Ojämn sjukfrånvaro bland vårdanställda

Det är fortsatt stora olikheter när det gäller långvarig sjukfrånvaro, både mellan könen och olika yrkeskategorier. Det visar rapporten ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro inom vården” från Afa försäkring, som publiceras i dag. 

Analyser som baseras på bolagets försäkringsärenden visar att risken för långvarig sjukfrånvaro för vårdens olika personalkategorier i kommuner och regioner sjönk mellan åren 2015 och 2019. För kvinnliga läkare såg utvecklingen tvärtemot övriga grupper ut att öka något under 2019. 

De stora skillnaderna mellan grupperna kvarstår dock. Högst risk att bli långtidssjukskriven har kategorin undersköterskor, där även vårdbiträden och personliga assistenter ingår. Sjuksköterskor och barnmorskor löper lika hög risk som genomsnittet av alla anställda i kommuner och regioner medan läkarna har en lägre risk. Kvinnor är i samtliga yrkesgrupper mer långtidssjuka än män. En kvinnlig undersköterska löper fem gånger så hög risk att bli långtidssjukskriven som en manlig läkare. 

Psykiska diagnoser och syndrom är den absolut vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar. För läkare utgör de drygt hälften av alla diagnoser. Bland sjuksköterskor är det exakt hälften för kvinnor och 41 procent för män. I den stora gruppen undersköterskor och vårdbiträden utgör psykiska diagnoser omkring 40 procent. 

Av de psykiska diagnoserna är reaktion på svår stress vanligast, följt av förstämningssyndrom såsom depression.   

Medan risken för långvarig sjukfrånvaro totalt sett ökar med stigande ålder, ser mönstret annorlunda ut för just dem som sjukskrivs med psykiska diagnoser. Här är risken i stället störst ”mitt i livet”, för undersköterskor och sjuksköterskor i åldern 36–45 år. För läkargruppen är risken störst bland de något äldre, i åldern 46-55 år. För alla tre yrkeskategorierna är sjukskrivning med psykisk diagnos mycket vanligare hos kvinnor än hos män. 

Med långvarig sjukfrånvaro räknas sjukskrivningar som pågått längre än 90 dagar eller som lett till till sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan. Sjukdomen behöver inte bero på arbetet i sig.