Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Läkarnas missbruk dolt problem

Publicerad: 25 mars 2002, 13:05

Den 2 april håller Anonyma alkoholister, AA, sitt första organiserade möte för läkare i Sverige. Mötet har initierats av en läkare i Mellansverige, själv nykter alkoholist och medlem i AA.


Organisationen Anonyma alkoholister startade sin verksamhet i USA 1935, men introducerades i Sverige först på 1980-talet. I dag finns det AA-grupper över hela landet - men några särskilda möten för läkare har hittills aldrig hållits i organiserad form. Ett försök gjordes på förra årets Riksstämma, men det gick om intet på grund av dålig uppslutning.   - I London har läkare AA-möten varje månad, och i Helsingfors varje vecka. Nu tycker jag det är dags att starta här också, säger läkaren som står bakom initiativet.  "Det finns ett oerhört tabu"  Enligt AA:s policy är anonymiteten i organisationen total. Därför vill läkaren inte gå ut med namn och bild.  - Men jag tror att svenska läkare behöver ett sådant här forum. Det finns ett oerhört tabu kring att prata om olika typer av missbruk inom den egna kåren. Ändå visar engelska och amerikanska undersökningar att det är tre gånger vanligare med levercirros bland läkare än i normalpopulationen. Och det är ju knappast för att vi äter mer penicillin.   Lars Håkan Nilsson, klinikchef på beroendekliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har arbetat mycket med frågor kring sjukvårdspersonal och alkoholism.  - I Sverige är ungefär 3 till 4 procent av befolkningen alkoholberoende. Omkring 15 procent av alla svenska män riskerar någon gång att fastna i ett alkoholberoende - och det finns ingenting som tyder på att den frekvensen skulle vara lägre bland läkare, säger han.  - Trots det verkar vi tro att sjukvårdspersonal har något slags inbyggt vaccin mot beroendesjukdomar. När sjukvårdshuvudmännen ska uppskatta hur stor del av deras anställda som är alkoholberoende, svarar de omkring 1 promille.  Det här synsättet, liksom den egna erfarenheten av hur patienter med alkoholberoende bemöts, gör att många läkare drar sig för att söka hjälp.  - Den doktor som står på akutmottagningen och säger "den här etylikern skickar vi iväg" till sina sköterskor - han vill ju knappast vända sig till någon som bemöter honom på samma sätt, säger Lars Håkan Nilsson.  I stället försöker man dölja problemet och jobbar på som vanligt.  Alla på arbetsplatsen anpassar sig  - På arbetsplatsen anpassar alla sig efter den drickande doktorn. Sjuksköterskorna sätter inte upp några patienter förrän klockan tio, när bakfylledoften börjar gå ur, vederbörande sätts på mindre kvalificerade arbetsuppgifter och stryks från bakjourssystemet, säger Lars Håkan Nilsson.  - I stället för att ta tag i problemet, låter man bara den drabbade gå vidare i sitt missbruk.  Så hur ska man komma tillrätta med det här?  - Öka medvetenheten. Att skapa en AA-rörelse för läkare är ett sätt, det ökar på något sätt legitimiteten att vända sig dit, säger han.  - Och naturligtvis visa att det finns behandlingsmöjligheter. Ser man att andra blir omhändertagna och rehabiliterade, blir det lättare att själv söka hjälp.  FOTNOT: AA för läkare träffas den 2/4 i Läkaresällskapets lokaler på Klara Östra kyrkogata 10 i Stockholm, klockan 18.30. Möten hålls också den 7/5 och 4/6, samma tid och plats.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev