Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag19.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Sahlgrenska akademins chef håller sig kvar trots stormen av kritik

Publicerad: 22 november 2002, 15:35

Hans ledarstil har kallats machiavellisk och anställda anklagar honom för toppstyrning. Dessutom har hans skapelse, Sahlgrenska akademin, utsatts för skarpa invändningar från myndigheterna. Men Göran Bondjers, preses för akademin, förstår inte kritiken från vare sig Högskoleverket eller sina egna anställda.


I oktober förra året invigdes Sahlgrenska akademin under pompa och ståt. Med champagne i glasen och till tonerna av en orkester minglade politiker, tjänstemän och företrädare för näringslivet, sjukvården och universitetet i konserthuset vid Götaplatsen. Högtidliga tal avlöste varandra. Äntligen hade Västsverige fått ett nytt centrum för forskning och utbildning inom hälsovetenskaperna. Ett slags motsvarighet till Karolinska institutet i Solna.  I centrum stod Göran Bondjers, preses eller chef för Sahlgrenska akademin. Sedan 1996 hade han målmedvetet arbetat för att skapa en akademi, där tre fakulteter inom Göteborgs universitet samlades under ett och samma tak: den medicinska och odontologiska samt en ny vårdvetenskaplig fakultet, den första i sitt slag i Sverige.  Men kort efter den formella invigningen anmäldes Sahlgrenska akademin till Högskoleverket, som är regeringens tillsynsmyndighet. I februari i år kom beslutet. Sahlgrenska akademin var lagvidrig och stred mot högskolelagen och högskoleförordningen, bland annat genom att akademistyrelsen placerades in som ett extra beslutande organ mellan universitetsstyrelsen och fakultetsnämnderna.  - Jag blev inte överraskad, men däremot anser jag att de gjorde en felaktig bedömning. Vi anlitade jurister som arbetade med ärendet och som gjorde helt andra bedömningar än Högskoleverket, säger Göran Bondjers.  De juridiska turerna kring Sahlgrenska akademin har varit snåriga och skuggats av bittra interna stridigheter. Efter segdragna juridiska kraftmätningar har nu Göteborgs universitet givit vika. En rad åtgärder ska vidtas för att undanröja alla tvivel på att högskolelagen och högskoleförordningen efterlevs.  Göran Bondjers har fått stå i skottlinjen för den massiva kritiken.  - Det har varit en jobbig tid. Jag har blivit uthängd på ett sätt som inte känns riktigt. Mycket kraft har gått till att diskutera organisatoriska frågor framför innehållet, vilket jag anser vara det viktigaste, säger Göran Bondjers.  Han beskrivs som en begåvad arbetsmyra. Extremt målmedveten och förhandlingsskicklig. De som försöker mäta sig med honom går bet, säger en av hans nära medarbetare.  Han är sedan många år gift med Agneta Bondjers-Backlund, som arbetar som psykoterapeut. Hon är ett starkt stöd, menar Göran Bondjers, när han ska navigera i de konflikter som uppstår på arbetsplatsen.  - För oss som biologiskt skolade är det värdefullt att kunna ta del av mer beteendeinriktade perspektiv på hur människor beter sig. Ibland resonerar vi utifrån vilka personliga motiv och drivkrafter olika personer kan ha.  Tillsammans har de fyra döttrar och bor i Lerum strax utanför Göteborg med skogen inpå knutarna.  Göran Bondjers är en välrenommerad forskare inom hjärt-kärlområdet som disputerade 1972 vid histologiska institutionen vid Göteborgs universitet på en avhandling om möjliga orsaker till ateroskleros.  I gymnasiet ville han bli fysiker. Men i samband med studenten dog hans pappa i en hjärtinfarkt och Göran Bondjers bestämde sig för att läsa medicin och satsa på en karriär som forskare inom hjärt-kärlområdet.  - Ohälsa är en stark drivkraft eftersom den drabbar samhället så hårt. För att man ska kunna förstå bakgrundsorsakerna till olika sjukdomar, men också hur man kan upprätthålla en god hälsa, krävs en bredd av kunskaper. Därför är jag intresserad av akademin då den har just den här bredden.  Göran Bondjers är flerfaldigt belönad för sina forskningsinsatser och har också grundat en europeisk organisation för kärlbiologi och ansvarat för planeringen av Wallenberglaboratoriet för hjärt-kärlforskningen vid Göteborgs universitet. Han var laboratoriets förste chef under sju år, men lämnade sitt uppdrag för att bli dekanus vid medicinska fakulteten 1993.  I åtta år var han dess högste chef. Personer som suttit med vid olika fakultetsnämndsmöten vittnar om att han är en duktig ordförande. Han styrka, menar de, är att han är tydlig och kan sammanfatta långa möten på ett föredömligt och koncist sätt så att ordentliga beslut kan tas.  Men det finns också en stark kritik mot Göran Bondjers och vad många anser vara en machiavellisk ledarstil. Anställda inom Sahlgrenska akademin talar om en toppstyrning som stryper kreativiteten.  Göran Bondjers blir uppriktigt förvånad över kritiken. Han höjer ögonbrynen en aning innan han svarar.  - Det känns självklart inget vidare att få en sådan kritik. Jag är inte ofelbar, men jag har varit noga med att ta till mig synpunkter. Nu finns det ju alltid delade meningar kring olika frågor, men jag har verkligen försökt att anstränga mig för att väga samman olika uppfattningar.  I en färsk rapport om ledarskapet, arbetsklimatet och jämställdheten vid medicinska fakulteten, framgår att mycket lite positivt har hänt sedan en första rapport med flera förslag till åtgärder presenterades för fem år sedan. Den nya rapporten är en svidande vidräkning med ledarskapet vid Sahlgrenska akademin och medicinska fakulteten. Rapportförfattarna, däribland professorerna Annica Dahlström och Anne-Marie Svennerholm, uppmanar ledningen att "våga gå i bräschen för hur ledarskapet radikalt ska kunna förändras" och "våga granska egna attityder och värderingar".  I mitten av 1990-talet satt Göran Bondjers med i styrgruppen för HSGU- utredningen, Hälsa- och sjukvård vid Göteborgs universitet, embryot till det som så småningom skulle bli Sahlgrenska akademin. I samma utredning satt även Bo Samuelsson, den nu avgående rektorn för Göteborgs universitet.  På våren 2000 beslutade styrelsen för Göteborgs universitet att följa styrgruppens förslag att inrätta en akademi.  Styrgruppen hade inför universitetsstyrelsen berättat om de organisatoriska förändringar som krävdes för att bilda en akademi, och man lät också styrelsen förstå att man hade regeringens eller utbildningsdepartementets stöd.  Göran Bondjers och Bo Samuelsson hade tillsammans uppvaktat statssekreteraren Agneta Bladh (s) på utbildningsdepartementet för att få gehör för idén. Såväl Göran Bondjers som Bo Samuelsson tolkade mötet positivt och någon formell dispensansökan gjordes därför aldrig.  - Vi blev aldrig hänvisade till Högskoleverket. Vi fick beskedet att den modell vi föreslog inte skulle bryta mot högskoleförordningen och därför fanns det ingen anledning att ansöka om dispens, säger Göran Bondjers.  Här går meningarna isär. Vad som egentligen sades är svårt att kontrollera, eftersom det saknas anteckningar från mötet. Agneta Bladh tillbakavisar dock att hon skulle ha sanktionerat förslaget.  En representant i universitetsstyrelsen som vill vara anonym, anser att flera representanter känt sig desinformerade. Skälet till att de röstade igenom förslaget var att ledamöterna litade på styrgruppens försäkran att akademins ställning var förenlig med lagen.  Kritiken mot Sahlgrenska akademin har inte handlat särskilt mycket om själva akademin som sådan. I en enkätundersökning som gjorts bland de anställda var majoriteten positiv.  Kärnan i kritiken handlar i stället om att ledningen för Sahlgrenska akademin agerat mot bestämmelserna och inte haft medarbetarnas förtroende. När akademin bildades förlorade lärarna sitt inflytande och fakultetsnämnderna tappade kontrollen över sina resurser. Makten förflyttades till akademistyrelsen.  Enligt Högskoleverket kan man inte placera en akademistyrelse som ett extra beslutsorgan mellan styrelsen för Göteborgs universitet och fakultetsnämnderna. Nu har Göteborgs universitet till slut tvingats backa på denna punkt och placerar akademistyrelsen direkt under rektor istället. Även ansvaret för budgeten flyttas från akademistyrelsen till universitetsstyrelsen.  Men den kanske viktigaste invändningen mot akademin är hur valet av representanter gått till. Nomineringen av preses skedde egenmäktigt av rektorn för Göteborgs universitet. Ett generöst anställningsavtal tecknades sedan på våren 2000, innan akademin trätt i kraft.  Flera av ledamöterna i akademistyrelsen handplockades utan att de röstberättigade lärarna blev tillfrågade. I ett brev som skickades till Högskoleverket i juni 2000 skriver lärare inom Sahlgrenska akademin: "Beträffande maktstrukturen finns redan flera exempel på hur akademin okontrollerat kan styras av presesfunktionen... exemplen är tyvärr alltför många och har lett till en närmast total tystnad inom akademin".  - Brevet är anonymt skrivet av några lärare och jag vet inte hur representativt det egentligen är, säger Göran Bondjers.  Den 1 juli nästa år ska en ny akademistyrelse vara utsedd. Nuvarande ledamöter ska ställa sina platser till förfogande. Även preses ska ställa sin plats till förfogande. Om Göran Bondjers tänker ställa upp på omval är för tidigt att säga.  - Jag kommer att bestämma mig under valberedningsarbetet. Får jag signaler om att jag har stöd ställer jag gärna upp. Jag tror fortfarande på idén bakom akademin och jag vill inte lämna mitt uppdrag förrän det skapats bra förutsättningar för ett bra utfall.  Mot bakgrund av de juridiska turer som varit och den anpassning som nu Sahlgrenska akademin måste göra, finns det något som du hade velat göra annorlunda?  - När vi utarbetade det första förslaget så hade vi juridisk expertis till vår hjälp som sade och som fortfarande vidhåller att förslaget var förenligt med högskoleförfattningarna. Jag vet inte hur jag skulle ha kunnat agera annorlunda.

Eva Nordin

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev