Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Arbetsvillkor

På väg ut i den svenska vården efter år av slit

Publicerad: 10 juni 2022, 12:30

Yousuf Azad har just blivit klar med de obligatoriska kunskapsproven för läkare med legitimation utanför EU/EES. I framtiden vill han arbeta som internmedicinare vid Universitetssjukhuset i Linköping.

Foto: Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Yousuf Azad hade arbetat som akutläkare i Indien i nio år när han kom till Sverige. Nu är han en av 45 utländska läkare som just klarat de obligatoriska kunskapsproven som behövs för svensk läkarlegitimation.


Ämnen i artikeln:

Universitetssjukhuset i LinköpingRegion ÖstergötlandUmeå universitetLunds universitetKarriärsöndagToppnyheter

Sedan kunskapsprov för läkare med utländsk läkarlegitimation infördes 2016 har totalt 548 läkare fått godkänt på både de teoretiska och de praktiska delarna i provet. 

Proven har ibland kritiserats för att vara svåra. Något som Magnus Hultin, vicedekan vid Umeå universitet och ansvarig för kunskapsproven, till viss del kan hålla med om.

– Vi nyskapar frågorna till varje prov, man behöver både ha baskunskaperna och vara uppdaterad. Det är inte meningen att man enbart ska kunna plugga gamla tentor. Man ska ligga på samma nivå kunskapsmässigt som svenska studenter som tar sin läkarlegitimation, säger han.

I slutet av april var det 45 av 61 läkare som klarade det praktiska delprovet.

– Det känns bra att så många klarade proven. Proven kan uppfattas som svåra, men bevisligen inte omöjliga, säger Magnus Hultin.

Yousuf Azad kom till Sverige för fem år sedan. Då hade han bland annat arbetat som akutläkare vid Lok Nayak Jai Prakash Narayan hospital i Delhi i sex år. 

Han var en av dem som klarade det praktiska delprovet i april. Trots att han inte klarade det teoretiska provet på första försöket tyckte han inte att proven var svåra. 

– Jag lyckades andra gången. Det tog mig ungefär ett och ett halvt år att bli färdig, säger Yousuf Azad, 

Men då räknar han bara tiden det tog att läsa kursen, och att göra proven.  

– Att lära sig språket är det som verkligen tar tid. Och absolut nödvändigt för att förstå kursen och klara proven, säger han. 

Han tror att det finns en felaktig uppfattning bland många om att det räcker att bara plugga gamla tentor. 

– Man måste först lära sig språket, sedan läsa hela kursen och skriva ut alla anteckningar. Det är ett nytt språk, och det finns vissa skillnader i yrkesutövandet, det är helt nödvändigt att göra kursen på nytt, säger Yousuf Aziz. 

Båda delproven genomförs på svenska. Det är Umeå universitet som har Socialstyrelsens uppdrag att att genomföra proven. De praktiska proven genomförs sedan i samarbete med Göteborgs och Uppsala universitet, och i höst även tillsammans med Lunds universitet. De teoretiska proven går dock bara att göra i Umeå.

– Det är det enda jag tycker bör förändras – att det skulle kunna gå att göra det teoretiska provet på fler platser. Det är inte alla som har möjlighet att åka i väg så långt, framför allt inte kvinnor som på många platser i världen är de som tar mest ansvar för barnen. Avstånden kan hindra kvinnliga läkare att göra proven för att de har svårt att lämna barnen, säger han. 

Yousuf Azid är själv gift med en kardiolog som arbetar vid Universitetssjukhuset i Linköping.

– Jag ska göra praktisk tjänstgöring i sex månader för att få min legitimation, och har valt att göra den vid Skäggetorps vårdcentral i Linköping, säger han.

I framtiden vill Yousuf Azid arbeta som internmedicinare i Linköping. 

Läs också: Kunskapsprov befaras leda till kompetensflykt 

Vägen till svensk läkarlegitimation

För att en läkare med läkarlegitimation utfärdad i länder utanför EU och EES-området ska få svensk läkarlegitimation krävs följande:

 

1. Få befintlig utbildning granskad. 

2. Svenska på nivå C1 enligt den gemensamma europeiska referensramen för språk.

3. Genomföra ett teoretiskt prov.

4. Genomföra ett praktiskt prov. 

5. Gå kurs i svenska författningar. 

6. Göra praktisk tjänstgöring i sex månader. 

7. Betala och skicka in ansökan till Socialstyrelsen.

 

På det teoretiska provet har läkarna max fem försök, och på det praktiska provet har de tre försök. Klarar de inte proven då behövs en kompletterande utbildning. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill diskutera texten utifrån din yrkesroll? 

Klicka här!   

Kommentarer publiceras efter granskning

 

Malin Wernström

Reporter

malin.wernstrom@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev