Hon vill se bättre stöd till sjukvårdens chefer

Ledarskapet spelar – i kombination med hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö – en avgörande roll för att sjuksköterskor säger upp sig, konstaterade nyligen två svenska samhällsvetenskapliga forskare i en studie. Chefer som lyssnade och försökte lösa problem verkade ha större chans att behålla sin personal. 

Läs också: Omstridd chef tar över förlossningsvård på Karolinska 

Studien fick Jenny Wibacke, ordförande för Livo, Ledarna inom vård och omsorg, inom fackförbundet Ledarna, att reagera. Hon är områdeschef inom kirurgi och gastroenterologi vid Skånes universitetssjukhus.

– Vi ser ju samma mönster som forskarna när vi har gjort våra medlemsundersökningar. Vi ser att även chefer slutar när arbetsmiljö och ledarskap inte fungerar. Det gör det ännu viktigare för oss att jobba för att cheferna ska ha rätt förutsättningar att leda och vilja stanna kvar, och att stoppa ”sjuksköterskeflykten”, om man nu vill kalla det så.

Finns det även chefsflykt alltså?

– Ja, absolut. Många av våra chefer är pressade och mår inte bra när sjuksköterskorna inte mår bra. Vi behöver jobba från olika håll för att personalen ska ha en god arbetsmiljö, vi har ju effekt på varandra, säger Jenny Wibacke.

Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö minskar arbetsglädjen även hos chefer. De som inte lyckas skapa arbetsglädje känner otillräcklighet och kan till slut brännas ut, menar hon.

– Jag kan ju se att chefer inte lever upp till att vara goda chefer för medarbetarna, det hör vi även från våra medlemmar som saknar rätt förutsättningar även om de har viljan. De vill leda verksamheten men tvingas extraknäcka som vaktmästare och it-administratörer.

Det kallas för illegitima arbetsuppgifter, förklarar hon och ger exempel. Det kan vara att plötsligt bli tvungen att ordna 2 000 it-abonnemang, som en chef hon nyligen hörde om, att fixa stopp i toaletten eller projektera ombyggnaden av en avdelning.

– Det ingår absolut inte i chef- och ledarskapet, säger hon med eftertryck.

Förutom de illegitima arbetsuppgifterna är det framför allt två saker som försvårar chefernas arbete, anser hon. Det ena är bristen på stödfunktioner, inom hennes eget område med 900 anställda finns det till exempel en enda person som hr-stöd, det andra är de stora personalgrupperna.

– Drygt sex av tio chefer i vård och omsorg har fler än 20 direktrapporterande medarbetare och fyra av tio har fler än 30. I privat sektor har 45 procent av cheferna max tio medarbetare, säger hon och hänvisar till medlemsundersökningar från Ledarna och Livo.

Vad kan göras och av vem, för förändring? 

– Jag tycker att politikerna behöver värdesätta ledarskapet inom hälso- och sjukvården. De kunde tydliggöra att vi behöver mindre personalgrupper, att det finns mer stödresurser och att man inte ska behöva göra illegitima arbetsuppgifter, säger Jenny Wibacke.

Läs också: Forskare: Spiralen med sjuksköterskor som slutar kan stoppas – om viljan finns