Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Arbetsvillkor

Sparade semestrar skapar miljardskuld för landstingen

Publicerad: 27 April 2004, 11:10

De svenska landstingen är skyldiga sina anställda närmare 5 miljarder kronor i outtagen semester. -Semesterberget är både en arbetsmiljöfråga och ett ekonomiskt problem, säger Stefan Bergström, personaldirektör i Kronoberg.


Landets alla landsting och regioner har enorma berg av sparad semester bland personalen. Som anställd har man rätt att spara semesterdagar till ett annat semesterår. Om det rör sig om mer än 40 dagar måste detta dock betalas ut i pengar.  En enkätundersökning som Dagens Medicin har gjort visar att landstingen var skyldiga sina anställda cirka 4,9 miljarder kronor vid årsskiftet. På de flesta håll har det totala antalet sparade semesterdagar sjunkit något jämfört med året före.  Löneökningarna gör dock att semesterskulden hela tiden fortsätter uppåt. Ett exempel är Landstinget i Jönköpings län, där medvetna satsningar har gjort att antalet sparade dagar per anställd sjönk från 16,1 till 15,4 under förra året. Samtidigt ökade skulden från 230 miljoner kronor till 244 miljoner kronor.  Svårt få ut semester när man vill  - Det är inte sunt att ha en så här stor skuld till de anställda. Förra året satsade vi på en mer genomarbetad semesterplanering som innebär att vi har stängt en del verksamhet. Men vi har också gått ut med uppmaningar om att man helst ska ta ut semestern under året, säger Claes Rudén, sektionschef på personalavdelningen vid Landstinget i Jönköpings län.  Det finns flera anledningar till landstingens stora semesterskulder. Ibland handlar det om att de anställda vill samla på sig lite extra semester som de kan plocka ut längre fram. Men ofta är det verksamheten som inte ger utrymme för den semester som personalen önskar sig.  - Det är osunt att låna tid och pengar av de anställda på det här sättet. Cheferna måste bli bättre på att planera semestrarna på tolv månader i stället för tre månader. Kan personalen inte få ut all sin semester på sommaren måste det finnas utrymme senare under året, säger Stefan Bergström, personaldirektör i Landstinget Kronoberg.  Arbetsgivarna verkar vara eniga om att semesterskulden främst är en hälso- och arbetsmiljöfråga. Om personalen lägger semestern på hög i stället för att vila upp sig varje år ökar risken för sjukskrivningar och uttröttade medarbetare.  - Personalen behöver ju sin semester eftersom det är den enda möjligheten till återhämtning, säger Peter Lilja, förhandlingsstrateg i Landstinget Blekinge.  Skulden blir minus i bokslutet  Några landsting uppger att de inte betraktar semesterskulden som ett ekonomiskt problem, eftersom det inte är sannolikt att alla anställda skulle sluta och kräva ut skulden samtidigt. De flesta landsting pekar dock på att den innestående semestern påverkar resultat och balansräkning negativt.  - Det är inte hållbart att låta skulden växa varje år. Det blir ett minus i bokslutet, vilket innebär att vi måste spara eller kompensera med pengar som till exempel skulle kunna gå till löneökningar, säger Claes Rudén.  Semesterberget ser ungefär likadant ut över hela landet. I de flesta landsting är genomsnittet 15-17 dagar outtagen semester per anställd. Landstinget i Östergötland är ensamt om att ha minskat semesterskulden under det senaste året, från 234 till 229 miljoner kronor. Men enligt Torbjörn Eriksson, lönestrateg på landstinget, beror detta inte på några särskilda åtgärder, utan främst på att man bantat verksamheten och att anställda lyfts över till andra huvudmän.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev