Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Biologisk förklaring bakom utmattningsdepression

Utmattningsdepression kan till viss del bero på en medfödd sårbarhet hos kroppens stressmekanism, enligt en ny svensk studie på 29 sjukskrivna kvinnor.

Annons:

– Utmattningsdepression är inte något ihopfantiserat syndrom. För de undersökta kvinnorna är det uppenbart att det finns en påtaglig biologi bakom symtomen, säger psykiatern Markus Heilig, som är medförfattare till studien och arbetar som forskningschef vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism, Bethesda, USA .

Gemensamt för de 29 kvinnorna som deltog i studien är att de hade varit sjukskrivna för depressionliknande diagnoser i mer än 90 dagar. Kvinnorna arbetade inom offentlig sektor. Många var välutbildade och hade ansvarsfulla jobb. Kvinnorna jämfördes med en frisk kontrollgrupp.

Det har funnits många teorier bakom utbrändhet och utmattningsdepression som sedan visat sig falla. Före studien var Markus Heilig därför skeptisk till utmattningsdepression som fenomen. Men undersökningens resultat fick honom att tänka om.

Forskarna undersökte de sjukskrivna kvinnornas svar på stress med hjälp av ett så kallat dex/ CRH -test, se faktaruta. Resultatet förbryllade dem.

– Vi trodde att en kroniskt förhöjd stressaktivering skulle ge ett pådrag av kortisol som svar. Döm om min förvåning när vi i stället såg minskade kortisolnivåer. De här kvinnorna verkar alltså, tvärt emot vad vi trodde, ha en oförmåga att aktivera HPA -axeln, säger Markus Heilig.

Den låga kortisolutsöndringen kan enligt Markus Heilig betyda två saker. Antingen har kvinnorna haft en aktivering av sina stressystem så länge att de tröttat ut HPA -axeln. Den teorin talar bokstavligen för en utmattningsdepression.

Den andra teorin, som Markus Heilig själv håller för mest trolig, är att kvinnorna redan innan de utsattes för den sociala stressen på arbetsplatsen hade ett lägre hormonellt stressvar.

Den teorin skulle betyda att det finns personer som är extra sårbara för stress. Markus Heilig drar paralleller till personer med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD , som också har ett lågt kortisolsvar. De har även en lägre hippocampusvolym som man länge betraktat som en fysiologisk följd av traumat. Men studier på enäggstvillingar har visat att det är en medfödd egenskap.

– De hade alltså en genetiskt bestämd sårbarhetsfaktor. Jag tror det är det samma sak med de här kvinnorna och deras låga kortisolnivå, säger Markus Heilig.

Forskarna undersökte även kvinnornas minne och tog bilder av deras hjärnor med magnetkamera. MR -bilderna visade inget avvikande, men minnestestet visade att de sjukskrivna kvinnorna hade påtagligt sämre närminne jämfört med kontrollgruppen.

Magnus Heilig kopplar ihop dessa resultat och antar att kvinnornas försämrade närminne också bidrar till deras utsatthet.

– Det blir en ond cirkel. Närminnet finns i frontalloben, som också är den plats i hjärnan som planerar för framtiden. Kvinnorna klarar inte att ta initiativ till att byta arbetsplats eller förändra situationen som upplevs stressande, säger Markus Heilig.

Många långtidssjukskrivna som har gått in i väggen beskriver just att de inte kan tänka klart och att de känner sig maktlösa inför sina problem. Det här kan alltså ha sin förklaring i frontallobens minskade förmåga, tror Markus Heilig.

För att ta reda på vilken teori som är den rätta pågår just nu en uppföljning där kvinnorna får göra ett nytt Dex/ CRH -test när de är återställda från sin utmatningsdepression. Resultatet dröjer ytterligare något år.

– Först då får vi veta svaret på om kortisolnivån är en medfödd sårbarhetsfaktor eller om den är knuten till situationen, säger Markus Heilig.

Jenny Ryltenius

Kommentarer