Team med socionomer och läkare hjälper smärtpatienter

Verksamhetschef Mats Rothman tog år 2000 initiativet till att starta enheten för psykosomatisk medicin, EPM , i Västmanland. Han arbetade då som ortoped och ryggkirurg vid Centrallasarettet i Västerås.

– Jag mötte många patienter med långvarig smärta i ryggraden. Jag var tvungen att fundera över vilka jag skulle operera och vilka som kanske mådde bäst av att slippa en operation. För att avgöra det på ett bättre sätt behövdes även andras kunskap och redan i mitten av 1990-talet anställde vi en psykolog på ortopeden och började arbeta i team. Efter hand väcktes alltmer min nyfikenhet över hur man hjälper dem som inte ska opereras, säger Mats Rothman.

Han utbildade sig vid Institutet för psykosomatisk medicin i Göteborg och gick en grundutbildning i psykoterapi. Även den övriga personalen vid EPM har vidareutbildning i psykosomatisk medicin och psykoterapi.

– När vi möter patienterna undersöker vi inte bara symtomen, utan försöker framför allt ta reda på vem personen som har symtomen är. Vi lyssnar på hela bakgrundshistorien där patientens egen upplevelse och tolkning är viktig.

Utreder 160 patienter per år
Varje år utreds cirka 160 patienter på enheten för psykosomatisk medicin. De allra flesta remitteras från primärvården, men några fall kommer också från Försäkringskassan. 80 procent är kvinnor och de flesta har jobbat inom den offentliga sektorn med vård, skola eller omsorg. Snittåldern ligger på 40 år och patienterna har ofta varit sjukskrivna ett till tre år och haft flera vårdkontakter tidigare. Ungefär hälften av dem lider av långvariga smärttillstånd, medan hälften är drabbade av utmattningssyndrom med stresskänslighet, nedstämdhet och ångest.

– Ibland har samma person fått flera olika diagnoser som fibromyalgi, kronisk smärta, stressreaktion eller utmattningssyndrom av olika läkare, berättar Mats Rothman.

Patienterna utreds alltid på nytt vid enheten för psykosomatisk medicin.

– Vi har ett psykosomatiskt förhållningssätt där vi utgår ifrån att kroppen och själen samverkar. Vid det första besöket får patienterna alltid träffa en sjuksköterska som bland annat beskriver vårt sätt att arbeta, säger Mats Rothman.

– En del kan uppleva det som lite provocerande att få en remiss hit, som att vi inte skulle ta deras kroppsliga smärta på allvar, men så är naturligtvis inte fallet. Vi kompletterar det biomedicinska omhändertagandet med att väga in psykologiska, psykosociala och existentiella faktorer. Vi försöker starta en process hos patienterna där de börjar fundera över sina problem på ett nytt sätt och se att olika saker samverkar. Det kan vara händelser långt tillbaka i det förflutna som påverkar deras liv i dag.

Ibland räcker utredningsprocessen
Under den sex veckor långa utredningstiden har patienterna ett möte i veckan med en yrkesgrupp i taget. Sjuksköterskor, läkare, sjukgymnaster, socionomer och psykologer bildar sig alla en uppfattning om dem.

– Sedan frågar vi patienterna hur våra slutsatser överensstämmer med deras egna. Ibland räcker det med utredningsprocessen för att patienterna ska ha kommit till nya insikter och 40 procent kan gå tillbaka till sin familjeläkare för behandling. Resten behandlar vi här på enheten.

Gruppbehandlingen pågår under 24 veckor och leds av en socionom eller en psykolog tillsammans med en sjukgymnast.

Resultatet av den integrerade behandlingen har visat sig vara positivt.

– Många har kunnat öka sin grad av arbete efteråt eller, om de har varit på väg in i en försämring, behålla den grad de har haft. För övriga som fortfarande går sjukskrivna har livskvaliteten förbättrats, stressen och smärtan har minskat. Men naturligtvis kan vi inte nå framgång med alla, säger Mats Rothman.

Tanken är att enhetens arbetssätt ska spridas till primärvården.

– Det är inte meningen att vi ska växa till ett stort behandlingscenter för i förlängningen tror jag att det är teamen på vårdcentralerna som har bäst möjlighet att ta hand om de här patienterna, säger Mats Rothman.

Ann-Katrin Öhman

Problemet:
Många av dem som söker sig till sjukvården för smärta och psykisk ohälsa upplever att de inte får någon hjälp och hamnar i långvariga sjukskrivningar.

Lösningen:
I Västmanland kan patientgruppen komma till enheten för psykosomatisk medicin i Västerås där team bestående av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, socionomer och psykologer utreder och behandlar utifrån ett psykosomatiskt förhållningssätt.

Resultatet:
Patienternas livskvalitet förbättras. De lär sig att hantera smärta och stress på ett nytt sätt. En del kan öka graden av arbete, andra behålla den grad de har och förtida pensioneringar kan undvikas.