Var åttonde läkare utsatt för hot – ”förfärande”

Sveriges läkarförbund har i en omarbetad variant av sin stora arbetsmiljöenkät ställt frågor om hot och våld i vården. Frågorna gick ut till alla de drygt 37 000 yrkesverksamma medlemmar i Läkarförbunder och av dessa svarade nästan 16 000, vilket innebär en svarsfrekvens på 42 procent.

12 procent av läkarna uppgav att de blivit utsatta för hot eller våld under det senaste året. Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale kallar siffrorna för ”förfärande”. 

– Ett drömscenario är att man går till jobbet och känner sig trygg. Det här visar att det är mer än en av tio som inte gör det. Det är fruktansvärt och de här siffrorna måste tas på största allvar. 

Inom akutsjukvården är andelen enligt enkäten 31 procent och inom psykiatrin svarade hela 35 procent av läkarna att de blivit utsatta för hot eller våld de senaste tolv månaderna.

Akutsjukvården är en hårt belastad verksamhet, säger Sofia Rydgren Stale, och att de många tuffa beslut som tas där kan öka risken för frustration och på så sätt även för hot och våld. 

Hon har själv jobbat inom specialistpsykiatrin och menar att man där hade mycket nytta av att öva för potentiellt hotfulla situationer. 

– Arbetsmiljöarbete är i sin natur förebyggande och arbetsgivares möjlighet att påverka ligger i ett systematiskt arbete. Det är otroligt viktigt att ta fram rutiner och att göra riskbedömningar men om inte rutinerna blir kända och om man inte övar, hur mycket nytta har det? säger hon. 

Läs också: Hon ska undersöka skadligt bruk bland vårdpersonal: ”Stort samhällsproblem”

Hon anser att svaren i Läkarförbundets arbetsmiljöenkät är ett underbetyg för arbetsgivaren. 

– Hot och våld får aldrig ses som naturlig del i jobbet, ingen ska behöva vara rädd för det. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och måste ta ett mycket större ansvar för en trygg arbetsmiljö, man blir ju illa berörd av att det är så många som svarar att de har utsatts, säger Sofia Rydgren Stale. 

Rent konkret är det det direkta säkerhetsarbetet som behöver förbättras, såsom riskbedömning, övning och stöd, säger hon. 

– Men man behöver också arbeta övergripande kring hur vi får en balans mellan medicinska behov och de resurser vi har tillgängliga. Det är arbetsgivarens skyldighet att arbeta för en bättre men också tryggare arbetsmiljö.