Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bemanning

Forskare: Spiralen med sjuksköterskor som slutar kan stoppas – om viljan finns

Publicerad: 25 mars 2022, 16:06

Rigida chefer som inte lyssnar eller vågar prata öppet om problem riskerar i högre grad att förlora sin personal, enligt en studie.

Foto: Getty Images

Negativa spiraler av missnöje och uppsägningar inom sjukvården kan vändas. Men det kräver att problemen erkänns och adresseras, visar en ny svensk studie om bristen på sjuksköterskor. (4 kommentarer)


Ämnen i artikeln:

KarriärsöndagLönerToppnyheter ArbetslivToppnyheter Kommunal Hälsa

Fler sjuksköterskor ger fler sjuksköterskor, färre ger färre. Så ser spiralerna ut som de två forskarna vid Lunds respektive Malmö universitet tagit fasta på. 

– Det som förvånade oss var att lönen inte var det viktigaste för dem som sagt upp sig, bara 10 procent angav det som skäl i enkäterna, säger Rebecca Selberg, sociolog och forskare i Lund med en forskningstjänst även på Skånes universitetssjukhus.

I vissa fall spelar lön större roll. 

– Relativ lön är viktigt, uppfattar man att man ligger lågt i förhållande till sina kolleger kan det vara skäl för uppsägning, säger Rebecca Selberg.  

Hon har tillsammans med forskaren Paula Mulinari vid institutionen för socialt arbete i Malmö, djupintervjuat 50 sjuksköterskor inklusive enhetschefer, på olika sjukhus i Sverige. De har också gjort ett tiotal observationsstudier. En enkät, som dock inte ingår i den nyligen publicerade studien, skickades ut till drygt 3 000 sjuksköterskor varav nästan hälften svarade.

Läs också: Ivo: Uppgivenhet i regionerna över vårdplatsbrist 

Det mesta som kom fram rimmar väl med tidigare forskning. Det som gjorde att sjuksköterskorna sa upp sig var dålig arbetsmiljö och arbetstider och hög arbetsbelastning i kombination. Att ha svårt att få ledigt, ha väldigt lite kontroll på arbetet och att ständigt bli inringd för att jobba extra, var några mer preciserade skäl, kom det fram i intervjuerna.  

– Det är ledarskapet som avgör. Man kan acceptera dålig arbetsmiljö och dåligt ledarskap och man har hög lön, liksom låg lön om det andra fungerar bra men inte alltihop, det blir för mycket. 

Vården präglas av en ”ger jag dem fingret tar de hela handen”-mentalitet, menar Rebecca Selberg. Cheferna känner sig ofta pressade både uppifrån och nerifrån. 

– När chefer bemöter missnöje med dåliga arbetstider, hög arbetsbelastning och låg lön med att bli mer rigida och dra in på allt som inte är nödvändigt av rädsla för ökade kostnader, till exempel extra ledighet och utbildning, så känner sig personalen ännu mer illa behandlad och det förstärker ”exit-spiralen”, säger hon.

Ett resultat som överraskade de två samhällsvetarna, var att se hur många välfungerande enheter det finns i vården.

Dessa präglades av ett lyssnande, flexibelt ledarskap där man så långt som möjligt försökte lösa saker. Där fanns högt utbildad personal, satsningar på utbildningar och fortbildningsdagar, aktivt arbete med rekrytering och uppföljning av uppsägningar.

– Det går att vända utvecklingen och få personalen att trivas. Chefer behöver extra medel och stöd för att klara det och det krävs vilja. De chefer som gjorde mer och tänkte nytt, fast det inte fanns utrymme eller strukturer för det, upplevdes som engagerade och sjuksköterskorna kände sig mer värda när det inte bara blev nej, säger Rebecca Selberg.

Det viktiga är att prata öppet med personalen och våga höra vad den vill satsa på. 

– Man får ibland en känsla av att det är så skört inom vården så man inte ens vågar prata med personalen. Ibland när vi kommer för att göra intervjuer känner vi att det råder krisstämning och cheferna tror att vi ska trigga i gång uppsägningar bara genom att nämna dem.

Efter att studien publicerades har forskarna gått ut i debattartiklar i Dagens Arena och Sydsvenskan och argumenterat för vikten av att förbättra sjuksköterskornas situation och därmed patientsäkerheten. De drar en lans för höjda sjuksköterskelöner och utrymme att belöna den som stannar på sin arbetsplats.  

”I alla andra sammanhang accepteras att priser bestäms av utbud och efterfrågan – men att höja priset på de välfärdsanställdas arbete accepteras så gott som aldrig”, skriver de.

Läs också: Orättvist för kvinnor med ärrade underliv 

Exit Spirals in Hospital Clinics: Conceptualizing Turnover Contagion Among Nursing Staff är publicerad i tidskriften Scandinavian Journal of Public Administration, nr 1, 2022.
Tidningen publicerar forskning inom styrning och ledning inom offentlig sektor och förvaltning.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-03-29

Mycket intressant!

Petter, Sjukgymnast

 

2022-04-30

Det är väldigt märkligt att man inom vården inte tar hand om sina egna anställda, när man jobbar med människor och vård. Detta påverkar minst lika mycket för omsorgsbiträden, vårdbiträden och undersköterskor som jobbar inom äldreomsorgen. Vi har scheman som inte tillåter en vila. 6 dagars arbetsveckor och delade turer med löner på 20 000 kronor innan skatt som alltså är 16 000 kronor ifrån medelvärdet i Sverige 2022. Vi har alltså extremt dåliga löner, delade turer, usla scheman som inte tillåter oss att ha ett liv utanför arbetet och alltid underbemannade och ej respekterade och bemötta professionellt.

Förstår helt ärligt inte hur vi kan bedriva vården i Sverige som vi gör.

Forskning, Psykologi, Psykiatri visar att vår vård är helt fel upp styrd och skapar stora problem i längden där vi anställda är de som kommer behöva vården vi ger just nu på grund av hur vi har det i arbetet. Jag ska inte jobba vidare med detta eftersom man inte respekteras och flera kollegor och personer som utbildar sig som jag kommunicerat med ska också byta bana helt på grund av exakt samma saker. 

Arbetande på Äldreomsorgen

 

2022-05-09 

Bra att forskarna drar en lans för lönerna, men problematiken rör primärt krav, kontroll, stöd. Kraven behöver vägas upp med att sjuksköterskor får ökade befogenheter, ökad kontroll över sin egen arbetssituation och stöd från kollegor och chef. 

ssk

 

2022-05-12

Varmt tack för er intressanta artikel. Problemet i vården är den ökade mikrodirigeringen, administrationen och bristande tilliten för professionellas kompetens i hög beslutarnivå. Erfarenhet & kompetens värderas inte: erfarenhet syns inte i lönen. Lite godis som belöning är inte trivsel- eller motivationsfaktor utan förolämpning. Antalet chefer har ökat, chefkompetensen har försämrats när chefer inte får kompetensutveckling & erfarna kollegor minskat vilket ökar tyngden i arbetet. Kompetensutveckling har vi fått sköta åratal på eget initiativ vid sidan om jobbet. Patienterna är de stora förlorarna i systemet. Jag överväger yrkesbyte efter att ha följt på ruljansen 20 år & varit med omorganisation efter omorganisation & konstanta besparingar. 

Legitimerad specialistsjuksköterska med 20 års erfarenhet. 

 

Susanna Pagels

Reporter

susanna.pagels@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev