Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Förslag om slopat AT-prov får nej av remissinstanserna

Publicerad: 11 juni 2002, 08:44

Högskoleverkets förslag om att slopa läkarnas AT-prov sågas av nästan samtliga remissinstanser. Framför allt pekar man på att grundutbildningen i sådana fall måste förlängas för att godkännas inom EU.


När Högskoleverket i höstas utredde frågor kring läkares rättssäkerhet i samband med läkarnas AT-prov ifrågasatte myndigheten om provet skulle finnas kvar. Enligt Högskoleverket är provet, som läkarna gör efter sin allmäntjänstgöring för att slutligen få legitimation, en hybrid som inte faller in under någon högskoleförfattning eftersom AT-läkarna inte längre räknas som studenter.   Åtta av totalt elva remissinstanser som svarat avvisar tankarna om att helt avskaffa AT-provet. Högskolor, Socialstyrelsen och Läkarförbundet pekar på det EG-direktiv som kräver att läkarutbildningen omfattar sex år, eller 5500 timmar, under överinseende av universitet eller högskola. Skrotas AT-provet skulle det kunna innebära att grundutbildningen måste förlängas med en tolfte termin, vilket ger ökade kostnader för både samhället och den enskilda studenten.  Vill ersätta provet med "sit-ins"  Flera remissinstanser, till exempel Sahlgrenska akademin - en enhet för forskning och utbildning under vilken de medicinska, odontologiska och vårdvetenskapliga fakulteterna ligger - Karolinska institutet och Umeå universitet, betonar också att AT-provet är en viktig kvalitetskontroll när det gäller läkarens kunskaper och utbildningens effektivitet.  - Man skulle kunna säga att AT-provet har förebyggande effekter eftersom det garanterar att läkarna sköter sin kompetensutveckling under AT-perioden, säger Leif Gudmundsson, jurist på Socialstyrelsens behörighets- och utbildningsenhet.  Läkarförbundet är den remissinstans som är mest kritisk till AT-provet i dess nuvarande form. Bland annat anser man att det finns en risk för att de teoretiska kunskaperna får för stor betydelse under allmäntjänstgöringen. I stället föreslår förbundet därför att det skriftliga AT-provet på sikt ersätts med så kallade "sit-ins", där AT-läkarens faktiska möte med och diagnostisering av patienten utvärderas av handledaren.  Socialstyrelsen säger nej  Bernhard Grewin. Foto: Anders Kallersand." BORDER="0"Bernhard Grewin. Foto: Anders Kallersand.- Sit-ins är en effektiv utvärderings- och kontrollmetod. Dessutom är det ett bättre instrument rent pedagogiskt eftersom kunskaperna mäts fortlöpande och man kan anpassa utbildningen för den enskilde läkaren, säger Bernhard Grewin, ordförande för Läkarförbundet.  Läkarförbundets förslag möter dock motstånd från Socialstyrelsen.  - Det skulle kräva att representanter för högskolan ger sig ut till kliniker över hela landet flera gånger per år för att sköta sit-ins. Det är helt enkelt inte praktiskt genomförbart, säger Leif Gudmundsson.  Om regeringen inte bifaller ett avskaffande av AT-provet föreslår Högskoleverket att en AT-provnämnd inrättas och att dess organisation och verksamhet regleras i en särskild förordning.   Hittills har detta förslag fått gehör från samtliga håll. Enigheten är stor om att nuvarande system innebär en juridisk gråzon för läkare som fått sin AT-tjänstgöring godkänd av verksamhetschefen men inte lyckats få godkänt på AT-provet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev