Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Granskningen av läkare väckte livlig diskussion

Publicerad: 19 mars 2002, 08:26

Svenska läkare måste vänja sig vid att bli mer intensivt bevakade i medierna. Det var den enda slutsats som alla kunde ena sig kring på en välbesökt paneldebatt vid AT-stämman.


- Hur kan Expressen få publicera namn på läkare som prickats av Ansvarsnämnden - utan att de utpekade läkarna får möjlighet att uttala sig, frågade ST-läkaren Per Videhult, som i somras utpekades med namn i Expressen.  Frågan var riktad till Olle Stenholm, välkänd journalist och pressombudsman, som gjorde sitt bästa för att motivera varför han i de flesta fall frikänt Expressens namnpublicering av 80 läkare som fått en varning av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN.  - Det finns inget som stadgar att en tidning ska höra alla som namnges i fall som dessa. Här har läkarna haft många möjligheter att föra fram sin syn på saken i den skriftväxling som föregår beslutet i Ansvarsnämnden, svarade Olle Stenholm.  - Läkare måste vänja sig vid att bli offentligt granskade i sitt yrke. Med läkarjobbet följer att man har makt över andra människors liv och hälsa.  Den sista slutsatsen kunde både de inbjudna debattörerna och flera åhörare ställa sig bakom.  "Kände mig som en brottsling"  Ett drygt hundratal åhörare hade valt att, som första programpunkt efter inledningen av AT-stämman, lyssna på paneldebatten "HSAN, doktorn och pressen". Svenska Dagbladets Inger Atterstam modererade och förutom Olle Stenholm och Per Videhult deltog även Socialstyrelsens överdirektör, Nina Rehnqvist, Ansvarsnämndens generaldirektör, Anita Werner, samt David Eberhard, som i sin dubbelroll som läkare och redaktör för tidningen Moderna läkare varit en av dem som initierat debatten om ansvarssystemet i sjukvården.  Per Videhult kunde målande beskriva hur en namnpublicering slår.  - Jag befann mig på en liten ö i Haparandas skärgård när Expressen publicerade mitt namn i tidningen. Alla där visste vem jag är. Jag kände mig som en brottsling, sade han.  I Per Videhults fall skrev Expressen att han hade fått en varning. I verkligheten hade Per Videhult överklagat varningen och fått den upphävd. Detta hade Expressen inte tagit reda på. Den felaktigheten var orsaken till att pressombudsmannen Olle Stenholm klandrade Expressens publicering. Men i de fall då uppgifterna kring Ansvarsnämndens prickning var korrekta, kritiserade Olle Stenholm inte namnpubliceringarna.  Yngre läkare blir försiktiga  Expressens namnpubliceringar är Olle Stenholms mest omfattande fall. 22 anmälningar kom in.  - Jag tycker att jag fått en viss inblick i läkares självsyn. Man har en oerhört stark yrkesidentitet och resonerar utifrån det ansvar som följer med yrket. Men detta kombineras med ett svagt självförtroende, sade han.  David Eberhard redogjorde för resultaten i de enkätundersökningar som Sylf, Sveriges yngre läkares förening, gjort under två år. Av dem som svarade, menade 92 procent att risken att bli anmäld leder till överdriven försiktighet. 20 procent av labb- och röntgenundersökningar uppskattades ske "i onödan".  - Ett sätt att undvika detta vore att gallra i antalet anmälningar till ansvarsnämnden. Patienterna kunde vända sig till lokala patientnämnder först och därefter skulle de allvarliga fallen gå vidare till ansvarsnämnden, föreslog David Eberhard.  Socialstyrelsens överdirektör, Nina Rehnqvist, var inte negativt inställd till att diskutera en modell där de lokala patientnämnderna skulle få större uppgifter och också resurser.  - Men då är det självklart att de lokala avvikelserutinerna måste bli bättre, sade Nina Rehnqvist.  Både Anita Werner och Nina Rehnqvist pekade på det stora antalet vårdtillfällen, 85000 per dag, och på hur få fall som anmäls i relation till sjukvårdens totala verksamhet.  - Här finns naturligtvis stora mörkertal, förklarade Nina Rehnqvist.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev