Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bemanning

Landsting nära Stockholm ökade sina kostnader mest

Publicerad: 17 juni 2002, 11:28

Landstinget i Uppsala län och Landstinget Sörmland ökade sina kostnader nära 50 procent mer än landstingen i genomsnitt förra året. En förklaring är att närheten till Stockholms arbetsmarknad driver upp lönerna.


Landstingens kostnader ökade i fjol med i genomsnitt 7,3 procent. Men skillnaderna är stora mellan landstingen. Medan Norrbotten klarar att hålla kostnaderna nästan oförändrade, har kostnadsökningarna varit kraftiga i Landstinget i Uppsala län och Landstinget Sörmland - 10,6 procent respektive 10,2 procent.  Akademiska sjukhuset och primärvården står bakom de stora kostnadsökningarna i Landstinget i Uppsala län, med 205 miljoner respektive 13,5 miljoner i underskott.  - Ökade personalkostnader är den främsta orsaken, men också inköp av material som stiger i kostnad på grund av att dollarn är dyr, säger Lars Eriksson, landstingsdirektör i Landstinget i Uppsala län.

Har satt tak för löneökningar  Tidigare har Uppsalaområdet haft lägre personalkostnader än sjukhusen i Stockholm. Men konkurrensen om personal gör att området Stockholm - Uppsala i dag ses som en gemensam arbetsmarknad, vilket har pressat upp lönerna.  - Ökad efterfrågan på sjukvård gör också att vi har varit tvungna att öka antalet anställda, främst ST-läkare, berättar Lars Eriksson.  Den viktigaste åtgärden som landstingsdirektören vidtagit för att minska kostnaderna är att understryka för förvaltningscheferna vikten av att hålla budget.   Landstingsstyrelsen har också beslutat om en norm på 4 procent för lönehöjningar. Riktade anställningsbegränsningar är också ett direktiv som innebär att klinikerna i första hand ska fylla luckor med interna rekryteringar.   Försvarar nedläggningar av BB  Norrbottens läns landsting lyckades med kraftfulla insatser  minska sina kostnader med närmare 240 miljoner kronor under år 2000. Förra året lyckades landstingsdirektör Anna-Stina Nordmark-Nilsson hålla kostnaderna nästan oförändrade.  Den största delen av besparingarna i Norrbotten har skett utanför hälso- och sjukvårdssektorn. De första åtgärder Anna-Stina Nordmark-Nilsson vidtog var att se över fastighetssidan och att samordna landstingets alla inköp.  - Vi har sett till att våra fastigheter utnyttjas till fullo och att vi inte hyr in oss i andra lokaler än våra egna, säger Anna-Stina Nordmark-Nilsson.  Samordningen av alla inköp till en enda central enhet och gemensamma inköpsrutiner gör att landstinget får betydligt bättre rabatter än tidigare, vilket lett till besparingar på 50 miljoner kronor.  En annan viktig förändring är att en länsövergripande organisation har genomförts för de medicinska specialiteterna, där chefskapet är knutet till verksamheten och inte geografiskt begränsat.   Det här, menar Anna-Stina Nordmark-Nilsson, gör att resurserna utnyttjas betydligt bättre och att kontrollen av utgifter har ökat. Organisationen har också ändrats när det gäller kontakten mellan politiker och verksamhet.  - I dag finns bara en överlämningspunkt mellan politiker och verksamhet och det är via landstingsdirektören. Fem direktioner och två nämnder har tagits bort. Den politiska organisationen består i dag av fullmäktige och en styrelse, som har en beredning till sin hjälp.  Nedläggningarna av de tre förlossningsenheterna i Kiruna, Kalix och Piteå är de rationaliseringar som stött på hårdast motstånd. Men Anna-Stina Nordmark-Nilsson menar att de var nödvändiga.  - Vi kunde inte behålla fem enheter, när det bara föds sex barn per dygn i vårt landsting. Kvinnor i Norrland har alltid haft långt till BB. Nedläggningarna innebär att ytterligare några fler får åka långt, säger hon.

Dan Håfström

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev