torsdag9 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Bemanning

Så förändrades kostnaderna för hyrpersonal – region för region

Publicerad: 5 oktober 2021, 15:05

Kostnaderna för inhyrd vårdpersonal ökar enligt nya siffror från SKR.

Foto: Adam Wrafter/Jeppe Gustafsson/Bildbyrån

Kostnaderna för inhyrd personal ökade första halvåret 2021 med 241 miljoner kronor jämfört med första halvåret 2020 – samtidigt ökade övriga personalkostnader också rejält. (2 kommentarer)

Ämnen i artikeln:

SKR

Nellie Pilsetnek

nellie.pilsetnek@dagensmedicin.se


Utgifterna för inhyrd personal i hälso- och sjukvården första halvåret 2021 redovisas i en ny sammanställning från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.

Läs också: Nu påbörjas en regiongemensam upphandling av hyrpersonal i vården

Den släpptes under tisdagen och visar en ökning för första halvåret i år med 9,3 procent jämfört med samma period 2020. Det motsvarar 241 miljoner kronor.

Vårdens kostnader för egen personal ökade med 6,8 procent, vilket motsvarar 5,4 miljarder kronor. 

Du missar innehåll i denna artikel på grund av dina cookie-val. Kontrollera dina inställningar och dubbelkolla om Infogram är blockerad under “Visa våra partners”.

”Coronapandemin har på flera sätt påverkat behovet av inhyrd personal, och kommer sannolikt att fortsätta göra det året ut”, skriver SKR på sin webbsida.

Skåne är den region som har minskat sina kostnader för hyrpersonal mest.

”Statistiken från SKR avser endast jämförelser från första halvåret, kostnadsminskningarna för inhyrd personal har fortsatt att minska under juli och augusti.

Kostnaderna för inhyrd personal har minskat med 53 miljoner kronor under perioden januari – augusti 2021, jämfört med motsvarande period 2020. Det är en minskning med drygt 17 procent. Kostnadsminskningen gäller såväl inhyrning av läkare som sjuksköterskor.

Pandemin har påverkat inhyrningen genom att antalet planerade besök och operationer har minskat. Dessutom har bemanningsföretagen inte kunnat leverera önskad kompetens.

Samtidigt har vi arbetat med att förstärka bemanningen med undersköterskor och sjuksköterskor, bland annat genom projektet ”Vill du hjälpa till?” – som användes för att rekrytera personal som förstärkning till Region Skåne under pandemin”, skriver Maria Ingvarsson, hr-strateg inom Region Skåne, i ett mejl till Dagens Medicin. 

Både regionpolitiker och regiondirektörer har länge uttryckt ett behov av att minska regionernas beroende av hyrpersonal. Arbetet att minska kostnaderna har pågått i 17 år. Trots det har det inte gått åt rätt håll.

Regionerna har inlett ett arbete för en gemensam upphandling av bemanningsföretag för att kunna pressa priserna. Det förslaget fanns med i Göran Stiernstedts utredning Digifysiskt vårdval, som Dagens Medicin tidigare rapporterat om.  

Gästkrönika: Sofie Naredi: ”Jag har lösningen på vårdens personalproblem” 

Region Sörmland ligger inte lika bra till i sammanställningen från SKR och Ingbritt Kylbergh, HR-chef, skriver i ett mejl till Dagens Medicin:

”Regionen sänkte sina kostnader för inhyrd personal första halvåret 2020 jämfört med 2019 med cirka 20 miljoner kronor, ökningen första halvåret 2021 jämfört med 2020 ska ses i ljuset av det.

Anledningen till de ökade kostnaderna är främst följande:

Regionen har haft många inneliggande patienter till följd av covid-19 och varit hårt belastade på grund av det under en lång period. Vi har samtidigt haft ett högt inflöde av akut sjuka patienter.

Regionen har bemannat för att ta hand om den framflyttade vården och förbättra tillgängligheten för våra patienter, det i kombination med en brist inom vissa specialiteter, har gjort att vi behövt täcka upp med inhyrd personal.”

 

Kostnaderna för hyrpersonal

Fyra regioner minskade kostnaderna för inhyrd personal under första halvåret 2021 jämfört med samma period 2020. Det är Skåne, Blekinge,

Gotland och Västernorrland.

 

Inom somatiken steg kostnaderna med 17 procent. Sju regioner minskade kostnaderna. 

 

Kostnaderna för bemanningsanställda läkare ökade med

12 procent, medan kostnaderna för bemanningsanställda sjuksköterskor ökade med 22 procent.

 

13 regioner har lägre hyrkostnader inom psykiatrin, kostnaderna minskade totalt med 4,3 procent. 

 

Kostnaderna för inhyrda läkare inom psykiatrin minskade med 3,6 procent och för sjuksköterskor med 6,3 procent.

 

För inhyrd personal i primärvården ökade kostnaderna med 2,7 procent totalt och i elva av regionerna. 

 

För inhyrda sjuksköterskor gick kostnaderna ner med 7,6 procent medan de ökade med 3,7 procent för läkare.

 

Inhyrda läkare kostade 4,9 procent mer medan sjuksköterskekostnaden ökade med 19,2 procent. 

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!
Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-11-29

Ingen nyhet MEN: En ond spiral! Anledningen till underbemanning torde delvis vara arbetsförhållanden som lämnar övrigt att önska. Då tas hyrpersonal in - viss lättnad för fast anställda trots det som är negativt. Regionen ska sedan spara, få budget i balans, visa sig duktiga eller lyda SKR och tar bort hyrpersonal och fast personal blir ännu tröttare. Jag är anställd på 30% (självvalt) och började som hyrpersonal för 5-6 år sedan. Min region försöker klara sig utan kortsiktiga lösningar, men nu har flera kollegor på min klinik sagt upp sig. Jag är uppgraderad till 50% kortvarigt, också självvalt och ett bra erbjudande då jag har en lön i nivå med hyrpersonals men arbetar som en sådan också, dvs skottar patienter och inget annat. MEN nu börjar det bli tufft, 50% finns nästan inte, medarbetarna räknar med mig som fast personal och arbetet flyter över alla breddar. Ser nu med fasa på nästa år, då en kollega från min mottagning har begärt tjänstledigt och den kollegan som bemannade en närliggande mottagning nu slutade. Det blir vi som kommer att få sköta det - eller hyrpersonal. Räknar ngn med nettoeffekt av att fast personal INTE sjukskrivs? Förstår fullerväl att det är svåra beslut.

Jill Taube Psykiatriker 

 

2021-10-05

Ser generellt 2 vägar i det här för lösning - 1. lagändring av hur konsult får användas. Eller justering av lön genom lag ändring av vad personal får ta del av.

2. Man bemannar upp avdelning för avdelning, och bygger upp laget och kompetens med stark utbildning tillsammans med konsulterna för att få en arbetsplats där du tex. på en akutavd. inte har mer än 5 patienter per lag/max. Så minskar du den totala stressen, skadorna, lidandet och kostnaderna för patientskadorna, de blir billigare och bättre för alla. Sen kan man successivt ta bort konsulter och ersätta dem med fast anställning när en avdelning blivit mättad av personal och kompetens.

Folk flyr avdelningar pga. Dubbelpass krav, utslitna, låg kompetens, dåliga löner, bråk mellan personal samt chefer och på tok för stressiga miljöer med lite stöd. osv osv

ssk thoraxkirurgi

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev