Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Statliga styrningen stärks över den högspecialiserade vården

Publicerad: 25 november 2003, 11:52

En ny rikssjukvårdsnämnd med statligt ordförandeskap ska besluta om var den mest avancerade högspecialiserade vården i Sverige ska placeras. Det är huvudbudskapet i slutrapporten från socialdepartementets projekt för den högspecialiserade vården.


Förslaget presenteras vid en presskonferens i dag onsdag, den 26 november.  Och socialminister Lars Engqvist säger till Dagens Medicin att han ställer sig helhjärtat bakom förslaget.  - Jag är beredd att redan nu säga att det här är i linje med vad jag tycker och att det kan ligga till grund för regeringens förslag till riksdagen.  I Dagens Medicin nr 50/01 avslöjade Lars Engqvist att han ville se över den högspecialiserade vården, den kliniska forskningen och universitetssjukhusen i Sverige.  Översynen, som letts av Per Bengtsson, argumenterar starkt mot ett statligt övertagande av universitetssjukhusen eller av den kliniska forskningen.  Samordning saknas i dagsläget  Den synen delas av Lars Engqvist, som menar att statligt övertagande av sjukvården i Storbritannien och Norge inte manar till efterföljd.  Däremot ska den statliga styrningen av rikssjukvården stärkas, enligt projektets slutrapport.  Med rikssjukvård menas särskilt avancerad högspecialiserad vård, som samlats vid något eller några få sjukhus och har hela riket eller minst tre av landets sjukvårdsregioner som upptagningsområde. Det kan exempelvis handla om lungtransplantationer, ögonplastikkirurgi eller behandling av svåra brännskador.  I dag finns ingen samordning på riksnivå av denna rikssjukvård, utan sjukvårdshuvudmännen får själva avgöra om sådan vård ska etableras.  Projektet föreslår nu att en särskild rikssjukvårdsnämnd bildas. Den ska dels bestämma vad som är rikssjukvård, dels vid vilka sjukhus denna rikssjukvård ska bedrivas.  Kan medföra centralisering  Nämnden för rikssjukvård ska ha Socialstyrelsen som modermyndighet, den ska bestå av representanter för de sex sjukvårdsregionerna och regeringen tillsätter ordföranden.  - När man tidigare har talat om rikssjukvård har det inte haft någon betydelse egentligen, eftersom varje landsting och varje region har fattat sina egna beslut och vi har haft problem med samordningen. Med det här förslaget får vi en statlig styrning av rikssjukvården, av den sjukvård som är av nationellt intresse, kommenterar Lars Engqvist.  Hans bedömning är att rikssjukvården kommer att samlas på färre sjukhus än i dag.  - Alla områden som är beroende av en hög volym för den medicinska säkerhetens skull ska man centralisera. Med det här förslaget slipper vi de problem man har när enskilda landsting utvecklar transplantationskirurgi trots att man har talat om att det bara ska finnas på en plats. Resultatet blir en skarpare samordning som inte finns i dag.  Slutrapporten föreslår en motsvarande nämnd för regionsjukvården, det vill säga den högspecialiserade vård som flera landsting inom en sjukvårdsregion samarbetar om. Det kan handla om avancerad hjärtsjukvård och neurosjukvård, plastikkirurgi eller viss cancerbehandling.  Regionsjukvårdsnämnden består bara av de samverkande landstingen i sjukvårdsregionen, utan statlig inblandning. Nämndens uppgift blir att bestämma vad som är regionsjukvård och på vilka sjukhus inom sjukvårdsregionen den ska bedrivas.  När det gäller den kliniska forskningen avvisar projektet också alla tankar på statligt huvudmannaskap. I stället ska regionsjukvårdsnämnden utse personer som på varje forskningsområde blir ansvariga för samordningen av forskningen inom sjukvårdsregionen. Avsikten är att samordna forskningsresurserna för den kliniska forskningen och därmed råda bot på dagens brist på samordning.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev