Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Facket varnar patienter för egna arbetsplatsen

Publicerad: 31 oktober 2007, 09:18

På barnakuten på Akademiska sjukhuset får barnmedicinarna ta även kirurgi- och ortopedipatienter under jourtid. Nu slår facket larm om att detta sätter orimlig press på läkarna.
– Det känns inte rätt mot patienterna, vi är inte utbildade för det, säger ST-läkaren Gunnar Liminga.


I våras lade barnkirurgen på barnsjukhuset vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ned sin jourlinje. Sedan dess får barn­medi­cinarna ta även ortopediska och kirurgiska fall på barnakuten på jourtid.

– Det här drevs igenom trots protester och MBL-förhandlingar, säger Britt-Marie Frost, barnonkolog och överläkare på barnsjukhuset och facklig representant för Läkarförbundet.

Hon menar att arbetssituationen för underläkarna nu blivit orimlig.

– Många av läkarna har mått väldigt dåligt. Barnen har fått träffa doktorer som inte alls är utbildade kirurger eller orto­peder och det har varit flera incidenter och minst en anmälan.

Känns inte rätt mot barnen

Gunnar Liminga, ST-läkare i barnmedicin på barnsjukhuset, bekräftar bilden.

– När man jobbar jour har man generellt en oro för att göra felbedömningar, men oron för att göra större fel är större när man handlägger fall från en annan specialitet.

Att göra primärbedömningen av ortopediska och kirurgiska fall känns inte rätt mot barnen, menar han.

– Vi är inte utbildade inom orto­pedi eller kirurgi, det kan vara åtta–tio år sedan vi tittade på röntgenbilder med ortopediska frågeställningar.

Vid några tillfällen har samtal till bakjouren inte gått fram och när det gäller tolkningar av röntgenbilder kopplas bakjouren inte alltid in, på grund av tidsbrist, förklarar Gunnar Liminga.

– Det har hänt några gånger att vi har tolkat röntgensvar som om det vore en okej röntgen, medan en ortoped direkt skulle tolka det som en fraktur.

För dåligt samspel

Britt-Marie Frost menar att situationen är ohållbar, både för läkarna och patienterna.

– Jag kan på allvar säga att jag inte skulle åka hit med barn om det handlar om en kirurgisk åkomma. Det här är duktiga läkare, men de är inte utbildade att ta hand om kirurgi.

Annelie von Hedenberg, verksamhetschef för barnakuten, instämmer i att ST-läkarna har en hög arbetsbelastning och säger sig ha förståelse för att de kan känna sig otillräckliga. I grund och botten ger dock systemet ­tillräcklig trygghet, menar hon.

– Den barnmedicinare som tar emot på natten ska handlägga fallet, men konstaterar man att det är ett barnkirurgiskt fall så ska den barnkirurg som har beredskap i hemmet ta över ansvaret och komma in om det behövs. Och de har också en bakjour i barnkirurgi bakom sig.

Problemet har snarare handlat om att samspelet mellan barnmedicinarna och barnkirurgerna inte fungerat som det ska, menar Annelie von Hedenberg.

– Man har blivit ifrågasatt och fått höra ”måste jag verk­ligen komma in”. Det här måste vi strama upp ännu mer, man ska inte ifrågasättas.

Ändrar sina rutiner

Barnakuten ändrar nu också så att barnkirurger ska finnas på plats till klockan 23 varje kväll, mot tidigare klockan 21. Dessutom skärps rutinerna för hanteringen av röntgensvar, berättar Annelie von Hedenberg.

Planen är att barnmedicinarna på sikt ska slippa de barnortopediska fallen, förklarar hon.

– Förhoppningen är att även barnortopediska fall ska få gå till vuxenortopeden på jourtid. Det pågår förhandlingar just nu, så jag kan inte säga när det ska ske.

Enligt Annelie von Hedenberg utgör de ortopediska fallen 60-70 procent av de barnkirurgiska fall som kommer in på barn­akuten på jourtid. De 30-40 procent av fallen som återstår kommer dock barnmedicinarna att få handlägga även framöver.

– Vi kan inte lösa det på annat sätt. Barnkirurgerna är för få för att ha en egen jourlinje i och med den nya arbetstidslagen och vi kan inte anställa fler barn­kirurger, för då har de för lite att göra på dagarna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev