Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Stamceller i hippocampus skadas av stress

GÖTEBORG. Stress kan leda till att stamcellerna i hjärnan tystnar. Höga halter av kortisol hämmar nervcellsnybildningen i hippocampus, visar stamcellsforskaren Peter Eriksson, som lanserar en ny teori om mekanismerna bakom utbrändhet.
Annons:
Kännetecknande för människor som levt en längre tid i en påfrestande miljö och under stark psykisk stress, är att de upplever stora problem med trötthet, minnesrubbningar och en nedsatt tids- och rumsuppfattning.

Det är sedan tidigare känt att stresshormonet kortisol leder till skador på hippocampus, ett viktigt område för känslor, minne och inlärningsförmåga i hjärnans limbiska system.

Nu har stamcellforskaren Peter Eriksson, professor i neurologi vid Arvid Carlsson-institutet, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och hans medarbetare kunnat visa att orsaken troligen är en rubbning av neurogenesen, det vill säga bildningen av nya nervceller, i hippocampus.

- Vi tror att denna stressrelaterade hämning på neurogenesen är en central mekanism bakom utbrändhet, säger Peter Eriksson.

Tillsammans med psykiater Leif Wallin, knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet, lanserar han sin nya teori i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Acta Neurologica Scandinavia.

För snart fem år sedan blev Peter Eriksson erkänd världen över för sin upptäckt att det ständigt sker nervcellsnybildning i den mänskliga hjärnan. Kort därefter hittade en annan svensk forskare, Jonas Frisén, stamceller i den vuxna hjärnan. Fynden öppnade för en helt ny syn på hjärnans plasticitet, det vill säga förmågan att återhämta sig efter sjukdom och skada.

Hippocampus innehåller en rik ansamling av stamceller som kan differentieras och mogna ut till nervceller.

- Den här poolen av stamceller i hippocampus minskar i antal om de utsätts för höga halter av stresshormonet kortisol. Det har vi sett i djurförsök på råttor som har stressats hårt, genom att springa oavbrutet under långa perioder, säger Peter Eriksson.

Patienter med utmattningssyndrom hämtar sig långsamt och det stämmer enligt Peter Eriksson väl överens med att neurogenesen är rubbad.

- Det tar tid att återskapa den här poolen av celler igen, säger han. Färre receptorer för kortisol Den vedertagna bilden i dag är att det är hypothalamus som reglerar kroppens stressystem. Det sker via den så kallade HPA-axeln - hypothalamiska-hypofysära-adrenala axeln - som styrs från hypothalamus genom signaler till hypofysen. Den i sin tur frisätter hormoner som via blodet stimulerar produktionen av bland annat kortisol i binjurebarken.

Men Peter Eriksson och Leif Wallin anser att det finns starka skäl att anta att det i stället är hippocampus som har den överordnande styrfunktionen för stressystemet.

- I hippocampus finns gott om receptorer för kortisol, de finns även på stamcellerna och de nybildade nervcellerna. Vår hypotes är att en hämning av nervcellsnybildningen innebär en nedreglering av kortisolreceptorerna i denna region, vilket leder till en sämre förmåga att reglera HPA-axeln. Då kan man hamna på konstant för höga nivåer kortisol, säger Peter Eriksson.

Färre kortisolreceptorer i hippocampus leder med andra ord till en försämrad förmåga att dämpa stressystemets skadliga effekter.

MR visar om hippocampus växer I en kommande studie ska nu Peter Eriksson och Leif Wallin, tillsammans med forskare vid Institutet för stressmedicin i Göteborg, studera personer med utmattningssyndrom. De ska kontinuerligt mäta storleken på hippocampus med magnetkameraundersökning under pågående rehabilitering.

- Förhoppningen är att visa att hippocampus växer i storlek när patienterna får rätt behandling och neurogenesen tar fart igen. Är man stressad under lång tid kanske man kan få permanenta skador på hippocampus, men vi tror att majoriteten med rätt behandling kan återhämta sig, säger Peter Eriksson.

Ett 20-tal personer beräknas delta i studien. De kommer att erbjudas en bred rehabilitering med fysisk aktivitet, berikad miljö och ett individuellt anpassat program som är stimulerande för den enskilde.

Sedan tidigare vet man till exempel att fysisk aktivitet frisätter endorfiner som reglerar nybildningen av stamceller i hippocampus. I försök på råttor har forskare visat att råttor som får springa i motionshjul får en dramatisk ökning av antalet nya nervceller i hippocampus.

Får fart på stamcellsdelningen - Vi vet också från djurförsök att berikade miljöer ger upphov till en explosionsartad stamcellsdelning. Nu vill vi översätta denna kunskap till människa genom att erbjuda en rehabiliteringsmodell som är socialt stimulerande och utmanande för minnet, intellektet och orienteringsförmågan, säger Leif Wallin.

Det är viktigt, anser han, att forma ett program som fungerar för den enskilde och tillsammans med varje patient hitta brytpunkten mellan det som upplevs vara stimulerande och det som är nedbrytande stressigt. Även meditation och yoga ska användas för att träna avspänning och avslappning.

- Vi räknar med att starta de första grupperna i år. Eventuellt kan vi erbjuda platser på Rio Verde Rehab Center i Marbella, berättar Leif Wallin.

Eva Nordin

Kommentarer

Jag är ingen robot:   4 + 7 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler