Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bemanning

Mörk prognos för landsting

Publicerad: 14 april 2003, 11:35

Trots kraftiga skattehöjningar på flera håll ser den ekonomiska prognosen för landstingen långt ifrån god ut. Vid utgången av 2006 beräknas landstingens samlade underskott uppgå till 6,9 miljarder kronor.


Prognosen presenteras i Landstingsförbundets rapport Landstingens ekonomi. Enligt rapporten kommer det stora underskottet från 2002, totalt 7,6 miljarder, tack vare de genomförda skattehöjningarna att mer än halveras under 2003.   Därefter barkar det dock utför igen. Underskottet väntas öka gradvis varje år fram till 2006 - se grafik här intill.  Förklaringen till den nedslående prognosen står enligt rapporten bland annat att finna i fortsatt stigande kostnader. Löne- och personalomkostnaderna trappas sannolikt upp. Ambitionen att öka tillgängligheten, liksom statens krav på en stärkt primärvård, kostar också pengar.  Därtill beräknas landstingens läkemedelskostnader fortsätta att öka, om än inte i lika hög takt som tidigare. Enligt Landstingsförbundets kalkyler stiger läkemedelskostnaderna med 7,5 procent under 2003 - att jämföra med 8,9 procent under 2002 - vilket vid årets slut skulle innebära ett samlat underskott för läkemedelsnotan om 1,2 miljarder.  Den kanske viktigaste orsaken till de accelererande kostnaderna är dock, enligt rapporten, den medicinska utvecklingen. Allt eftersom tekniken och metoderna förfinas och effektiviseras, ökar behovet.  Fyra möjliga åtgärder  Alla dessa faktorer sammantagna leder till ett förväntat underskott om 6,9 miljarder vid utgången av 2006 - bara 0,7 miljarder mindre än 2002. Rapportförfattarna pekar ut fyra möjliga åtgärder för att balansera minusresultatet:  *Höjda skatter. För att täcka underskottet genom en skattehöjning skulle medelskattesatsen behöva höjas med 0,47 procentenheter 2006.  *Lägre volymutveckling, det vill säga att anställa färre. Ska underskottet helt balanseras på detta sätt beräknas antalet anställda i landstingen vara ungefär 8500 färre än planerat 2006.  *Ökad produktivitet. Frågan är dock om detta verkligen leder till sänkta kostnader. Även om kostnaden för varje enskild behandling minskar, tenderar den totala kostnaden att stiga när den högre produktionstakten gör att allt fler kan behandlas.  *Långsammare utveckling av de anställdas löner. De senaste fyra åren har lönerna i landstingssektorn ökat snabbare än i samhället som helhet. Ska det kommande underskottet förhindras får landstingslönerna därför nu inte öka med mer än 2,5 procent per år - förutsatt att den genomsnittliga löneutvecklingen på hela arbetsmarknaden blir 3,8 procent per år.  En så pass långsam löneutveckling hamnar dock enligt rapporten sannolikt i direkt konflikt med landstingens behov av personal.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev