Här får sjuksköterskor lära sig att centrifugera

Efter att introduktionsåret varit ett pilotprojekt under 2020 har sjukhuset bestämt att det ska permanentas. Syftet är att stötta nyanställda forskningssjukskötekor.

– Jobbet skiljer sig mycket från den kliniska vården. Man måste kunna läsa sponsringsprotokoll, lägga upp logistiska planer och ta hand om rekrytering av patienter. Forskningssjuksköterskan är oftast förstahandskontakt för patienterna som hör av sig när de tror att de fått en läkemedelsbiverkning. Det är mycket eget ansvar och man är lite av spindeln i nätet, säger Sabine Lindén, koordinator inom forsknings- och utbildningsavdelningen på Akademiska sjukhuset.

Fler nyheter som handlar om forskning 

Introduktionsåret innehåller bland annat utbildning i good clinical practice, GCP. Deltagarna får också lära sig om regelverk och hur etiska tillstånd söks till kliniska prövningar. En kurs i praktisk provhantering i samarbete med Akademiska laboratoriet ges under året.

– Det ingår inte i sjuksköterskeutbildningen att själv centrifugera prover, pipettera och göra blodutstryk. Det är något som en BMA gör. Men inom forskningen tar en forskningssjuksköterska hand om forskningsprover. De vet allt om centrifuger, varvantal, hur man gör utstryk på bästa sätt och skickar i väg prover, säger Sabine Lindén.

Deltagarna får också en klinisk handledare samt plats i en reflektionsgrupp. Med handledarna upprättas en handlingsplan för hela året.

– Det kan till exempel vara att adepten vill ha med handledaren när den träffar en forskningspatient för första gången eller när den ska ta hand om forskningsprover för första gången. Skuggning ingår också i slutet av året med återkoppling, säger Sabine Lindén.

”Jag har fått lära mig förstå teorin bakom kliniska prövningar, vad sjuksköterskan har för roll och hur juridiken ser ut.”

Malin Edén har jobbat som sjuksköterska sedan 2000, varav de senaste två åren som forskningssjuksköterska på minnes- och geriatrikmottagningen i Uppsala. Hon är 1 av 20 som i fjol deltog i pilotprojektet av introduktionsåret.

– Jag tycker att jag har goda kliniska kunskaper som sjuksköterska, men det är något helt annat att vara forskningssjuksköterska. Språket är främmande och man känner sig lite ensam. Jag har fått lära mig förstå teorin bakom kliniska prövningar, vad sjuksköterskan har för roll och hur juridiken ser ut, säger hon.

Att ha en handledare att rådfråga beskriver Malin Edén som ”guld värt”.

– Det har varit otroligt skönt med stödet från handledare. Jag har också turen att ha en kollega här på mottagningen som är forskningssjuksköterska som jag kan fråga, säger hon.

Den 17 mars drog Akademiska sjukhuset i gång en ny omgång av introduktionsåret. Nu med tio deltagare på grund av pandemin. Tanken är att det ska bli en ny kull varje år.

– Vi har sett att det har lett till ett ökat antal kliniska prövningar. Vi har också fått fler forskningssjuksköterskor sedan vi börjat satsa på forskningsstödjande personal, säger Sabine Lindén.

En analys som gjorts över antalet pågående registrerade prövningar på sjukhuset visar att de var runt 580 år 2018. Vid utgången av förra året var antalet 641, enligt Sabine Lindén. Under samma tid har antalet forskningssjuksköterskor ökat från cirka 90 till 130.

– Vi har också ökat antalet pågående studier på sjukhusnivå, säger hon.

Fler nyheter som handlar om forskning