Dagliga reflektioner ger bättre arbetsmiljö

För tre år sedan startade en kirurgisk utvecklingsavdelning som ett projekt på Akademiska sjukhuset. Där har bland annat senare start på dagskiftet införts. På avdelningen använder man sig av ett nytt sätt att bedriva arbetsmiljöutveckling med hjälp av en metod som heter Stamina. 

Metoden går ut på att medarbetare får svara på digitala enkätfrågor kring arbetsbelastning och arbetsmiljö. Därefter ges tid för strukturerad reflektion kring svaren.

– Det viktiga är egentligen inte de enskilda svaren utan att medarbetargruppen samlas och diskuterar vad de tycker om svaren gemensamt, säger Magnus Svartengren, överläkare och professor inom arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Gruppen söker sedan svar på om de själva kan lösa frågan.

– Går det inte skickar man upp det i organisationen och säger att det här behöver vi hjälp med.

Magnus Svartengren har tagit fram Stamina och ansvarat för en studie som bygger på enkätsvaren.

Syftet med studien, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften International journal of enviromental research and public health, har varit att undersöka medarbetarnas upplevelser av stödjande och hindrande faktorer i arbetet för en förbättrad arbetsmiljö. 

– Det som var intressant var att när medarbetarna reflekterade över sin arbetssituation upplevde de att de blev lyssnade på, och därmed också intresserade av hur de kunde få helheten att fungera. Huvudresultatet av studien är att de upplevde att de blev mer sammansvetsade och ville göra saker bättre, säger Magnus Svartengren.

Patrik Bodeby, avdelningschef för kirurgisk utvecklingsavdelning, säger att de med hjälp av svaren i Stamina tagit fram ett verktyg de kallar för ”teamtempen”. 

– Det går ut på att arbetsgruppen samlas efter varje arbetspass och diskuterar igenom dagen – vad har varit bra, vad har inte varit bra. Sedan utgår vi från tre områden: patientsäkerhet, arbetsbelastning och kommunikation, som sedan kategoriseras i färgerna rött, gult eller grönt. När alla har fått säga sitt tittar man på vilka färger de olika kategorierna har fått, och sedan skriver man en kommentar, säger Patrik Bodeby. 

Färgerna med tillhörande kommentarer förs sedan in i ett exceldokument, där det skapar en slags färgmosaik som tydliggör mönster. 

– På så vis kan vi kartlägga orsaksfaktorer, och åtgärda brister snabbare – exempelvis varför arbetsbelastningen ofta blir röd på ett kvällspass en tisdag, eller vad var det som brister i kommunikation på onsdagsmorgnar, säger han. 

I början på året beslöt sjukhusledningen att permanenta kirurgisk utvecklingsavdelning och även omvandla avdelningar inom hud, reumatologi, mage - tarm och njurmedicin till utvecklingsavdelningar.

 – För att hela organisationen ska kunna dra nytta av erfarenheterna är det viktigt att förankra avdelningens uppdrag. Min uppfattning är att när ledningen lyssnar på medarbetarna kommer det ofta bra och konkreta förslag på förbättringar som leder till en bättre arbetsmiljö, säger Magnus Svartengren.