Tuffa tag i kamp om sjuksköterskorna

Dagens Medicin har frågat alla 21 landsting och regioner vilka satsningar de gör för att rekrytera sjuksköterskor och få dem att stanna kvar. Svaren visar att det pågår en mängd olika satsningar runt om i landet för att råda bot på sjuksköterskebristen. De flesta erbjuder mer generösa villkor än det nuvarande centrala kollektivavtalet. Många har i förväg infört de förbättringar i arbetstidsförkortning som finns i det nya avtalet för tjänstgöring på kvällar och helger. Många har också satsat på olika former av lönetillägg utöver det centrala avtalet.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har inga invändningar mot att landstingen slåss mot varandra för att attrahera sjuksköterskorna.

– Det är en del av det marknadssystem vi är en del av. Vi går inte in som central arbetsgivarorganisation och försöker att bilda karteller, säger Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL.

Hon konstaterar att det centrala kollektivavtalet är en bas som ingen får gå under men att det står landstingen fritt att erbjuda generösare villkor.

Även om alla landsting har satsningar för en bättre sjuksköterskebemanning finns det stora skillnader mellan dem som satsar mest och dem som satsar minst. Västmanland och Gotland är de två landsting som inte uppger att de har några satsningar på lönetillägg eller arbetstidsförkortning. Bland de landsting som har mest satsningar märks Dalarna. Där finns ett flertal olika lönetillägg och modeller för arbetstidsförkortning.

– Det är en satsning som har pågått sedan 2012. Vi är stolta över att vi nu har en löneledande ställning för sjuksköterskor, säger Anna Cederlöf, personaldirektör i Landstinget Dalarna.

Bakgrunden till att Dalarna inledde sin satsning var att det var svårt att locka sjuksköterskor till landstinget.

– Vi ser att vissa verksamheter har lättare att rekrytera i dag, säger Anna Cederlöf.

Trots att många landsting väljer att gå längre än det centrala avtalet imponerar det inte på Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

– Mycket är kortsiktigt. Så fort det blir dåliga tider tar man bort de tillfälliga lönetilläggen. De tillägg som inte har funnits i kollektivavtalet har alltid försvunnit tidigare, säger Sineva Ribeiro.

Hon vill istället se permanenta lönesatsningar för att locka tillbaka de sjuksköterskor som lämnat vården och undvika att ännu fler söker sig bort.

Olika former av kompetenstrappor och kompetensutvecklingsplaner är ett annat vapen i landstingens arsenal.

– Kompetensstegen handlar om möjligheter till karriärutveckling. Det är viktigt att kunna se vilka utvecklingsmöjligheter du har. Och det är också kopplat till löneutveckling, säger Carina Wirth, enhetschef på HR-koncernstaben i Region Skåne.

Att många landsting vill erbjuda sjuksköterskorna fler möjligheter till karriärutveckling välkomnas av Vårdförbundet.

– Karriärvägar är ett måste att jobba med och de behöver vara kopplade till arbetsvillkor, arbetstider och till lön, säger Sineva Ribeiro.

De flesta landsting erbjuder nyutexaminerade sjuksköterskor ett basår med olika former av introduktion, utbildning och handledning. Nästan alla erbjuder också betald specialistutbildning i någon form. Men villkoren skiljer sig mycket. Från ett fast belopp i studiebidrag till en viss andel av lönen till dem som erbjuder möjligheten att få behålla hela lönen under specialistutbildningen. Vårdförbundet har länge krävt betald specialistutbildning och är långt ifrån nöjda även om utvecklingen har gått framåt.

– Vi är inte nöjda förrän det regleras centralt i kollektivavtalet, säger Sineva Ribeiro.

SAMUEL ÅSGÅRD