Karriärtjänster ska locka sjuksköterskor att stanna

– Jag tycker att det är väldigt spännande att få jobba med sin karriär, utvecklas inom ett område man tycker om och inte känna att man måste byta för att få löneutveckling, säger sjuksköterskan Izabella Andersson, som nyligen tillträdde en ny tjänst på ortopediavdelning 11.

2018 startade arbetet med Core curriculum. Initiativet kom från medarbetarna på ortopeden och har, utöver dem och chefer från verksamheten, även innefattat samarbete med företrädare för Vårdförbundet och universiteten i Lund och Malmö.

Något förenklat innebär det att en verksamhet först gör en behovsanalys och sedan inventerar den befintliga kompetensen hos de anställda sjuksköterskorna. Sedan genomförs olika typer av utbildningsinsatser, både utifrån den specifika verksamheten och mer generellt utifrån områden som är gemensamma för hela sjukhuset. När utbildningsinsatsen sedan är genomförd ges sjuksköterskorna möjlighet att söka olika karriärtjänster, se faktaruta.

Izabella Andersson, som varit på ortopeden i tre år, har exempelvis fått en tjänst i vad som kallas den avancerade fasen, hennes kollega Åsa Loodin kan titulera sig expertsjuksköterska och deras 21 andra sjuksköterskekollegor på ortopeden har alla börjat nya tjänster. Och det märks.

– Det jag har hört av kollegor som har jobbat i många år är att vi börjar prata ortopedi mycket mer än vad vi har gjort tidigare. Det kan vara om olika operationsmetoder och vilka omvårdnadsbehov de leder till, säger, säger Åsa Loodin.

– Det har gett mig möjlighet att jobba med förbättringsarbeten inom omvårdnad som nutrition och munhälsa, fyller Izabella Andersson i.

Och givetvis har de nya tjänsterna också gett avtryck i lönekuvertet, dock inte som ett generellt tillägg då lönerna sätts individuellt utifrån arbetsinnehåll och ansvar.

Ryktet om programmet har spridit sig och flera av de sjuksköterskor som rekryterats under det senaste året har uppgett att det spelat in, uppger Åsa Loodin.

– Och även fler som har jobbat i flera år och som tar del av utbildningarna tycker att de är väldigt givande, säger hon.

En central del i programmet är också att mer seniora sjuksköterskor ska fungera som omvårdnadsledare för yngre kollegor och hjälpa till att exempelvis identifiera patienter som det kan behövas extra insatser för.

”Många har försökt och kämpat med det här och lagt akademiska tjänster på en högre nivå, men vi var väldigt överens, inom förvaltningen och inom regionen, att vi var tvungna att ta ett helhetsgrepp och bygga på en klinisk kompetensmodell”, säger chefssjuksköterskan David Sparv. Foto: Niclas Jönsson/Bildbyrån

Chefssjuksköterskan David Sparv, som hållit i projektet, hymlar inte med att det hämtats inspiration från omvårdnadsteoretikern Patricia Benners kända bok Från novis till expert.

Han är också tydlig med vad som skiljer projektet från traditionella kompetensstegar.

– Vi har kopplat det till en tydlig karriärutveckling där vi också har lagt på en tjänstestruktur så att ansvar, utvecklingsmöjligheter och lön följer med. Det är det som är unikt med den här modellen.

Ortopeden i Lund är först att gå igenom programmet som nu går över från projekt till att bli det system för kompetensutveckling som hela Sus ska använda. Flera andra verksamheter är redan i gång.

– Fokus är att vi vill behålla vår kompetens, vi vill behålla våra duktiga sjuksköterskor, och då ska det också löna sig, säger David Sparv.