Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Ledarskap

Svårt för unga att själva slåss för jämställdhet

Publicerad: 1 mars 2005, 11:08

Jämställdhetsfrågorna provocerar fortfarande många. Inom läkarkåren är villkoren olika för kvinnor och män - men som AT-läkare kan det vara svårt att ensam sticka ut hakan.


tt kvinnliga läkare tjänar mindre än sina manliga kollegor är ett faktum. Liksom att män oftare disputerar och får högre befattningar. Det är också känt att kvinnliga läkare oftare känner sig diskriminerade.

- Det händer nästan ingenting när det gäller jämställdhetsfrågorna ute på sjukhusen, säger Ingela Heimann, ordförande för Kvinnliga läkares förening, KLF.

Ett tecken på detta är att löneskillnaderna mellan manliga och kvinnliga AT-läkare tenderar att öka. I november 2001 var löneskillnaden i snitt 184 kronor per månad. Två år senare tjänade kvinnorna nästan 400 kronor mindre i månaden jämfört med deras manliga arbetskamrater.

En karriärenkät som Sylf gjorde 2002 visar också att kvinnliga läkare bemöts nedlåtande och har problem i "grabbiga arbetskulturer" inom till exempel ortopedi och kirurgi. Av de kvinnliga läkarna trodde bara 23 procent av de hade samma möjligheter att meritera sig som män. Bland männen trodde 47 procent att män och kvinnor hade samma möjligheter.

Jämställdhetsfrågorna bland unga läkare har de senaste åren inte uppmärksammas alls i Sylfs tidning Moderna Tider. I fjol fanns inte någon artikel som tog upp arbetsmiljö- eller lönefrågor ur ett genusperspektiv. Men Sylfs ordförande Charlotta Sävblom tycker att föreningen, som till 67 procent består av kvinnor, arbetar aktivt i jämställdhetsfrågorna. Under året kommer man bland annat att starta ett projekt om hur det är att vara underläkare och förälder. Föreningen driver även frågan att gravida läkare ska kunna slippa långa jourpass.

- Vi arbetar med en sakfråga i taget. Jämställdhetsfrågorna är jätteviktiga, men det är svårt att hitta vägar där man kan driva frågorna på ett bra sätt, säger Charlotta Sävblom.

Karin Grave, AT-läkare i Uppsala, gjorde under studietiden på läkarlinjen en enkätundersökning om genusperspektiv i undervisningen, särbehandling och sexuella trakasserier. Studien visade att många kvinnliga läkarstudenter bemöts med bristande respekt. Varannan kvinnlig student ansåg att förutsättningarna för män och kvinnor varierade, till kvinnornas nackdel.

Karin Grave, som även sitter i styrelsen för Kvinnliga läkares förening, KLF, borde vara väl medveten om jämställdhetsperspektivet - men när Dagens Medicin når henne blir hon först lite tyst.

- Det där perspektivet har jag kopplat bort. Man har så fullt upp med jobbet som AT-läkare att man inte hinner reflektera över genusfrågorna, säger hon.

Efter lite funderande kommer hon på en rad situationer där hon under AT-tiden har mött könsrelaterade fördomar, blivit klappad på huvudet, avbruten, eller inte tagen på allvar. Under kirurgipraktiken blev bland annat en överläkare väldigt provocerad när sjukhuset ordnade en dag om jämställdhet. "Jämställdhet är det värsta jag vet", sade överläkaren.

Vid en operation bemödade sig en undersköterska att plocka fram handskar i rätt storlek till den manliga läkaren medan hon sade till Karin Grave att "du kan hämta dina handskar själv".

- Eftersom könsrollerna är så fasta i sjukvårdssystemet får man som tjej anstränga sig lite extra för att upprätthålla goda relationer. När det gäller jämställdhets- och attitydfrågorna underlättar det om man som AT-läkare håller en låg profil. Man befinner sig redan i underläge, säger Karin Grave.

Birgitta Evengård, överläkare och jämställdhetsansvarig i Stockholms läns landsting, håller med om att AT-läkarna befinner sig i en utsatt position. Hon menar att jämställdhetsfrågorna tangerar det personliga och att chefer som inte är vana att bemöta den typen av frågor kan reagera mycket kraftigt. Förändringen måste ske i toppen av organisationen - därför ska Stockholms läns landsting nu utbilda 500 chefer i jämställdhet.

- Underläkare som ställer krav på öron som inte hör och ögon som inte ser riskerar att skapa en konflikthärd. Om det finns problem med att kvinnor sätts på undantag så ska man gå ihop flera stycken och ta upp detta med chefen, chefens chef, handledarens chef eller med facket. Man ska aldrig ställa sig ensam i den här typen av diskussioner, säger Birgitta Evengård.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev