Observatörer håller koll på vårdsnusket

För ett år sedan gjorde Landstinget i Jönköpings län en mindre undersökning för att se hur hygien- och klädreglerna efterlevdes. Resultatet var långt från tillfredsställande.

– Vi såg att vi var tvungna att göra något, säger Gunhild Rensfeldt, hygiensjuksköterska vid enheten för smittskydd och vårdhygien i landstinget.

Efter en kortare informationskampanj valde man att gå vidare genom att utbilda totalt 150 observatörer bland de anställda på olika ställen inom sjukvården och i folktandvården. Observationsrutinerna hämtades från det nationella projektet Vårdrelaterade infektioner ska stoppas, Vriss.

I oktober genomfördes så den första stora hygienmätningen. Varje observatör följde tio personer ur olika personalkategorier vid en patientnära kontakt, till exempel en omvårdnadssituation, en undersökning eller en rond.

En av observatörerna var undersköterskan Eva Jansson, som är hygienombud på kirurgmottagningen vid Värnamo sjukhus. Hon berättar att hon var lite tveksam till uppdraget till att börja med.

– Det kändes väl lite sådär att få i uppgift att titta på sina arbetskamrater. Jag var rädd att de skulle känna sig iakttagna, men det säger de att de inte har gjort. Jag har haft mina arbetskamrater och mina chefer med mig.

Personalen på de avdelningar som deltog i studien visste att det fanns observatörer och att observationer skulle genomföras någon gång under en period på en till två månader, dock inte närmare tidpunkter eller vilka personer som skulle observeras.

– Jag skickade ut ett mejl till alla doktorer och pratade med alla sjuksköterskor och undersköterskor vid våra möten. Alla fick information om vad jag skulle kontrollera, säger Eva Jansson.

Vid oktobermätningen fick bara 49 procent inom vården godkänt när det gäller basala hygienrutiner. 60 procent hade rätt klädsel.

Siffrorna kan låta låga, men det är ungefär så det ser ut på de flesta ställen, förklarar Sonia Wallin, projektledare för Vriss på Sveriges Kommuner och Landsting.

– Det är helt i paritet med de ingångsvärden vi haft i projektet. Det är ungefär vad man kan vänta sig.

I februari–mars genomfördes en andra mätomgång i Landstinget i Jönköpings län. Där kunde man se en viss förbättring, 58 procent fick godkänt när det gällde basala hygienrutiner och 75 procent för rätt klädsel.

– Vi har sett förbättringar bland annat när det gäller att bära kortärmat och att inte ha smycken på händer och underarmar, säger Gunhild Rensfeldt.

Det vanligaste problemet är hon och Eva Jansson överens om – att personal inte spritar händerna före patientkontakt.

– Vi är duktiga på att sprita när vi tar av oss handskarna, men sedan tycker man kanske att man är ren, det är inte alltid man spritar innan man tar på handskar igen, säger Eva Jansson.

Efter varje mätomgång ska observatören sätta sig med sina chefer och diskutera vad som eventuellt behöver förändras på avdelningen. Men också på central nivå diskuteras hur man ska gå vidare.

– Vi kommer att göra djupintervjuer för att ta reda på vilka hinder som finns för att följa reglerna och så vill vi sätta igång projekt enligt Vriss-modell för att få igång arbetet på avdelningarna, säger Gunhild Rensfeldt.

Man kommer också att fortsätta att göra hygienmätningar två gånger per år.