Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Oklara grunder för fördelning av stamcellspengar

Publicerad: 7 Oktober 2002, 10:45

Flera grova felaktigheter gjordes när ämnesrådet för medicin fördelade pengarna till stamcellsprojekten. Styrelsen för ämnesrådet fick inte i förväg veta att det var den som var ansvarig och blev aldrig tillfrågad om de sakkunniga. Flera projekt sållades bort på grunder som inte redovisades. En av styrelsens ledamöter avgår nu i protest mot ämnesrådets sätt att arbeta.


..............................................................................  Den 5 september offentliggjordes en av de största satsningarna någonsin inom svensk medicinsk forskning. Då presenterade Vetenskapsrådet de elva forskargrupper som ska få dela på 44 miljoner kronor. Dagens Medicin har granskat hur besluten om fördelningen av pengarna gick till, och funnit en rad märkliga omständigheter.  Den ansvariga styrelsen som skulle fatta beslutet, saknade i praktiken beslutsunderlag. De forskargrupper som först rankades bland de högsta av de sakkunniga, fick inga pengar. Och det projekt som fick det största anslaget, 12 miljoner kronor, ifrågasätts nu i grunden.  ...............................................................................  "Oberoende prioriteringar och högsta vetenskapliga kvalitet, det är principerna för utdelning av pengar från Vetenskapsrådet. Det gäller även det beslut som togs förra veckan."  Så sade Vetenskapsrådets generaldirektör Pär Omling i ett pressmeddelande den 9 september, med anledning av den satsning på stamceller som Vetenskapsrådet offentliggjorde den 5 september.  Men Pär Omlings ord stämmer inte.  I den process som föregick beslutet begicks flera fel, visar en granskning som Dagens Medicin har gjort.  När beslutet väl skulle fattas, förstod den ansvariga styrelsen inte ens att den var ansvarig. Det enda beslutsunderlag som fanns tillgängligt var en "1 meter tjock bunt med osorterade papper utan sammanfattning". Styrelsen blev heller aldrig tillfrågad om de sakkunniga - och högt vetenskapligt rankade projekt sorterades bort till förmån för projekt som rankats mindre högt.  I våras meddelade Vetenskapsrådet att myndigheten skulle göra en riktad satsning på stamceller. Under de kommande fem åren skulle svensk stamcellsforskning få ett tillskott på sammanlagt 75 miljoner kronor.  Pengarna kom från ett avtal mellan Vetenskapsrådet och den amerikanska forskningsstiftelsen Juvenile Diabetes Research Foundation och Svenska diabetesförbundet, där Vetenskapsrådet stod för 20 miljoner kronor. Som ett första led skulle totalt 44 miljoner kronor delas ut, en satsning som offentliggjordes den 5 september.  Hur pengarna skulle fördelas var, enligt ett delegationsbeslut från den 17 april, en uppgift för ämnesrådet för medicin, som är en del av Vetenskapsrådet.  Informerade inte ämnesrådet för medicin  Styrelsen för ämnesrådet för medicin hade ett ordinarie sammanträde den 23 maj. Men enligt flera uppgiftslämnare till Dagens Medicin informerade aldrig ämnesrådets huvudsekreterare, Harriet Wallberg-Henriksson, den övriga styrelsen om delegationsbeslutet vid detta möte. Det faktum att det nu var ämnesrådet för medicin som ansvarade för hur pengarna skulle fördelas, diskuterades aldrig.  - Så vitt jag kommer ihåg informerade aldrig huvudsekreteraren oss muntligen under mötet om delegationsbeslutet. Inte heller var det med i den föredragningslista som skickades ut före mötet, säger Lars Thelander, professor i medicinsk kemi vid Umeå universitet och styrelsemedlem i ämnesrådet för medicin.  - Däremot fanns delegationsbeslutet med under punkten "Anmälan av protokoll och minnesanteckningar" i slutet av föredragningslistan. Där fanns protokollet från Vetenskapsrådets möte den 17 april, som innehöll delegationsbeslutet, tillsammans med fyra andra protokoll. Men vad jag kommer ihåg nämndes inget om detta under "Aktuell information" som var punkt nummer två på mötet i maj. Rent formellt hade vi alltså informerats men inte i praktiken.  Ansökningstiden för forskarna gick ut den 3 juni. Under tre dagar, från den 29 juni till den 1 juli, träffades de sakkunniga, som hade till uppgift att granska ansökningarna, samt Harriet Wallberg-Henriksson för att diskutera satsningen.  Det formella beslutet skulle fattas av styrelsen för ämnesrådet för medicin den 4 september. Men inför detta möte fick styrelsens ledamöter aldrig reda på vad Harriet Wallberg-Henriksson och de sakkunniga kommit överens om. De informerades aldrig om vilka projekt som skulle beviljas anslag eller hur stora anslagen för respektive projekt skulle vara eller hur den vetenskapliga bedömningen av projekten såg ut. De fick inget beslutsunderlag.  Vid mötet den 4 september kom följaktligen beskedet om det beslut som skulle fattas som en total överraskning.  - När saken kom upp på mötet i september blev styrelsen oerhört obekväm. Utlåtandet från de sakkunniga hade inte skickats ut i förväg och det fanns inget beslutsunderlag. Vad som sades på mötet i maj, däremot, har jag ingen uppfattning om, eftersom jag inte var där, säger Catharina Svanborg, professor i klinisk immunologi vid Lunds universitet samt ledamot av styrelsen för ämnesrådet för medicin.  Styrelsens ordförande, Ingrid Petersson, överdirektör på Riksförsäkringsverket, bekräftar att styrelsens ledamöter inte fick något underlag före mötet. Det enda som fanns att tillgå, enligt Ingrid Petersson, var ett "blädderex" som låg på bordet.  Under punkt sex i protokollet från mötet den 4 september, som justerades av bland andra Ingrid Petersson, står: "Vid sammanträdet förelåg förslag till beslut och ledamöterna hade möjlighet att ta del av de sakkunnigas utlåtanden".  Tjock bunt osorterade papper  Men riktigt så minns inte Lars Thelander saken.  - Det är rent hårklyveri. Vid mötets början delades det ut en A4-sida som upptog förslag på de sökande som skulle beviljas anslag. När vi begärde att få se underlaget kom en sekreterare in med en 1 meter tjock bunt med osorterade A4-papper, utan sammanfattning. Att 20 människor då skulle börja riva i denna bunt och sätta sig in i vad som stod i pappren är löjligt. Naturligtvis borde vi ha bordlagt saken tills vi haft tid att sätta oss in i handlingarna, säger han.  Enligt vad Dagens Medicin erfar blev styrelsen överrumplad. Allt var redan klart och satsningen skulle offentliggöras vid en presskonferens dagen därpå.  Enligt Ingrid Petersson påverkades beslutsprocessen av att det gällde en samfinansierad satsning med Juvenile Diabetes Research Foundation och Svenska diabetesförbundet, detta trots att Vetenskapsrådets egna pengar också skulle fördelas.  Catharina Svanborg berättar att hon varit missnöjd med Vetenskapsrådets sätt att arbeta under en längre tid.  - Det medicinska området har en stark tradition av peer review, så att kvaliteten på den forskning som ska få pengar garanteras. Jag vill bara arbeta på det sättet och ställer därför nu min plats i styrelsen till förfogande, säger hon.  Sakkunniga utsågs inte enligt praxis  Dessutom frångick Vetenskapsrådet praxis kring tillsättningen av de sakkunniga, det vill säga de utomstående experter som skulle granska ansökningarna så att pengarna gick till de vetenskapligt mest vederhäftiga projekten.  Normalt utses dessa experter i samråd med styrelsen eller i beredningsgrupper. Målet är att hitta personer med så djup och bred kompetens som möjligt. Ett annat krav är att det inte får uppkomma jävssituationer, vilket i Sverige innebär att de sakkunniga ofta är utländska forskare.  Men i stället för att fråga styrelsen eller bereda ärendet enligt gängse rutiner, utsåg ämnesrådets huvudsekreterare, Harriet Wallberg-Henriksson, de sakkunniga utan att kontakta styrelsen, något som bekräftas av Ingrid Petersson.  - Det stämmer. Huvudsekreteraren utsåg själv de sakkunniga, efter diskussion med diabetesfonderna. Styrelsen var aldrig delaktig, säger Ingrid Petersson.  Enligt överenskommelsen skulle totalt fem sakkunniga utses, varav vilka Vetenskapsrådet skulle utse två stycken.  Harriet Wallberg-Henriksson valde Ana Cumano, vid Institut Pasteur i Paris, Frankrike, samt Gerd Kempermann vid Max-Debrück-Centrum für Moleculare Medizin i Berlin, Tyskland.  Den sistnämnde har publicerat sammanlagt 31 artiklar mellan åren 1994 och 2002. Men inget av dessa arbeten är ett självständigt originalarbete som Gerd Kempermann publicerat i egenskap av seniorforskare. Åtminstone enligt artikeldatabasen Medline.  I normala fall skulle detta ha varit direkt diskvalificerande. Enligt gängse praxis kan bara forskare som leder en egen forskargrupp och som publicerar originaluppsatser i högt rankade vetenskapliga tidskrifter komma i fråga som sakkunniga.  I pressmeddelandet från den 5 september skriver Vetenskapsrådet att de sakkunniga endast bestod av "internationellt framstående forskare".  Det står också att de sakkunniga har utgått från "ansökningarnas vetenskapliga kvalitet". I praktiken innebär detta att det är antalet publikationer i högt rankade internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas.  Men att detta inte enbart var det som styrde urvalsprocessen visar ett PM som skickades ut till styrelsens medlemmar efter den 4 september, där Harriet Wallberg-Henriksson beskriver hur projekten valdes ut.  "Några ansökningar som initialt hade erhållit hög poäng, föll i den diskussionen bort ifrån kortlistan pga att andra ansökningar, som också hade hög vetenskaplig poäng, bedömdes ligga mer centralt inom programmet med avseende på de kriterier som angetts i utlysningen."  Projekt som till en början rankats högt av de sakkunniga, fick alltså - av andra skäl än vetenskapliga - stryka på foten för projekt som rankats mindre högt.  Möjligen var det den näst högsta vetenskapliga kvaliteten som styrde beslutet. I bästa fall. Men inte den högsta, som generaldirektör Pär Omling försäkrade allmänheten den 9 september.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev