Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arbetsmiljö

”Risk för laissez-faire-kultur med utsuddade gränser”

Publicerad: 19 januari 2021, 13:05

Det är viktigt att gjorda erfarenheter dokumenteras i närtid medan de som varit med och utvecklat dem är kvar. Vad som varit framgångskriterier och utmaningar riskerar att glömmas bort när medarbetare rör sig till nya platser i organisationen, menar forskarna bakom rapporten.

Foto: Carl Sandin/Bildbyrån

Cheferna är mer intresserade än medarbetarna av att behålla de icke-fysiska möten som utvecklats under pandemin, visar en ny forskarrapport.


En grupp forskare vid Chalmers har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, intervjuat 29 personer i hälso- och sjukvården i olika professioner, regioner och kommuner. I rapporten Covid-19-pandemins effekter på Nära vård gör de bland annat följande fem observationer:

* De intervjuade cheferna ville ofta behålla fler icke-fysiska möten, medan medarbetarna i högre grad vill återgå till det som var före pandemin. Här finns skäl att öka kunskapen om hur icke-fysiska möten mellan personal samt mellan personal och patient påverkat verksamheten och dess effektivitet, skriver forskarna.

* Få nya tjänster har skapats, i stället är det vedertagna arbetssätt som utökats, till exempel telefon, mobila team och distanstolkning.  

* ”Nya” kontaktvägar, såsom telefon, upplevs spara tid då mötena ofta är kortare än vid fysiska möten. Samtidigt kan nog de relationella aspekter som anses viktiga för nära vård påverkas negativt – både i förhållande till patient/vårdtagare och till kollegor, enligt rapporten. Vägen framåt kan därför till stor del handla om att hitta en god kombination av olika mötesformer, eller kommunikationsplattformar.

* Att ”sudda ut” ansvarsgränser – i samverkan under pandemin – förklarar de intervjuade i nästan uteslutande i positiva ordalag, men det finns enligt rapporten en risk att skapa en laissez faire-kultur där regelverk spelar mindre roll samtidigt som exempelvis datasäkerhet och likabehandling blir lidande. Detta blir enligt forskarna en utmaning att beakta i det fortsatta arbetet med nära vård: Hur kan snabbhet och anpassningsbarhet kombineras med transparens, säker och jämlik vård och regelföljande?

* Flexibilitet genom att testa nya arbetssätt och utvärdera dessa nämns av intervjupersonerna. Här är det enligt rapporten viktigt att gjorda erfarenheter dokumenteras i närtid medan de som varit med och utvecklat dem är kvar. Vad som varit framgångskriterier och utmaningar riskerar att glömmas bort när medarbetare rör sig till nya platser i organisationen, menar forskarna. 

De 29 intervjuerna pekar i en relativt entydig riktning, vilket enligt Chalmersforskarna är ovanligt för kvalitativa intervjuer med olika professioner från olika organisationer. De tror att det kanske är en konsekvens av att det vid intervjutillfällena alltjämt var ett läge som kan beskrivas som ”sense of urgency”, där lösningsfokus och framåtanda dominerade i intervjuerna. Därför var avsaknaden av reflektion påtaglig i intervjuerna – utrymmet att ta ett steg tillbaka och reflektera fanns helt enkelt inte.

Intervjuerna gjordes i juni och augusti 2020. Rapporten är skriven av Erik Eriksson, Patrik Alexandersson, Christian Gadolin, Johanna Eriksson och Göran Lindahl vid Centre for Healthcare Improvement och Centrum för vårdens arkitektur, Chalmers tekniska högskola. 

 

 

Nina Hedlund

Reporter

nina.hedlund@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev