Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Svårt att våga ta steget att starta eget

Publicerad: 31 oktober 2007, 09:58

Det finns ett stort antal sjuksköterskor och barnmorskor som är intresserade av att starta eget. Men fortfarande är det få som tar steget fullt ut – och vårdvalsreformerna kan bli ett hinder på vägen.


Mångfald, avknoppningar och vårdval med ackreditering i stället för avtal genom upphandling. Sedan det borgerliga maktskiftet i fjol har det pratats mycket om vad som kan göras för att öka möjligheterna för vårdpersonal att driva sin egen verksamhet. Regeringen har bland annat utlovat ett avknoppningsstöd på 40 miljoner kronor för 2007. Samtidigt talar fler och fler landsting om att införa vårdvalsmodeller där det är fritt för vårdgivare att söka ackreditering.

Men när det gäller sjuksköterskor är ut­fallet hittills skralt – även om intresset för att starta eget växer.

– Under de senaste tre månaderna ser vi en tydlig ökning av sjuksköterskor och barnmorskor som planerar att dra igång en egen verksamhet. Hittills har inte så mycket hänt men det är tydligt att man andas optimism och letar möjligheter på ett annat sätt än tidigare, säger Ingela Bengtsson, vd på Viam, Vårdförbundets servicebolag för dem som driver eller planerar att starta egen verksamhet inom vård, hälsa och omsorg.

En enkätundersökning som Vårdförbundet gjorde i somras visar att många sjuksköterskor och barnmorskor är lockade av tanken att byta bort sin anställning mot en egen verksamhet.

Undersökningen gick ut till 1 600 yrkesverksamma medlemmar och hade en svarsfrekvens på 51 procent. Resultatet visar att en av tre kunde tänka sig att starta eget företag inom vården. Det största intresset fanns bland barnmorskor och specialist­utbildade sjuksköterskor. Sam­tidigt var det bara 5 procent som bedömde det som troligt att de kommer att försöka driva ett eget vårdföretag.

– Det här visar att vi lätt skulle kunna ha 4 000–5 000 sjuksköterskor med egen verksamhet. Men hur utvecklingen blir hänger till stor del på landstingens och regionernas vilja att tänka nytt. Fortfarande finns det flera hinder, säger Ingela Bengtsson.

Tidigare har det framför allt varit möjligheten att få F-skattesedel som lagt krokben för de sjuksköterskor som vill etablera en egen verksamhet. En förutsättning för F-skatt är att arbetet är att betrakta som självständigt. Men eftersom en sjuksköterska ofta bara har en kund, landstinget, har flera lokala skattemyndigheter menat att relationen är för lik ett arbetstagare-arbetsgivarförhållande.

Detta problem har dock minskat sedan Skatteverket beslutat om en generösare och mer enhetlig tillämpning över landet. Dessutom beslutade regeringen nyligen att F-skattereglerna ska ses över så att det blir lättare att starta eget för dem med bara en eller ett fåtal uppdragsgivare.

Men vad är det då som hindrar sjuksköterskor och barnmorskor från att starta eget? I Vårdförbundets enkätundersökning lyfter medlemmarna själva fram brist på kapital, brist på kunskap om hur man gör, brist på tid och brist på stöd från sjukvårdshuvudmännen. Ett annat problem är det faktum att sjuksköterskor inte har haft den etableringsrätt som har funnits för läkare och sjukgymnaster. Att få ett vårdavtal för att bedriva sjuksköterskeverksamhet har i princip också varit omöjligt. Vill man starta eget har det helt enkelt varit svårt att hitta en offentlig finansiering.

– Det betyder att majoriteten av de sjuksköterskor som är egenföretagare arbetar helt privat. De använder sin kompetens för att driva företag inom bland annat förebyggande hälsa, stressterapi, företagshälsovård och organisationsutveckling, säger Ingela Bengtsson.

Inte heller vårdvalsreformerna ser ut att bli den stora vändningen. Tvärtom tror både Viam och Vårdförbundet att ackrediteringen och ersättningssystemen riskerar att cementera gamla strukturer och föreställningar om vem som ska göra vad i sjukvården.

– Ta Stockholmsmodellen som exempel. Villkoren säger att tre läkare är grunden för den som vill etablera en vårdcentral. I teorin kan man ju tänka sig att en sjuksköterska startar en verksamhet och anställer tre läkare – men alla vet att det inte fungerar så i praktiken. Att osynliggöra andra professioners kunskap är en återgång i kvinnors underordning, säger Ingrid Frisk, vice ordförande i Vårdförbundet.

I stället skulle Vårdförbundet vilja se modeller som öppnar för mindre privata enheter, där till exempel distriktssjuksköterskor kan erbjuda vård i egen regi och med eget avtal utan att behöva vara inordnade under en bestämd vårdcentral.

– Hittills har det till stor del varit så att man överför verksamheter så som de ser ut. En vårdcentral i landstingets regi, blir en likadan vårdcentral i det privata. Vill man ha mångfald måste politiker och tjänstemän tänka nytt – både nationellt och lokalt, säger Ingrid Frisk.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev