Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Slumpen kan göra dig till rik cytolog i Gävleborg

Publicerad: 15 september 2006, 13:22

Har du redan börjat fundera på vilken specialitet du ska välja - eller har du vetat det sedan länge? Förbered dig på en och annan överraskning: till sist kan det vara slumpen som avgör.


Många blivande läkare har förmodligen redan på läkarlinjen, eller kanske ännu tidigare, en relativt klar bild av vilken specialitet de så småningom ska satsa på.

Men en enkät som Sylf, Sveriges yngre läkares förening, lät göra för fyra år sedan visar att det till sist oftast är slumpen som avgör var man hamnar.

- Det har visat sig att det är väldigt slumpartat var en läkare till sist specialiserar sig. Det handlar om sådana saker som att man haft en fantastisk handledare inom ett visst område, eller att man helt enkelt trivts väldigt bra på en viss klinik under sin AT och därför väljer att fortsätta inom det området, säger Charlotta Sävblom, Sylfs ordförande.

Läkarförbundet skickade år 2004 ut en enkät till ett stort antal läkare, ett år efter att de fått sin legitimation.   Var femte läkare svarade att deras utbildningsmål var allmänmedicin, och var tionde svarade internmedicin. Dessa två specialiteter var populärast. Därefter kom kirurgi, med 7,6 procent av rösterna. Allra sist, vald av bara 0,4 procent, hamnade medicinsk rehabilitering.

Dessa svar kan dock vara en smula missvisande om man vill ha svar på frågan om vilken specialitet som är populärast bland blivande läkare, eftersom de tillfrågade i undersökningen redan var legitimerade.

Dessutom hade två tredjedelar av dem redan påbörjat sin ST-tjänstgöring när de besvarade enkäten.

Det vore därför en bättre metod att titta på hur lätt respektive svårt det är för landstingen att rekrytera ST-läkare till olika specialiteter.

När Socialstyrelsen förra året ställde frågan till samtliga 21 regioner och landsting i Sverige hamnade kirurgi i topp. Nio av landstingen svarade att det var den mest lättrekryterade specialiteten. Därefter kom internmedicin, som sex av landstingen hade lättaste att rekrytera till. På tredje plats kom ortopedi, med fyra röster.

Landstingen hade svårast att rekrytera ST-läkare till labbspecialiteterna.

- Det beror till stor del på att labbspecialisterna ofta är dubbelspecialiserade. De har redan specialistkompetens inom något annat, säger Johan Frisack, projektledare vid Socialstyrelsens nationella planeringsstöd.

Han tillägger att det ska bli intressant att se hur rekryteringen påverkas av de nya reglerna för specialiseringstjänstgöring, med bas- och grenspecialiteter.  En inte helt ointressant parameter när det är dags att göra sitt karriärval är lönen.

Den genomsnittliga månadslönen för specialistläkare är, enligt senast sammanställda uppgifter från Sveriges landsting och regioner, knappt 45 000 kronor.

I topp ligger kliniska cytologer, som i genomsnitt har en månadslön på 50300 kronor. Sämst tjänar specialisterna i socialmedicin, med en medellön på 40150 kronor i månaden  Men lönen avgörs inte bara av själva specialiteten. Det gäller dessutom att bo i rätt del av landet. Den som vill försäkra sig om högsta möjliga lön bör söka sig till Landstinget Gävleborg. Där tjänar specialisterna i genomsnitt 49 354 kronor i månaden. Det är drygt 6 000 kronor mer än listans förlorare, Örebros specialistläkare, hittar när de sprättar upp sina lönekuvert.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev