Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsmiljö

Att fråga om våld har blivit vardagsrutin

Publicerad: 8 oktober 2021, 13:00

Gunilla Larsson, rehabkoordinator på Ekmanska vårdcentralen i Göteborg.

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Västra Götalands riktlinjer för arbete med patienter som varit med om våld börjar sätta sig, berättar rehabkoordinatorn Gunilla Larsson.


Ämnen i artikeln:

Västra GötalandsregionenPrimärvårdRehabiliteringDepressionStress

Grundbulten är att rutinmässigt ställa frågor om våld och det ger personalen trygghet, anser Gunilla Larsson.

– Vi använder ett frågeformulär och det gör det lättare att ta upp svåra och känsliga frågor, det ger oss något att luta oss mot, säger hon. 

Läs mer: KI får regeringsuppdrag om rehab för sjukvårdspersonal

För närvarande pågår en uppdatering av Västra Götalandsregionens regionala medicinska riktlinjer, RMR, om hedersrelaterat våld och förtryck. När den antogs 2019 var regionen först i landet med ett sådant vårdprogram, enligt Ann Wolmar, utvecklingsledare vid regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.

Regionens första medicinska riktlinjer inom området gäller våld i nära relationer och kom 2015. Den föregicks av ett projekt, Fråga på rutin, där Gunilla Larsson var en av deltagarna. Sedan dess har hon ställt frågor till sina patienter för att upptäcka om de varit med om våld och trauman, händelser som kan påverka den psykiska och fysiska hälsan i resten av livet.

Numera arbetar hon som rehabkoordinator på Ekmanska vårdcentralen i Göteborg med patienter som varit sjukskrivna mer än 30 dagar. I grunden är hon sjuksköterska och har varit chef på flera vårdcentraler.

Vid det första besöket hos Gunilla får patienterna fylla i ett standardiserat frågeformulär, Frågor om våld, som ska ringa in historiken och ge vägledning om vilka insatser som kan behövas i rehabiliteringsplanen. Frågor om alkohol, depressioner och stress ingår också i många fall.

– Men det gäller att inte vara för nyfiken och gräva för djupt. Det kan sätta igång processer i patientens inre som gör problemen ännu värre. Jag försöker ge patienten kunskap om hur trauma kan påverka kroppens alla celler och råd om vad hen kan göra åt det, förklarar hon.

Gunilla Larsson uppskattar att över hälften av hennes patienter varit med om våld och trauman. Som barn kan de ha blivit sexuellt utnyttjade av någon närstående. Som tonåring kan våldet vara kopplat till missbruk och gängkriminalitet. En kvinna kan ha utsatts för könsstympning.

– Mer sällan upptäcker jag pågående våld, i de fallen gör jag polisanmälningar och orosanmälningar till socialtjänsten om det gäller barn.

Arbetet med att identifiera människor som varit utsatta för våld och ge dem skydd, stöd och behandling har förankring i regionens högsta politiska ledning, berättar Ann Wolmar vid kompetenscentrum om våld i nära relationer.

Våren 2018 beslutade regionfullmäktige att all hälso- och sjukvårdspersonal ska gå igenom en basutbildning om våld i nära relationer. Personal som gör hälso- och sjukvårdsbedömningar ska dessutom delta i en metodutbildning om att ställa rutinmässiga frågor om våld till patienter.

Enligt en intern utvärdering av formuläret Frågor om våld ansåg personalen att metoden gav en ökad insikt om sambanden mellan våld och ohälsa. Majoriteten av patienterna var positiva till att bli tillfrågade om våld och flera uttryckte att de velat få frågan tidigare. För att metoden skulle fungera var det viktigt med stöd från verksamhetsledningen, enligt rapporten Nu har vi kommit över tröskeln.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Vivianne Sprengel

Reporter

redaktionen@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev