söndag2 april

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsmiljö

Gävleborg går emot trenden med allt mer jobb för ambulansen

Publicerad: 19 mars 2014, 14:50

Det finns landsting där ambulansutryckningarna blivit färre det senaste året, tvärtemot trenden. Ett är Gävleborg.


JK

Jens Krey

jens.krey@dagensmedicin.se


I Landstinget Gävleborg har antalet ambulansuppdrag minskat med 1 procent mellan 2012 och 2013. Det finns ingen riktigt bra analys om varför och det ser även olika ut i olika delar av länet, i Gävle har det exempelvis skett en kraftig uppgång i stället.

Torbjörn Erikson, tillförordnad verksamhetschef för ambulanssjukvården i landstinget, berättar att en förändring som kan ha påverkat är att larmcentralen nu är flyttad från Gävle till Falun.

– Antalet passningsuppdrag har minskat ganska kraftigt och det är klart att det gör ju också sitt till på helheten. Annars är det svårt att se andra orsaker, säger han.

I Landstinget i Östergötland har minskningen mellan 2012 och 2013 varit hela 5 procent och där har Erik Freiholz, verksamhetsutvecklare och avtalsansvarig på enheten för prehospital vård, en ganska bra bild om varför.

– Vi har ändrat styrdokument mot SOS Alarm och förtydligat hur de ska använda resurserna. De ska vara mer flexibla att använda de resurser som står som avlämnade på akutmottagningen i ställer för att dra en ambulans från en annan länsdel. En ambulans som står på akutmottagningen i Linköping och precis har lämnat av en patient är alla gånger klar snabbare än en ambulans som man ska dra från Norrköping eller Mjölby.

Tillsammans med att ambulanspersonalen blir bättre på att rapportera sin status, det vill säga om de likt en taxichaufför knappar in att de snart är redo för nya körningar, har det här gjort att antalet uppdrag i landstinget minskat. De tidigare beredskapsuppdragen fick i många fall nämligen avbrytas och när exempelvis Linköping fick en ledig ambulans så vände ambulansen från Mjölby. Då var det två uppdrag, nu är det ett.

Erik Freiholz förklarar att omställningen har möjliggjorts av att alla i verksamheten jobbat mot samma mål.

– Det är inte bara så att vi på landstinget har suttit och pekat utan vi får med oss folk. Sen är det såklart en sanning med modifikation för alla håller ju inte med.

Vilka är det som inte håller med?

– Utgångspunkten har ju varit att det ska vara en dialog som vi har gjort med de här förändringarna. Så alla har varit med på tåget, sedan kanske inte alla tycker att det är jättebra att vi ska se resurserna på akutmottagningen som tillgängliga resurser för det kan hända då att de får skynda på och bli klara snabbare. Men i det stora hela så är alla jättenöjda med att vi har fått en bättre stabilitet och bromsat trenden med kraftigt ökade uppdrag.

Får ambulanserna i exempelvis Linköping då mer att göra medan de i mindre orter får mindre att göra?

– Nej, nej. Det är inte så att vi har ökat antalet uppdrag i något område utan vi har fått en generell minskning. Tillgängligheten har också ökat och vi når patienterna lite snabbare.

Relaterat material

Så har ambulansernas uppdrag ökat på fem år

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev