Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Hormonkontrollerande piller framtida bot vid PMS

En prototyp till ett alldeles nytt läkemedel mot premenstruella besvär har utvecklats av en forskargrupp under ledning av professor Torbjörn Bäckström vid kvinnokliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Forskarna hoppas även kunna anpassa den nya substansen för att behandla en rad andra sjukdomar, som aptitstörningar, depressioner, migrän och epilepsi.
Annons:
- Vi har fler substanser på gång. Vi har redan kunnat se att de har olika profiler, berättar Torbjörn Bäckström. Menstruationsbundna förändringar påverkar tillvaron för många kvinnor i hela världen. Humörsvängningar, stresskänslighet och migrän är typiska exempel på premenstruell spänning, PMS, som drabbar mellan 6 och 7 procent av alla kvinnor i fertil ålder varje månad. Många märker dessutom att de blir fumliga, minnet fungerar inte lika bra och de får svårt att lära sig nya saker. Ökad aptit är också vanligt. En del beskriver en svullnadskänsla i kroppen. De kan också gå upp i vikt, kanske ett par, tre kilo, men det är mest vatten. Ett par procent av alla kvinnor har svåra problem med nedstämdhet och irritabilitet. Premenstrual dysforic disorder, PMDD, är den diagnos som har börjat användas för att skilja dem från kvinnor med mildare symtom. De premenstruella besvären gör sig påminda direkt efter ägglossningen och når sin kulmen under den så kallade lutealfasen, fem till sex dagar före mensblödningen. Besvären klingar av när blödningen börjar och är helt borta inom tre till fyra dagar. Alla kvinnor lider dock inte av sina menstruationsbundna förändringar. - En del kvinnor upplever snarast perioden som positiv med mer energi, berättar Torbjörn Bäckström, som är professor i gynekologi och obstetrik vid kvinnokliniken på Norrlands universitetssjukhus, Nus, i Umeå. Torbjörn Bäckström har i många studier visat hur hjärnan påverkas av de kvinnliga könssteroiderna östradiol och progesteron och deras nedbrytningsprodukter. I samarbete med sina forskarkollegor vid Umeå universitet och Nus har han nu tagit fram en prototyp till ett läkemedel som till att börja med ska prövas på kvinnor med premenstruella besvär. Umecrine 1010, förkortat UC1010, kallas den aktiva substansen som har blivit godkänd av det europeiska patentverket i München. Patentet ska nu ratificeras i de olika europeiska länderna. Menstruationscykeln styrs av ett komplicerat samspel av hormoner. Östrogen och progesteron bildas i äggstockarna och följer blodet till alla delar av kroppen, inte bara målorganen. Samma hormon kan ha olika effekt i olika organ. Hormonerna sprids också till hjärnan. De fångas upp av receptorer i nervcellernas kärna, där de utövar sin effekt. Varje hormon har sin egen receptor i cellkärnan. Hormonerna omvandlas även till metaboliter, det vill säga nedbrytningsprodukter. Forskargruppen vid kvinnokliniken på Nus har speciellt intresserat sig för pregnanolon och allopregnanolon, som är metaboliter till progesteron, även kallat gulkroppshormon. Både pregnanolon och allopregnanolon har en verkan liknande den sömnmedel av typen barbiturater och bensodiazepiner har, men de är mycket kraftfullare. - Vi har visat att allopregnanolon är upp till 20 gånger mer potent än Valium. Det kan användas både som sömnmedel, anestesimedel och mot epilepsi, säger Torbjörn Bäckström. Pregnanolon har dock ungefär samma bieffekter som Valium. Det ger såväl trötthet som sömnstörningar och kan försämra minnet. - På ett liknande sätt som Valium, kan även långvarig allopregnanolonpåverkan försämra funktionen i hjärnans dämpande system med ett antal symtom som följd. Skillnaden är att den egna kroppens produktion inte kan avbrytas så lätt utan att det uppstår negativa konsekvenser, berättar Torbjörn Bäckström. Produktionen av pregnanolon är hög under menstruationscykelns lutealfas samt under graviditeten och även i samband med stress. Pregnansteroider, det vill säga pregnanolonlika steroider, bildas även av steroider som ingår i p-piller och preparat för hormonbehandling efter klimakteriet. Det finns tecken på att en långvarig stegring av pregnansteroider skulle kunna ge stressrelaterade symtom som depression, minnesstörning, trötthet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Detta gäller dock inte vid exempelvis graviditet. Om produktionen av pregnansteroiderna avbryts, uppträder något som skulle kunna beskrivas som abstinensbesvär. Kvinnor med partiell epilepsi får fler anfall och migränattackerna ökar i antal för kvinnor med mensbunden migrän. Nedstämdhet efter förlossning är ett annat exempel på effekten av att produktionen av pregnansteroider har upphört tvärt. Bland kvinnor med partiell epilepsi minskar den epileptiska aktiviteten under den luteala fasen. Det skulle kunna bero på höjda nivåer av allopregnanolon, vilket talar för att metaboliter som allopregnanolon skulle kunna fungera som antiepileptisk terapi. För kvinnor med petit mal-epilepsi, en form av generaliserad epilepsi, är det precis tvärtom. De får de flesta anfallen under lutealfasen. Anfallen når en topp under de sista fem dagarna före mens. Mönstret sammanfaller med humörsvängningarna under menscykeln hos kvinnor med PMS. Metaboliterna utövar andra effekter än de ursprungliga substanserna. Bland annat går de till andra receptorer. Pregnanolon binder inte till progesteronreceptorer utan till Gaba-receptorn. Gaba, gamma-aminosmörsyra, förekommer rikligt i centrala nervsystemet och överför bland annat signaler mellan nervceller. Systemet är viktigt för att skapa balans mellan hämning och aktivering av nervcellerna. Det är det största dämpande systemet i hjärnan. Gaba-receptorn sitter på nervcellens yta. Den släpper in kloridjoner, som dämpar cellens förmåga att utöva sin aktivitet. Även allopregnanolon binder till Gaba-receptorn och förstärker dess lugnande effekt. Det kan jämföras med att trycka på en bromspedal. Men kroppen har även en ?gaspedal?, exempelvis glutamat-receptor-systemet, som ökar nervcellernas aktivitet. Kroppen försöker alltid att upprätthålla en balans mellan dessa båda system. Men det händer att det inte lyckas. Exempelvis om Gaba-receptorn nedregleras medan glutamatsystemet är aktivt. Effekten kan liknas vid gashäng på en motorcykel, vilket kan leda till ett epileptiskt anfall eller ångestsymtom. - En stor grupp av sjukdomar kan förklaras om man förstår dessa mekanismer, säger Torbjörn Bäckström. Migrän i samband med mensblödningen beror till exempel på att steroidproduktionen plötsligt minskar. Helgmigrän är ett annat fenomen som framkallas av stress. Under stress bildas stresshormoner i binjurebarken. När produktionen är påslagen under lång tid kommer Gaba-receptorn att nedregleras. - Om kroppen ska fortsätta att ha god effekt på bromsen måste den öka dosen av bromsstimulerande ämnen, men då ökar också gasen. Om man kör för länge med full broms och gas börjar kroppen trappa ned på bromsen. Den fungerar sämre och sämre och till slut upphör bromsens funktion, fortsätter Torbjörn Bäckström. Eftersom kroppen vill skapa balans trappas även gasen ned för att komma på samma funktionsnivå som bromsen. När detta har pågått tillräckligt länge finns risken att motorn stannar. - Det är vår hypotes om hur stressinducerad depression kommer till stånd, så kallad utbrändhet. Vi har en del hållpunkter för att det går till på det här sättet, och att det som sker under menstruationscykelns lutealfas kan påskynda ett sådant händelseförlopp, förklarar Torbjörn Bäckström. Kvinnor med Premenstrual Dysphoric Disorder, PMDD, är särskilt stresskänsliga. - Vi vet vilka substanser som orsakar menstruationscykelbundna besvär och stressymtom, och vi vet var och när de bildas. Då borde vi också kunna behandla tillståndet genom att se till att produktionen av dessa substanser upphör eller att deras negativa effekter stoppas. Vi har gjort såna försök och det har visat sig att det fungerar, berättar Torbjörn Bäckström. Om ägglossningen hämmas bildas varken progesteron eller dess nedbrytningsprodukter. Då försvinner humörsvängningarna och andra symtom. Men den behandlingen ger många biverkningar. Torbjörn Bäckström och ett par av hans forskarkollegor har i stället utvecklat ett preparat som ska blockera steroidernas skadliga effekter. Umecrine 1010 hindrar pregnanolon och allopregnanolon från att utöva sina effekter, vilket innebär att de negativa symtomen inte framkallas. - För att kunna undersöka om alla negativa effekter av pregnanolon och allopregnanolon kan förhindras håller vi på att bygga upp olika djurmodeller, där vi kan undersöka substansens effekt, säger Torbjörn Bäckström. Torbjörn Bäckström och hans forskarkollegor har bildat företaget Umecrine AB och sedan år 2000 mottar de bland annat så kallade Mål 1-medel från EU:s strukturfonder på 5 miljoner kronor årligen i ett par års tid, för att utveckla det nya läkemedlet. Närmast ska substansen testas i grodägg. Grodägg är lämpliga att använda eftersom de inte har egna receptorer på ytan av cellen. När mänskligt mRNA, kodande för Gaba-receptorn, sprutas in i grodägget bildas receptorerna på grodäggens cellyta. - Vi hoppas få i gång tekniken inom loppet av någon månad för att kunna testa steroider i olika Gaba-receptormiljöer, säger Torbjörn Bäckström. Forskarna i Umeå ska till en början försöka hitta de speciella substanser som kan fungera som blockerare i hippocampus, det område i hjärnan där minnesstörningar och inlärningsproblem är lokaliserade. Nästa steg blir att utforma substanser för amygdala, som är centrum för känslor och humörsvängningar. En tredje substans skulle kunna anpassas för lillhjärnan, som är centrum för balansen. Forskarteamet har också utvecklat flera modeller för djurförsök. Redan nu finns en modell för att studera minnesfunktioner, samt en modell för försök kring nedsövning och ytterligare en för att undersöka toleransen för allopregnanolon. Det finns också planer på att utveckla en modell för att undersöka om det nya preparatet kan användas för att förhindra ångest. - Vi håller på att utveckla ett läkemedel som kan förbättra livssituationen för många patientgrupper. Vi hoppas kunna lindra negativa effekter av både menstruationscykeln och hormonbehandlingar samt minska skadorna av långvarig stress. Vi hoppas även kunna hjälpa människor att åldras med minne och inlärningsförmåga i behåll, säger Torbjörn Bäckström.

Carin Mannberg-Zackari

Kommentarer