Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag28.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arbetsmiljö

Ojämn sjukfrånvaro bland vårdanställda

Publicerad: 23 Oktober 2020, 10:12

Kvinnliga anställda i sjukvården långtidssjukskrivs i högre utsträckning än manliga kolleger.

Foto: JupiterImages

Högst risk för att bli långvarigt sjukskriven löper en kvinnlig undersköterska. Lägst risk har en manlig läkare.


Ämnen i artikeln:

SKR

Det är fortsatt stora olikheter när det gäller långvarig sjukfrånvaro, både mellan könen och olika yrkeskategorier. Det visar rapporten ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro inom vården” från Afa försäkring, som publiceras i dag. 

Analyser som baseras på bolagets försäkringsärenden visar att risken för långvarig sjukfrånvaro för vårdens olika personalkategorier i kommuner och regioner sjönk mellan åren 2015 och 2019. För kvinnliga läkare såg utvecklingen tvärtemot övriga grupper ut att öka något under 2019. 

De stora skillnaderna mellan grupperna kvarstår dock. Högst risk att bli långtidssjukskriven har kategorin undersköterskor, där även vårdbiträden och personliga assistenter ingår. Sjuksköterskor och barnmorskor löper lika hög risk som genomsnittet av alla anställda i kommuner och regioner medan läkarna har en lägre risk. Kvinnor är i samtliga yrkesgrupper mer långtidssjuka än män. En kvinnlig undersköterska löper fem gånger så hög risk att bli långtidssjukskriven som en manlig läkare. 

Psykiska diagnoser och syndrom är den absolut vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar. För läkare utgör de drygt hälften av alla diagnoser. Bland sjuksköterskor är det exakt hälften för kvinnor och 41 procent för män. I den stora gruppen undersköterskor och vårdbiträden utgör psykiska diagnoser omkring 40 procent. 

Av de psykiska diagnoserna är reaktion på svår stress vanligast, följt av förstämningssyndrom såsom depression.   

Medan risken för långvarig sjukfrånvaro totalt sett ökar med stigande ålder, ser mönstret annorlunda ut för just dem som sjukskrivs med psykiska diagnoser. Här är risken i stället störst ”mitt i livet”, för undersköterskor och sjuksköterskor i åldern 36–45 år. För läkargruppen är risken störst bland de något äldre, i åldern 46-55 år. För alla tre yrkeskategorierna är sjukskrivning med psykisk diagnos mycket vanligare hos kvinnor än hos män. 

Med långvarig sjukfrånvaro räknas sjukskrivningar som pågått längre än 90 dagar eller som lett till till sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Sjukdomen behöver inte bero på arbetet i sig. 

Rapporten och Afa försäkring

När det gäller sjukförsäkringar har många anställda i privat sektor tjänstemannaavtal, och omfattas inte av Afa:s försäkring. Statistiken om långvarig sjukfrånvaro i rapporten gäller därför endast anställda inom regioner och kommuner och inte privat sektor. 

 

Afa försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har genom kollektivavtalen försäkringar för bland annat sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och föräldraledighet. Databasen som utgör grunden för bolagets analyser och rapporter består av 15 miljoner ärenden. Bolaget är också en stor finansiär av forskning inom arbetsmiljö. 

 

Sara Heyman

Reporter

sara.heyman@dagensmedicin.se

Ämnen i artikeln:

SKR

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev