Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Inga klara direktiv i it-strategin

Publicerad: 7 mars 2006, 18:16

Inget påbud och inga sanktioner. Sveriges första nationella it-strategi för vård och omsorg bygger på samsyn och frivillighet.


Men för att strategin ska få effekt måste de flesta kommuner och landsting säga ja till att tillämpa strategin.

- Jag tror inte att någon huvudman kommer att välja att stå utanför samarbetet. I dag är alla medvetna om att det behövs nationell samverkan på området, och vilka positiva effekter  detta ger för patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Dessutom är strategin väl förankrad på hög nivå inom sektorn, säger Daniel Forslund, departementssekreterare på socialdepartementet och sekreterare i den nationella  grupp som leder arbetet med it-strategin.

Initiativet till en nationell it-strategi togs av vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson hösten 2004. Syftet var att lyfta upp it-frågorna på den politiska dagordningen och  stimulera till en fördjupad samverkan.

Att ta fram en nationell it-strategi har tagit längre tid än planerat, men nu, drygt två månader försenad, är strategin klar. Den kommer att offentliggöras inom de närmaste  dagarna, och diskuteras på it-konferensen Vitalis i mitten av mars.

- Förseningarna beror inte på några motsättningar, utan på att vi i ledningsgruppen lagt ner mycket tid på att förankra tankarna brett inom sektorn, säger Daniel Forslund.

Arbetet har pågått sedan mars 2005, och engagerat företrädare från en rad olika myndigheter, organisationer och företag.  Bakom tankarna i den färdiga strategin står den nationella ledningsgruppen för it i vård och omsorg med höga tjänstemannarepresentanter från socialdepartementet, Sveriges  Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket AB och Carelink.

Arbetet leds av Kent Waltersson, statssekreterare  hos vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson.

Enighet är målet  Enligt Daniel Forslund råder även konsensus i referensgruppen som består av ett 30-tal företrädare från bland annat sjukvårdshuvudmännen, olika fackliga organisationer och  it-leverantörer.

- Målet har varit att nå enighet om viktiga frågor, inte att staten ska peka med hela handen. Det är därför som arbetet har skett i en öppen dialogform med en så bred förankring  som möjligt. Nu finns en samsyn om de viktigaste  grundprinciperna, även om alla frågor inte är lösta, berättar Daniel Forslund.

Han betonar att den nationella it-strategin alltså inte är ett påbud, utan ska ses som ett strategiskt planeringsverktyg för alla aktörer inom vård- och omsorgssektorn.

- Avsikten är att myndigheter, huvudmän och it-leverantörer ska kunna använda den nationella it-strategin som ett stöd i sitt utvecklingsarbete, säger han.

Den som önskat sig klara direktiv och konkreta åtgärder blir alltså besviken. It-strategin håller sig genomgående på ett övergripande och allmänt plan. Tanken är att en mer konkret  handlingsplan ska växa fram efter hand.

Man talar om två etapper, där arbetet med att ta fram själva strategin är det första steget. Därefter ska strategin säljas in hos landstingen och kommunerna, med syfte att få huvudmännen  att anta och följa it-strategin. Ansvaret för detta arbete ligger på den nationella ledningsgruppen i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting.

Mer konkret handlingsplan  Under hösten 2006 startar nästa fas som innebär att man ska arbeta fram en mer konkret handlingsplan. I mars 2007 ska detta arbete vara klart, och det är först då som känsliga frågor om finansiering, tidplan och ansvarsfördelning kommer att få mera tydliga svar.

- I dagsläget är det för tidigt att diskutera sådana frågor. Det viktiga är att vi nu är överens om inriktningen och har ett gemensamt förhållningssätt till den fortsatta it-utvecklingen  inom sektorn. Hur vi ska lösa de mer detaljerade frågorna blir nästa steg, säger Daniel Forslund.

Resultatet av det ett år långa arbetet är ett 32 sidor tjockt dokument, "Nationell it-strategi för vård och omsorg". Strategin består av de fyra kapitel som skickades ut på remiss till referensgruppen i december. Efter remissrundan har texten  förtydligats och kompletterats på vissa punkter, och den har även genomgått en språklig bearbetning. I dokumentet finns dessutom ett femte kapitel där ledningsgruppens olika aktörer beskrivs.

Den ursprungliga tanken var att strategin även skulle innehålla ett kapitel om ansvars- och arbetsfördelning. Dessa frågor kommer i stället att behandlas i samband med förankringsarbetet.

It-strategin kommer även att sammanfattas i en separat kortversion där de viktigaste delarna i dokumentet lyfts fram. Kortversionen vänder sig till en bredare publik, medan  it-strategin som helhet riktar sig till mera insatta och intresserade personer.

I strategin fokuseras på sex särskilda insatsområden där det krävs nationellt samordnade satsningar, bland annat ska lagar och regelverk harmonieras, en enhetlig informationsstruktur  ska tas fram och den gemensamma tekniska infrastrukturen ska vidareutvecklas.

Man lyfter också fram ett antal extra angelägna områden. Hög prioritet kommer att ges till arbetet med en nationellt kompatibel elektronisk patientjournal och till ett utbyggt  it-stöd för ordination och elektronisk förskrivning av läkemedel. Bland de prioriterade insatserna står också it-stöd som ska öka servicen till medborgarna. På de flesta områden  som tas upp i strategin pågår redan i dag ett omfattande förändringsarbete, som nu ska stärkas och koordineras.

Slutdatum finns inte   När it-strategin ska vara genomförd framgår inte. Enligt Lotta Holm-Sjögren, projektledare på Carelink, och en av ledamöterna i nationella ledningsgruppen, är det svårt att sätta ett konkret stoppdatum, eftersom huvudmännen har så olika förutsättningar.

- Det viktiga är inte att alla blir färdiga samtidigt, utan att landstingen och kommunerna i sina lokala it-strategier följer inriktningen i den nationella strategin, förklarar hon.

En het fråga för framför allt landstingen är hur den nationella elektroniska patientjournalen är tänkt att fungera. Ska alla landsting ha ett och samma journalsystem? Ska alla patientuppgifter lagras i en enda stor nationell databas?

Nej, absolut inte, betonar både Daniel Forslund och Lotta Holm-Sjögren.

- I strategin sägs detta inte så tydligt, men vi ser framför oss att patientuppgifterna lagras lokalt på samma sätt som i dag i olika it-system, men att de görs sökbara utanför landstingsgränserna.

Ett första steg är den nationella patientöversikten där man kan ta del av de viktigaste uppgifterna om en patient över internet. Nästa steg blir att göra all relevant journalinformation tillgänglig för behörig vårdpersonal, säger Lotta Holm-Sjögren.

Detta ska bli möjligt genom att man tar fram en gemensam informationsstruktur med standardiserade termer och begrepp.

- Den patientinformation som lagras måste alltså följa ett gemensamt regelverk och ha en enhetlig struktur för att den ska kunna tolkas av andra it-system. Arbetet med att ta fram  en gemensam informationsstruktur leds av Socialstyrelsen, men sker i nära samarbete med Carelink och andra aktörer, säger Lotta Holm-Sjögren.

Ju mer moderna journalsystem ett landsting har, desto lättare blir det att anpassa funktionerna till det gemensamma regelverket. Betydligt svårare blir det när det handlar om  gamla, kanske egenutvecklade, system.

Det är bland annat därför som utvecklingen kommer att gå olika snabbt hos olika huvudmän, alltså beroende på i vilken takt man vill och kan förnya omoderna system eller investera i nya, menar Lotta Holm-Sjögren.

Inga besked om finansieringen  Om staten kommer att kompensera huvudmännen för vissa utvecklingsinsatser framgår inte av it-strategin. Där sägs mera allmänt att huvudmännen har det grundläggande ansvaret för finansiering av sina verksamheter, och även för utvecklingen. Detta innebär att huvudmännen till stor del själva måste finansiera arbetet.

Men i texten sägs också att det i vissa situationer kan bli fråga om förhandlingar om statliga bidrag.

- Om staten vill att utvecklingen ska gå längre eller snabbare än vad huvudmännen tycker är rimligt eller var man mäktar med,  uppstår en sådan situation. Men alla sådana diskussioner får tas längre fram i år, betonar Daniel Forslund.

Någon total kostnad för att förverkliga it-strategin har man inte räknat fram. Det är svårt att i dagsläget veta vilka extra kostnader som strategin för med sig för respektive huvudman. Dessutom är det svårt att veta vilka kostnader som direkt kan relateras till it-utvecklingen, menar Lotta Holm-Sjögren.

- Det är först efter diskussionerna med huvudmännen  som vi kan få en uppfattning om detta, säger hon.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev