Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Anställningsstopp betyder inte tvärnej till nyanställning

Publicerad: 1 oktober 2008, 07:07

Just nu har flera landsting runtom i landet infört anställningsstopp. Men stoppen innebär inte att nyanställningar är helt uteslutna.


Inom bland annat landstingen i Örebro, Gävleborg, Östergötland, Halland och Kronoberg råder just nu anställningsstopp och Nils-Erik Solberg, jurist på Sveriges läkarförbund, har tagit emot ett flertal samtal från medlemmar som undrar vilka regler som gäller vid anställningsstopp.

   En läkare i Örebro hörde till exempel nyligen av sig och undrade vad som gällde vid ett muntligt jobbavtal hos landstinget som ingåtts precis innan de infört anställningsstopp, berättar han.

 Enligt Nils-Erik Solberg orsakar anställningsstopp störst problem för AT-läkarna som precis är på väg att söka ST-tjänst.

 Eftersom arbetsmarknaden generellt är god för läkare ser han inte anställningsstoppet som något alarmerande problem.

   Men visst kan jag tycka mig se en viss ökning av tidsbegränsade anställningar när det är anställningstopp och det är aldrig önskvärt. Vi på Läkarförbundet ser helst att visstidsanställningar inte förekommer alls.  

 Det finns inga juridiska hinder mot att införa anställningstopp. Ofta är det en nödvändig åtgärd och ett av flera beslut ledningen fattar för att få kostnadskontroll om ekonomin är i obalans, förklarar Göran Söderlöf, arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

   Ofta varar inte anställningsstoppet under någon längre tid och kan ses som en symbolhandling, ett sätt att skicka ut en signal om total kostnadskontroll inom organisationen, säger han.

 I praktiken innebär anställningsstoppet att vakanta tjänster inte tillsätts vilket gör att den något mindre personalstyrkan som är kvar måste täcka upp och jobba något mer.

 Eva-Lisa Krabbe, förbundssekreterare på Vårdförbundet, anser att anställningsstoppet försvårar arbetet för den befintliga personalen och menar dessutom att stoppet inte löser några problem.

   Det är som om man trodde att man anställde personal utan att man behövde göra det.

 Om kostymen är för stor måste man i stället förändra verksamheten och ta en diskussion om personalstyrkans storlek, menar Eva-Lisa Krabbe. Dessutom är hon inte så säker på att landstingen tjänar på anställningsstoppet.
   Ibland blir det dyrare, om man akut måste ta in folk på övertid och annat.   

 Redan sommaren 2007 införde Länsjukhuset i Halmstad anställningsstopp på flera kliniker och sedan den 15 september i år gäller stoppet för hela sjukhuset och alla yrkeskategorier.

   Vi har överskridit vår budget för personalkostnader och är tvungna att göra detta, säger sjukhuschefen Anders Dybjer.

 Men de allt högre lönekostnaderna är bara en förklaring till Länssjukhuset i Halmstads underskott på 80 miljoner kronor. Att vårdvolymerna minskat vilket lett till att sjukhuset inte  tjänat ihop  till finansieringen har också lett till den svåra ekonomiska situationen.

 Totalt räknar sjukhuset med att minska personalstyrkan med cirka 100 personer fram till sommaren 2009 men uppsägningar ska inte behöva bli nödvändiga, menar Anders Dybjer, utan det ska ske genom så kallad naturlig personalomsättning.

 Men stoppet är inget totalt stopp. För samtidigt som man strävar efter att minska personalstyrkan efterfrågas viss kompetens.

   Inom vissa områden söker vi till exempel specialistutbildade läkare och specialistsjuksköterskor så visst kan det bli aktuellt med undantag från anställningsstoppet, säger Anders Dybjer.

 Att viss nyckelkompetens undantas från ett anställningsstopp, som på Länssjukhuset i Halmstad, är inte ovanligt, påpekar Göran Söderlöf  på SKL.

   Vissa strategiska befattningar måste ofta tillsättas trots ett anställningsstopp. Vid ett anställningsstopp centraliseras rekryteringen och ledningen har förstås möjligheter att frångå stoppet och anställa den personal som den anser att det finns behov av.

Anna-Karin Andersson

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev