Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Professorn i medicin är fortfarande en man

Publicerad: 4 oktober 2005, 12:43

I dag finns det 1 028 professorer inom det medicinska området. Men inte ens var femte professor är kvinna. -Det går för långsamt, erkänner Harriet Wallberg- Henriksson, rektor vid Karolinska institutet i Solna.


I januari 1999 genomfördes en befordringsreform som öppnade upp för fler professorer på landets universitet och högskolor. Tidigare fanns det bara ett visst antal professurer. Efter reformen är det meriterna och kompetensen som styr - en lektor kan ansöka om att bli befordrad till professor när han eller hon uppfyller meritkraven.

För hela grafiken, klicka på länken till höger om artikeln.

 Många hoppades att det nya regelverket skulle öppna upp för fler kvinnliga professorer. Men resultatet är magert. Mellan åren 2001 och 2004 har antalet professorer inom ämnesområdet medicin visserligen ökat från 816 till 1028. Men förra året var bara 18 procent av professorerna inom ämnesområdet medicin en kvinna. 2001 utgjorde kvinnorna 15 procent av de medicinska professorerna. Det visar statistik från SCB som Dagens Medicin har bearbetat.

"Siffran är alldeles för låg"  - Med tanke på hur många kvinnor som är docenter och lektorer i dag är siffran alldeles för låg. Man blir inte professor enbart på kompetens - kön är en viktig del också, säger Ingela Heimann, ordförande i Kvinnliga läkares förening.

Statistiken visar att kvinnor och män håller relativt jämna steg fram till lektorsnivå. Under 2001 var 50procent av lektorerna inom medicin kvinnor. 2004 var de kvinnliga lektorerna i majoritet, med en andel på 55 procent. Men på nästa nivå, professorsnivån, sitter det män på fyra av fem tjänster.

- Det handlar om tjänster och pengar. Männen har sina nätverk där de ger varandra jobb och forskningsmedel. Får du inga forskningsmedel får du ingen professur, säger Agnes Wold, forskare vid Göteborgs universitet och ledamot i Högskoleverkets jämställdhetsråd.

Tittar man på landets sex medicinska fakulteter, där alla utom 60 av professorerna inom medicin finns, är det Lund som har lyckats sämst med könsfördelningen, se grafik. 2001 var inte mer än 8procent av professorerna kvinnor. 2004 hade andelen kvinnor ökat till 12procent. Med 20 procent kvinnliga professorer är det Göteborg och Umeå som har kommit längst.

- Men fortfarande handlar det om en ökningstakt som ligger under 1 procentenhet per år. Om politikerna inte tvingar universiteten att agera kraftfullt kommer det dröja 30 år innan vi kan tala om en jämställd könsfördelning, säger Agnes Wold.

Vid Karolinska institutet i Solna, KI, är hälften av lektorerna kvinnor. Men 267 av totalt 322 professorer är män. Enligt Harriet Wallberg-Henriksson finns det flera saker som förklarar att så få kvinnor tar det sista steget till professor.

- Vi har gjort en undersökning som visar att kvinnliga lektorer undervisar mer, har mindre ytor för sin forskning, har färre doktorander och mindre forskningspengar. Det är en negativ spiral som sammantaget leder till att de har svårare att meritera sig för en befordran till professor, säger hon.

Arbetsgrupp ska lägga förslag  Enligt regeringens regleringsbrev ska minst 30 procent av alla professorer som anställs vid KI mellan 2005 och 2008 vara kvinnor. Harriet Wallberg-Henriksson säger redan nu att KI inte kommer att leva upp till målet. Men för ett år sedan tillsattes en arbetsgrupp som inom kort ska lägga fram förslag på hur man ska få upp andelen kvinnliga professorer.

- Inget är klart ännu - men det kommer bland annat att handla om att ekonomiskt premiera institutioner som satsar på kvinnliga forskningsledare, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Sedan ett år får institutioner som anställer en kvinnlig professor 200000 kronor per år i två år. Bidraget har inte haft någon större effekt och Harriet Wallberg-Henriksson tror att en liknande satsning på lektorsnivå skulle ge mer.

- I slutändan handlar det ju om att fler kvinnor måste nå ribban för professorsbefordran. Vi måste skapa bättre möjligheter för kvinnliga lektorer att forska och meritera sig, säger hon.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev