Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

Olika karenstider för personalen

Publicerad: 2 oktober 2013, 05:56

När kan personal inom hälso- och sjukvården jobba igen efter att ha haft kräksjuka? Det beror på var i landet man bor.


Dagens Medicin har frågat smittskyddsenheterna vilka rekommendationer som gäller för när personal som jobbar inom hälso- och sjukvården kan återgå i tjänst efter en calicivirusinfektion.

– Vi säger att man ska vara hemma i två dygn, symtomfri. Så är det väl överallt? säger Solgerd Gotvik, smittskyddssjuksköterska vid Region Gotland.

Nej. Så är det inte överallt. I hälften av landets landsting och regioner är vårdanställda välkomna tillbaka till jobbet 24 timmar efter den senaste episoden med kräkning ­eller diarré.

– Hos oss var rekommendationen 48 timmar tidigare men det är ändrat nu till 24 timmar, säger Mats ­Ericsson, smittskyddsläkare i Landstinget i Uppsala län.

Han hänvisar till att evidensen för att rekommendera längre tid än ett dygn är ytterst svag.

Nyligen kom en expertgrupp inom Smittskyddsinstitutet, SMI, fram till samma sak.

– Litteraturen är inte entydig. Det finns inte grund för att säga vare sig 24, 48 eller 72 timmar med säkerhet, säger Inga Zetterqvist, hygiensjuksköterska vid myndigheten.

I exempelvis USA och Storbritannien gäller på många håll tre dygns symtomfrihet efter vinterkräk­sjuka för vårdpersonal medan de nationella rekommendationerna där säger 48 timmar. Två dygn är också vad som rekommenderas av den ­europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC.

Men SMI:s expertgrupp landade efter mycket diskuterande i rekommendationen att vårdpersonal ska vara ”stabilt symtomfri”.

– Det är upp till var och en att bedöma när man är stabilt symtomfri, säger Inga Zetterqvist.

Flera landsting tänker dock hålla fast vid 48 timmar. Örebro är ett av dem.

– Det finns en klar anledning till det och det är att man inte ska hantera livsmedel förrän efter 48 timmar. Det är den rekommendation som kommer från både SKL och Livsmedelsverket. Många i vården hanterar livsmedel och det är enklare om samma gäller för alla, säger Torbjörn Norén, hygienläkare vid smittskyddsenheten i Örebro läns landsting.

Örebro och Sörmland är exempel på landsting som också använder sig av möjligheten att stänga av personal som insjuknar i magsjuka under en epidemi. Då gäller full lön under sjukperioden och under de två efterföljande dygnen.

– Så att folk går hem i tid, och håller sig hemma. Har man minsta symtom så ökar risken att föra­ ­smittan vidare betydligt. Det finns bra data på det, säger Torbjörn Norén.

SARA RÖRBECKER

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News