Läkare granskad ett år före sitt dödliga misstag

Läkaren har arbetat som kirurg på thoraxkliniken på Universitetssjukhuset i Lund, men avskedades i slutet av maj. I december i fjol opererade han en patient som hade en bristning i stora kroppspulsådern. Läkaren stängde  av patientens blodcirkulation i nära två timmar.

Det normala är att cirkulationsstilleståndet inte får överstiga 30 minuter.   Trots påpekanden från övrig personal, fortsatte läkaren att hålla cirkulationen avstängd genom nedkylning under alltför lång tid. Patienten drabbades av allvarliga hjärnskador på grund av syrebrist och avled senare.

Sjukhusets ledning ser så allvarligt på det inträffade att den har avskedat läkaren.  - Vi kan inte acceptera den här typen av riskbeteenden, säger sjukhuschef Bent Christensen.  Socialstyrelsen har sedan ett år haft ögonen på kirurgen, vars lämplighet i yrket utreds på grund av orsaker som är sekretessbelagda. Sekretess läggs i ärenden som rör personliga problem, som sjukdom eller missbruk.

Men detta fick sjukhuset inte veta förrän efter den misslyckade operationen i december i fjol.  - Detta borde vi som arbetsgivare ha fått kännedom om. Särskilt eftersom det är frågan om en person som arbetar i en högriskverksamhet och som har den typ av problem som det är frågan om här, säger Bent Christensen.

Men Socialstyrelsen har inte ansett att läkaren varit en patientsäkerhetsrisk.    Men med facit i hand, borde ni inte ha informerat arbetsgivaren?  - Det finns inget klart samband mellan felet vid operationen och det sekretessbelagda ärendet. Jag kan, på grund av sekretessen, inte närmare gå in på detta, säger Per Manhem, chef för Socialstyrelsens tillsynsenhet i Malmö.   Om Socialstyrelsen finner att läkaren inte är lämplig att ha kvar sin legitimation, på grund av sjukdom eller missbruk, kan myndigheten begära att den dras in.

Socialstyrelsen har efter sin lex Maria-utredning om operationen anmält läkaren till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, och yrkat på en varning.  - Att deslegitimera en läkare efter en enstaka händelse kommer sällan ifråga, säger Per Manhem.

För Socialstyrelsens del har det heller inte varit aktuellt att åtalsanmäla läkaren. Detta är visserligen "något som diskuteras" på myndigheten efter Kalmardomen i Högsta domstolen, då en sjuksköterska dömdes för vållande till annans död efter att ha givit ett barn en för hög dos av ett kramplösande medel. Efter domen ansåg överåklagare Nils Rekke att domen kunde ses som en "läxa" åt Socialstyrelsen och HSAN att i ökad utsträckning åtalsanmäla misstänkta brott som skett inom sjukvården, se Dagens Medicin nr 17/06.

Men Socialstyrelsen är avvaktande till överåklagarens ståndpunkt.  - Frågan om åtalsanmälan är problematisk. Socialstyrelsen arbetar hellre för en lagändring som reglerar vad som är att betrakta som uppsåt och oaktsamhet inom sjukvården, säger Per Manhem.

Felaktigheterna under operationen är även polisanmälda av patientens anhöriga.   Om rättsväsendet anser att läkaren har begått ett brott som faller under allmänt åtal kan HSAN inte ta upp saken till disciplinär prövning. Enligt lagen kan detta bara göras om rättsväsendet finner att det inte har begåtts något brott.