Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Återtransplanterade cellöar får levern att tillverka insulin

Publicerad: 7 september 2005, 06:31

För första gången har svenska forskare lyckats isolera insulinproducerande celler och återtransplantera dem till patienter som tvingats operera bort sin bukspottkörtel. Hittills har två patienter transplanterats och båda ingreppen beskrivs som lyckade.


För en tid sedan tvingades läkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge att avlägsna bukspottkörteln hos en sjuårig flicka. Flickan led av svår ärftlig pankreatit, inflammation i bukspottkörteln.

Men nu har hon fått tillbaka en del av sina insulinproducerande celler - genom en transplantation av insulinproducerande celler till handen.

- Till de patienter som tvingas operera bort pankreas, och som kan vara aktuella för transplantation, hör de som skadat bukspottkörteln vid buktrauma. Andra indikationer är kronisk pankreatit, ärftlig pankreatit och andra pankreassjukdomar, säger Ehab Rafael, ST-läkare i kirurgi och koordinator för de två autologa ö-cellstransplantationer som hittills utförts vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Patienter som tvingas operera bort sin bukspottkörtel drabbas i hög utsträckning av diabetes - och det är det man försöker förhindra genom att återföra de Langerhanska cellöarna till patienten.

Cellerna isoleras först från den bortopererade bukspottkörteln. Detta sker vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Ett enzym, liberas, sprutas in genom pankreasgången och gör att de insulinproducerande cellerna lossnar från den övriga pankreasvävnaden. Därefter renar man cellerna.

- En vuxen pankreas innehåller drygt en miljon cellöar. Vi är nöjda om vi lyckas isolera 400 000-500 000 av dessa, säger Ehab Rafael.

Cellerna kan sedan bevaras i näringslösningar i upp till 72 timmar innan de återtransplanteras. Med hjälp av en kateter sprutas de in i levern - via portvenen - där de förhoppningsvis stannar, drar till sig blodkärl och börjar producera insulin på samma sätt som de gjort i pankreas.

Cellerna stöttas för att inte dö  Men i fallet med den sjuåriga flickan valde läkarna en annan strategi. Då återfördes de insulinproducerande cellerna i stället till muskulaturen i ena handen.

- Orsaken var att det fanns en risk för att de medföljande exokrina cellerna, på grund av hennes grundsjukdom, skulle orsaka en inflammation i levern, vilket skulle kunna innebära trombosrisk och det ville vi undvika, säger Annika Tibell, överläkare och verksamhetschef vid transplantationskliniken i Huddinge.

Ingreppet blev en framgång. I dag, ett drygt halvår efter operationen, har den sjuåriga flickan ett HbA1C på 4,5 procent, vilket tyder på att hennes blodsocker legat mycket bra tiden efter operationen.

Även för den andra patienten, en 65-årig man vars bukspottkörtel togs bort på grund av en sjukdom som kan leda till cancer, blev resultatet en framgång. Hans blodsockervärde ligger i dag, sex månader efter operationen, på 4,2.   De transplanterade patienterna tvingas dock injicera mindre mängder insulin. I flickans fall har det rört sig om 5-7 enheter snabbverkande insulin per dag.

- Man stöttar med insulininjektioner för att inte trötta ut de insulinproducerande cellöarna som kan förstöras om de överansträngs, säger Annika Tibell.

Totalt har runt 250 patienter opererats med autolog ö-cellstranplantation världen över.

De första tio dagarna efter operationen är kritiska. Då måste blodsockernivån ligga mellan 4 och 8 mmol/l för att cellerna inte ska råka ut för metabolt haveri så att de dör.

Ö-cellerna kan fungera i tio år  Förhoppningen är att cellerna ska producera insulin till patienterna under många år framöver. Internationella studier har visat att cellerna kan fungera så länge som tio år.  Även om vissa patienter fortfarande måste ta insulin kräver de betydligt lägre doser efter transplantation vilket innebär att de ligger bättre i blodsocker än om de var tvungna att injicera allt sitt insulin.

- Det leder i förlängningen till mindre diabetesrelaterade komplikationer såsom ögonbottenförändringar och hjärt-kärlsjukdomar, säger Ehab Rafael.

Trots framgångarna tror inte forskarna att antalet autologa transplantationer kommer att öka markant framöver.  - De autologa transplantationerna kommer att vara reserverade till enstaka fall. Uppskattningsvis tror jag inte att vi kommer att göra fler än fem till tio per år, säger Johan Permert, professor i kirurgi vid gastrocentrum och fortsätter:

- Vid sidan av de autologa transplantationerna kan man även använda den här tekniken för patienter med typ-1 diabetes vilket är en mycket större patientgrupp.

Men då handlar det inte om att använda patientens egna ö-celler, eftersom de är förstörda.

Anders Hansen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev