Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Samband mellan SSRI och självmordsrisk ifrågasatt

Kopplingen mellan det ökande förskrivningen av SSRI-preparat och minskningen av antalet självmord är svagare än vad man tidigare trott. Detta enligt en nypublicerad nordisk sammanställning. Men studien får kritik av en svensk expert.
Annons:
Under de senaste 15 åren har förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökat kraftigt i Norden. Samtidigt har antalet självmord minskat. En faktor som ofta lyfts fram i samband med detta är introduktionen av SSRI-preparat, selektiva serotoninåterupptagshämmare, som i dag tillhör de vanligaste använda preparaten vid depressioner.

Men en studie, publicerad i British Journal of Psychiatry, ifrågasätter sambandet.

- Våra data antyder att sambandet mellan en ökad förskrivning av antidepressiva och reduktionen av antalet självmord är svagare än vad man tidigare trott, säger den norske forskaren Svein Reseland som gjort studien tillsammans med kolleger från universitetet i Bristol i Storbritanien.

Enligt Svein Reseland är teorin om att en minskning av antalet självmord sammanföll med introduktionen av SSRI-preparaten också oklar om man tittar längre tillbaka än till 1990-talet.

Studien är baserad på alla självmord som inrapporterades till hälsovårdsmyndigheterna i Danmark, Norge, Sverige och Finland under perioden 1961 till 2003. Det handlar om drygt 170000 självmord i en befolkning som i dag uppgår till cirka 24 miljoner invånare.

Resultatet visar att självmordsfrekvensen sjönk i alla fyra länderna under 1990-talet, samtidigt som försäljningen av antidepressiva ökade tre till fyra gånger.

I Finland sammanföll minskningen av antalet självmord med introduktionen av SSRI, men i de övriga länderna är sambandet inte lika tydligt. I Sverige och Danmark sjönk antalet självmord långt innan försäljningen av antidepressiva läkemedel tog ordentlig fart. I Sverige sågs exempelvis en viss minskning redan från mitten av 1960-talet.

Studiens författare menar att resultaten visar att det behövs ökad kunskap om de faktorer som bidragit till att minska självmordsfrekvensen i syfte att förbättra den förebyggande vården.

De nya resultaten får dock kritik av Göran Isacsson, psykiater vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Han menar att de inte tillför något nytt.

- Den försöker på lösa grunder föra in en skepsis mot att antidepressiva farmaka minskar antalet självmord, säger han.

Argumenten bygger Göran Isacsson på den studie som han och hans medarbetare publicerade i början av förra året. De gick då igenom samtliga självmord i Sverige mellan 1992 och 2000, totalt 14 857 stycken.

Anledningen till att studien gjordes var larmrapporterna från Storbritannien om en ökad självmordsrisk bland barn och ungdomar som behandlades med SSRI-preparatet Seroxat. Någon sådan risk kunde den svenska studien inte finna. Tvärtom hade preparaten snarare en skyddande effekt.

Göran Isacsson tycker att resultaten från den nya studien stämmer väl överens med hans egna. Men han hävdar att tidssambandet mellan den ökade förskrivningen av antidepressiva och minskningen av antalet självmord är klarare än vad Svein Reseland med kolleger funnit.

- De har dragit ut tidsperspektivet och frågan är om det är relevant. De tycker att nedgången i suicid i Sverige och Danmark föregår den ökade förskrivningen av SSRI. Men de glömmer att när SSRI kom ut på marknaden 1990 hade det redan funnits effektiva antidepressiva sedan 30 år tillbaka, säger Göran Isacsson.

Ytterligare en punkt som förvånar honom är att författarna i sin studie inte tagit någon som helst hänsyn till att registreringen av dödsorsaker ändrades i Sverige 1969. Då infördes en ny kategori, "osäkra självmord", vilket innebär att åren 1961-68 inte kan jämföras med senare statistik. Enligt Göran Isacsson hade Sverige det högsta antalet självmord 1979. Under 1980-talet sjönk sedan antalet självmord med 10 procent. Samtidigt ökade användningen av antidepressiva medel med drygt 40 procent.

En viktig anledning till detta var att det under den här tiden genomfördes flera projekt vars mål var att förbättra omhändertagandet av deprimerade patienter. Under 1983 till 1984 pågick exempelvis Gotlandsprojektet som syftade till att förbättra distriktsläkares förmåga att behandla depression. Minskningen av antalet självmord fortsatte under 1990-talet, då antalet gick ned med 27 procent.

Och den positiva trenden håller i sig. Den senaste svenska statistiken, som innefattar både säkra och "osäkra" självmord, visar att knappt 1 400 personer tog livet av sig 2003.

- Det är den lägsta siffran i modern tid, säger Göran Isacsson. Set Mattson

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler