Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag15.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Maktkamp undergräver doktorns status

Publicerad: 9 Januari 2003, 11:47

Läkarna är den grupp som av tradition har haft mest makt inom sjukvården. Men även om läkaren fortfarande kan sägas ha både status och inflytande, är det ett intet mot hur det var förr. Och några som underminerat läkarnas position tillhör en allt mäktigare grupp - patienterna.


När man försöker visa på makt så som Dagens Medicin gör med sin årliga lista över de 100 mäktigaste inom sjukvården, är risken stor att man förlorar de viktigaste makthavarna ur sikte - de som inte är inflytelserika som enskilda personer utan tillsammans, som grupp.  Ill: Magdalena Wennberg Lavebratt" BORDER="0"Ill: Magdalena Wennberg Lavebratt  När det gäller sjukvården finns två grupper så mäktiga att det nästan är alltför uppenbart: läkarna och patienterna. Ändå är det svårt att placera dem på en maktlista. Patienten som möter läkaren inför en sjukskrivning anser säkert att läkaren är mäktig. Men samma läkare kan känna sig tyngd av stress och besparingar och ser sig kanske mest som en person som styrs av andras beslut.  Patienter som går samman i en förening och kräver att läkemedel, som hjälper just dem, ska subventioneras kraftigt kan framstå som mäktiga, men när Läkemedelsförmånsnämnden sedan slutgiltigt säger nej, finns det inte mycket att göra.  Patienterna blir allt mäktigare  Givetvis finns det många andra personalgrupper inom vården som har en viktig position. Av tradition kan ändå läkarna sägas ha haft en ytterligt stark ställning inom vården, i kraft av medicinsk kunskap och en särskild status. Å andra sidan är de en grupp vars makt nu krymper. Patienterna är däremot en grupp som tidigare haft ett tämligen litet inflytande, men som nu blir allt mäktigare.  - Patientens självbestämmande har tagit överhanden över doktorns gamla maktposition. Tidigare sade man "gör så här" till patienten - nu är patienten med och tar beslutet, säger Thomas Ihre, ordförande i Svenska läkaresällskapet.  Läkarna har och har haft stor makt både när det gäller förhållandet till den övriga vårdpersonalen, som sjuksköterskorna, och när det gäller förhållandet till patienterna. Men allt detta är på väg att ändras.  Självständighet har gått förlorad  Gerd Lindgren är professor i sociologi vid Karlstads universitet och har bland annat forskat i hur sjukvårdens organisation och maktförhållanden har förändrats. Hon menar att sjuksköterskorna under det senaste decenniet gjort enorma framsteg, både när det gäller att öka sina löner och att utöka sitt inflytande. De har också fått läkarna att inordna sig i vad hon kallar en omvårdnadsdiskurs, där man organiserar vården utifrån sjuksköterskornas synvinkel och inte från läkarnas.  - Läkarna har blivit mer schemalagda och jag tror att de upplever det som en förlust av autonomi, självständighet. Det autonoma fria läkaryrket finns inte längre, säger Gerd Lindgren.  Läkarna har förlorat i status, anser hon och pekar på forskning av sociologen Margareth Nordgren vid Stockholms universitet, som visar att läkaryrket "deprofessionaliserats", men att detta är något som pågått en längre tid.  Att läkare relativt sett fått en sämre löneutveckling än motsvarande grupper under de senare åren kan inte förklaras med att det nu finns en allt större andel kvinnor i yrket. I stället, menar Margareth Nordgren, beror läkarkårens minskade inflytande på större organisatoriska förändringar som bland annat inneburit att läkarna till stor del fått lämna över makten över vad som ska göras inom sjukvården till politiker och tjänstemän.  Detta är något som Thomas Ihre känner igen.  - I samhället har vår position förändrats. Förr hade läkare sakkunskap - nu är den starkt ifrågasatt. Vi hade också ett visst inflytande politiskt, säger han.  Men att detta inflytande delvis gått förlorat, kan sannolikt också vara läkarnas fel, anser han.  - Genom åren har läkare kanske missbrukat det där inflytandet genom att säga att "om jag inte får tillräckliga resurser kommer 15 patienter att ligga döda utanför din dörr". Läkarna har inte varit trovärdiga i sin argumentation.  Ett faktum som många läkare i dag har att hantera är att det inte är självklart att de ska bli chefer på sjukhus och vårdcentraler. Chefen kan vara en sjuksköterska eller en undersköterska, något som var otänkbart för 15-20 år sedan.  Men bara för att många läkare accepterat detta, betyder det inte att de gillar det eller har vant sig, anser Thomas Ihre.  - De flesta doktorer vill ha en läkare som chef, säger han.  Samtidigt som läkarna alltså successivt förlorat en del av sitt inflytande och sin status, har patienterna ökat, om inte sin status, så i alla fall sin makt. Kunskapsutvecklingen i samhället och de nya möjligheterna att få stora mängder information via internet har lett till att föreställningen om den vetgiriga, krävande patienten som vet mycket om sin sjukdom faktiskt har sin motsvarighet i verkligheten. Det anser både Gerd Lindgren och Thomas Ihre.  - Men detta handlar om den starka medelklassens patienter - de yngre med högre utbildning tar för sig. Det har skett stora klassmässiga förändringar, säger Gerd Lindgren.  Att patienterna blivit starkare kan också vara en orsak till att läkarna känner sig allt mer ifrågasatta, enligt Thomas Ihre.  - Patienterna är mycket pålästa och kommer med frågor som läkaren inte alltid kan svara på.  För yngre läkare är det inte så lätt att erkänna att han eller hon inte kan svara på frågan, och det leder till att läkarens självkänsla blir rubbad, menar han.  Men för egen del välkomnar Thomas Ihre den nya, kunniga patienten. Om den som ska behandlas också tar ett eget ansvar för sin behandling, lär terapin också fungera effektivare, anser han.  Patienter drar nytta av samarbete  En person som representerar en mycket kunnig patientgrupp är Lena Öhrsvik, ordförande i Reumatikerförbundet. Hon tycker att det numera är mycket lättare att diskutera behandlingsalternativ med läkare.  - För det mesta går det jättebra. Och det har ju gjort det svårare att vara läkare.  Reumatikerförbundet använder sig gärna av läkarna och deras inflytande, framför allt i olika kampanjer. Ett exempel är förbundets gemensamma arbete tillsammans med reumatologerna för att ändra Socialstyrelsens förslag om nya specialitetsindelningar.  - Läkare kan beskriva hur det ser ut i vården och de kan ge oss goda råd, säger Lena Öhrsvik.  - Det är alltid bra när man kan jobba ihop. Vi träffar läkarna i Reumatologföreningen fyra gånger om året, minst.  När det gäller frågan om vem som har mest makt, patientföreningar eller läkare, påpekar hon att det finns de som menar att patienterna i grupp är de som har störst makt.  - Jag håller styvt på att samverkan med läkarna är bäst, menar Lena Öhrsvik.  - Men vi skulle nog klara oss himla bra utan dem.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev