Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsmiljö

Håll koll på din rätt när arbetsgivaren ska skära ner

Publicerad: 10 december 2008, 09:51

600 jobb bort från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, 500 tjänster bort i Landstinget i Värmland och 125 bort från Universitetssjukhuset Örebro. I nedskärningstider gäller det att ha koll på sina rättigheter.


Tina Larsson, chef för Arbetsförmedlingens varseladministration, berättar att den öppna telefonlinjen för arbetsgivare som ska varsla går varm.

– Nu får vi runt 300 samtal per vecka. I maj ringde bara mellan 20 och 30, säger hon.

Vårdsektorn är inte förskonad. På många håll i landet har personalnedskärningar aviserats, även om varslen hittills är relativt få.

Landstinget Sörmland är ett av de landsting som tvingas spara hundratals miljoner kronor de närmaste åren. Under tre år ska 450 jobb bort.

– Visst märker vi av en oro bland våra medlemmar, säger Margot Bergman, ordförande för Vårdförbundets avdelning i Södermanland.

Hittills verkar det dock som att tjänsterna kan avvecklas med hjälp av pensionsavgångar.

– Men vi vet ju inte hur det kommer att bli, konstaterar Margot Bergman.

Hennes främsta tips till anställda som känner sig oroliga över jobbet är att inte gå och vänta. Hon uppmanar till att i ett tidigt skede ta en aktiv del i besparingsåtgärderna.

– Man kan vara positiv och delta i arbetsgrupper för förändringsarbeten. Det finns alltid sätt att effektivisera. När man är med och påverkar känner man sig som en medspelare i stället för att bara ta emot ett besked.

När väl lagen om anställningsskydd, las, sätter in är det inte mycket den enskilda arbetstagaren har att säga till om, påpekar hon.

Ändå är det viktigt att ha koll på sina rättigheter, poängterar Maria Rautpalo, ombudsman vid Vårdförbundets Stockholmsavdelning.

Motsägelsefullt nog heter det vid besparingar att anställda sägs upp på grund av arbetsbrist – trots att många upplever att det just då är stressigare än någonsin på jobbet. Arbetsbristen uppstår då resurser inte längre finns för att ge arbete. Men innan det kommer till uppsägningar är arbetsgivaren skyldig att förhandla med de fackliga organisationerna och se över alla andra möjligheter till besparingar.

Om det går ska man exempelvis flytta verksamheten till billigare lokaler eller effektivisera på andra sätt.

Så långt som möjligt har de anställda också rätt att bli omplacerade till en verksamhet där resurser fortfarande finns. Om man saknar kompetensen som behövs för en omplacering har man rätt till en rimlig utbildning eller kompetensutveckling.

– Det är inte reglerat hur omfattande den utbildningen kan vara, förklarar Maria Rautpalo.

Äldre anställda kan bli erbjudna avtalspension. I vissa fall kan det bli aktuellt med en verksamhetsövergång, där verksamheten tas över av en ny ägare med andra förutsättningar.

– Exempel är om en privat vårdcentral går dåligt. Den kan då köpas upp av någon som har råd att driva den vidare.

Går det trots allt så långt som till uppsägningar, måste arbetsgivaren skriftligen underrätta arbetstagarorganisationerna samt de anställda som berörs.

Arbetsgivaren är också skyldig att upprätta en arbetsmiljökonsekvensbeskrivning som beskriver vad omorganisationen har för konsekvenser för den kvarvarande personalen när det gäller exempelvis arbetsbelastning.

Vilka som ska sägas upp bland de fast anställda styrs av turordningsregler, där ”sist in-först ut” gäller som huvudregel. Enda undantagen är de som har en specialkompetens som är oersättlig.

– Det kan bli en förhandlingsfråga vilka som behövs kvar i verksamheten, även om det ganska sällan behövs i vår bransch. Men det går aldrig för arbetsgivaren att ange personliga skäl för en uppsägning. Det går inte att bara plocka individer som man själv vill ha – det krävs mycket mer än så.

En turordningskrets utgår dels ifrån kollektivavtalsområde och dels ifrån det som kallas för driftsenhet, till exempel en vårdcentral. Men facket kan kräva att alla arbetsgivarens driftsenheter i en kommun läggs samman.

Den fackliga organisationen kan också komma överens med arbetsgivaren om att man i stället för att följa turordningen enligt las ska upprätta en så kallad avtalsturlista, där parterna kommer överens om vilka som får sluta.

En sådan lista omfattar även dem som inte är fackligt anslutna, men för dessa förhandlar inte den fackliga organisationen aktivt. Den som inte är medlem i facket får alltså själv förhandla med arbetsgivaren till exempel om att få vidareutbildning för att kunna bli omplacerad.

Vikarier omfattas inte av turordningen och är den grupp som först får gå. Vikariat får nämligen inte förlängas om arbetsgivaren vet att det kommer att uppstå arbetsbrist.

– I goda tider upplever många att det är en fördel att gå på vikariat, eftersom det innebär en frihet att kunna byta jobb när man vill. I sämre tider är det stora fördelar med att ha en fast anställning, säger Maria Rautpalo.

Från och med varseldatumet gäller uppsägningstiden. Den varierar mellan olika arbetsplatser, individuella anställningsavtal och kollektivavtal, från minimum som är en månad ända upp till ett år.

För vikarier gäller kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal. Oftast handlar det om en månads ömsesidig uppsägningstid.

Anställda har under den uppsägningstiden rätt att behålla sin lön även om man inte har några arbetsuppgifter, eller om arbetsuppgifterna ändras. De har också rätt att med bibehållen lön få ledigt för att söka andra jobb, gå på arbetsintervjuer och besöka Arbetsförmedlingen.

Arbetstagare som varit anställda under minst tolv månader under den senaste treårsperioden och som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning.

I samband med varsel är arbetsgivaren skyldig att informera om hur man gör anspråk på företrädesrätten. Det ska göras skriftligen inom en månad från det att anställningen upphört.

De anställda som gjort anspråk på företrädesrätten måste arbetsgivaren erbjuda anställning om någon passande tjänst dyker upp. Turordningen som gäller är här ”sist ut-först in”. En ledig tjänst ska alltså i första hand erbjudas den av de uppsagda som har längst anställningstid hos arbetsgivaren.

Företrädesrätten gäller under nio månader efter det att anställningen upphört.
Trots att läkare har en arbetsmarknad som står sig relativt stabilt genom konjunkturdalar som denna, märks en oro även på Läkarförbundet – även om det inte direkt är någon telefonkö. Marie Wedin, första vice ordförande i förbundet, berättar att man rustar för hårdare tider.

– Vi har ju läst i tidningarna och vet vad som är på gång. Vi ska nog förbereda oss med att läsa på om turordningsregler och sådant. Det ser väldigt bekymmersamt ut i de flesta landsting och vi befarar att det kommer att ha effekt även på läkarbemanningen, säger hon.

Lisa Röstlund

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev