Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Ledarskap

Viktigt att se vad som finns bakom patientens problem

Publicerad: 29 april 2002, 12:17

Att läkare ställer diagnoser som ger en specifik sjukdomsförklaring trots att någon sådan förklaring kanske inte finns kan vara deras sätt att hantera svåra situationer. Diagnosen skänker mening åt både läkare och patient och håller känslan av förvirring på avstånd. Det menar Olle Hellström, distriktsläkare och forskare.


Trots att läkare är "professionella hjälpare" händer det att patienter får en felaktig diagnos. Orsaken kan vara att läkare alltför generöst ställer diagnoser och att de är dåliga på att lyssna sig till patientens egentliga problem.   Bara under 2001 gjordes 1149 anmälningar till patientombudsmannen i Landstinget i Uppsala län. Av dessa var 777 direkta eller indirekta klagomål på kommunikationen mellan patient och läkare. I 637 av fallen resulterade kommunikationsproblemen i att patienten ansåg sig ha fått en felaktig diagnos eller behandling.  Kommunikationen brister ofta  Problemet är inte unikt för Landstinget i Uppsala län. Enligt en rundringning som Dagens Medicin har gjort till landets patientombudsmän och patientnämnder handlade många av de inkomna anmälningarna och klagomålen om kommunikation och bemötande, vilket ibland resulterade i felaktig diagnos eller behandling, se också Dagens Medicin nr 11/02.   Men Olle Hellström, distriktsläkare i Vansbro, tror att det ligger mer bakom problemet än att läkare skulle vara dåliga på att lyssna på sina patienter.  - En stor del av felbehandlingarna beror på att man som patient inte kan förmedla sitt verkliga problem, säger han.   Läkare kan lära sig se mer  1999 disputerade Olle Hellström vid Umeå universitet och är nu deltidsanställd som forskare vid Centrum för klinisk forskning i Falun. I sin avhandling försöker han bland annat definiera begreppet hälsa.   Han menar att läkare kan lära sig att se om patientens problem döljer andra frågor än rent biomedicinska. En patient med yrsel eller smärta kan vara en människa i svår existentiell kris och i dessa lägen är det viktigare att skapa dialog än att ställa diagnos.  Olle Hellström har arbetat länge som läkare och tror att förståelsen för de existentiella frågorna i många fall är avgörande för att läkaren ska nå framgång i patientbehandlingen.   - En sådan insikt kan bidra till att undvika många missförstånd i vården, säger han.  Enligt Olle Hellström har cirka hälften av de patienter som kommer till honom problem som egentligen är ett resultat av andra svårigheter i livet än sådana som kan och ska diagnostiseras. Ofta kan det handla om svåra beslut som patienten inte orkar kännas vid.   - När något otänkbart hotar att göra sig hört inom oss har vi människor möjlighet att överbetona upplevelsen av något tänkbart, till exempel en sjukdom.   Ökad lyhördhet lönar sig  Olle Hellström menar att läkaryrket måste utvecklas och följa med samhällets förändringar. Den traditionella naturvetenskapliga kunskapen måste idag kompletteras med andra insikter.   Patienter har ofta svårt att förklara vad som är fel, kanske för att orden har olika betydelse för läkare och patient eller för att sjukdomen inte är det egentliga problemet. Något kanske upptar patientens medvetande och hjälper honom eller henne att undkomma det som är ännu mer jobbigt. Läkare behöver också insikt som går utöver det som har med biologi och diagnostik att göra.  - Läkare skulle vinna mycket på att lära sig att möta människor utan att först sortera in dem i förutbestämda fållor, det vill säga klassificera dem i diagnostiska termer, säger Olle Hellström.  Han anser att det skulle löna sig att vara mer lyhörd för patientens känslor och sådant som är okontrollerbart i stället för att ställa diagnos utifrån riktade frågor med givna svar.

Ulrika Sehlberg

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev