Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Södertälje sjukhus satsade på bättre AT och klättrade högt i rankinglistan

Publicerad: 15 september 2005, 13:37

Hösten 2004 insåg ledningen vid Södertälje sjukhus att AT-läkarnas villkor på sjukhuset måste förbättras. Antalet sökande till AT-blocken hade minskat, och sjukhuset hade placerat sig dåligt i Sylfs AT-ranking de senaste åren.


- Vi hade redan tidigare påbörjat vissa förbättringar, men olika omorganisationer gjorde att AT-utbildningen kom i kläm. Förra hösten tog ledningen dock tag i frågan på allvar, säger AT-studierektor Katarina Leopoldsson, tillika överläkare på kirurgkliniken.

Mer teoretisk utbildning  Under det senaste året har man infört flera förändringar, berättar hon. Till exempel mer schemalagd teoretisk utbildning och fler tillfällen till grupphandledning och reflekterande samtal. Under hösten kommer det även att starta en handledarutbildning för handledare.

- På sjukhuset finns nu också ett AT-råd. Vi har även planer att bilda en styrgrupp bestående av verksamhetschefer och studierektorer, säger hon.

I samband med AT-rankingen hösten 2004 placerade sig Södertälje sjukhus på 72:a plats - av 79 deltagande sjukhus. I samma veva som AT-rankingen blev offentlig, gick Sylf Stockholm ut med sin uppmaning till AT-bojkott av Stockholmssjukhusen.

- Självklart gjorde allt detta att vi blev bekymrade, säger Katarina Leopoldsson.

Hon kände sedan tidigare till att AT-läkarna hade önskemål om bättre personlig handledning och mer tid för teoretisk utbildning och självstudier.

Enkät enligt Spur-modellen  För att ytterligare kartlägga bristerna genomfördes en enkät bland AT-läkarna. Enkäten innehöll samma frågor som används vid Läkarförbundets AT-Spur-inspektioner, men man anlitade inte några utomstående granskare.

- Också enkäten visade att AT-läkarna var missnöjda med handledningen, framför allt på medicin- och kirurgiplaceringarna, och med utbildningen, berättar Katarina Leopoldsson.

I diskussionerna om förbättrade AT-villkor på sjukhuset har även det nybildade AT-rådet deltagit.

En av initiativtagarna till AT-rådet är AT-läkaren Peter Renblad, som började sin tjänstgöring på sjukhuset i maj förra året.

- Jag märkte att det fanns saker som borde förbättras. Att få personlig handledning tre gånger på ett halvår är inte tillräckligt, menar han, och syftar på förhållandena på kirurg- och medicinklinikerna.

Peter Renbland tycker att AT-rådets synpunkter tagits på allvar av sjukhusledningen. Och AT-läkarna har fått mycket stöd av studierektorn, betonar han.

- Men förändringsarbetet går för sakta. Även om det är positivt att processen har startat, så har det hänt för lite. Planer finns, men mycket har inte implementerats ännu, säger han.

Inte bara kliniskt arbete  Han tror att det långsamma tempot kan bero på att det finns en uppfattning bland överläkarna på sjukhuset om att AT-läkarna ska jobba kliniskt, för att lära sig yrket.

- Och vi AT-läkare vill jobba, det är jätteviktigt för oss. Men vi anser att vi också behöver regelbunden handledning och utbildning. Det ena behöver ju inte utesluta det andra, säger Peter Renblad.

Sjukhusets ansträngningar det senaste året har redan givit resultat.

I årets AT-ranking, som Sveriges yngre läkares förening nyligen presenterat, hamnar sjukhuset på 39:e plats.

Barbro Falk-Wadman

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev