Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Gräddfil ger svårt cancersjuk vip-rum och lugnare vård

Genom att skapa vip-rum för svårt sjuka cancerpatienter på den vanliga kirurgavdelningen har Karlskoga lasarett kunnat ge patienterna hjälp snabbare och anhöriga och personal mer
lugn och ro.

Annons:

Det finns ingen hospiceverksamhet i Karlskoga. Svårt sjuka eller döende cancerpatienter kunde tidigare bli liggande i sju timmar på akuten innan de fick komma till vårdavdelningen. Väl där fick de ofta dela rum med tre andra patienter, det saknades plats för anhöriga och bemötandet präglades av akutvårdsavdelningens höga tempo.

Så beskriver Ulla-Britt Karlsson, avdelningschef för kirurgavdelning 7 på Karlskoga lasarett, hur verkligheten brukade se ut.

Sedan ett år kan avdelningen erbjuda ett helt annat omhändertagande för sina allra sjukaste cancerpatienter. Och det utan att det har kostat särskilt mycket pengar. Lite ommålning, nya gardiner, ett par DVD -spelare och mycket diskussion i personalgruppen är vad som har krävts, enligt Ulla-Britt Karlsson.

Den åtgärd som har gjort skillnad är att fyra vip-rum har ställts
i ordning i en lite avskild del av avdelningens L -formade lokaler. Det är så kallade tvåsalar som har gjorts om till rymliga enkelrum, målats om och fått gardiner i lugna färger. De har också utrustats med extra bekvämligheter som till exempel tv och DVD -spelare.

Mindre strikta rutiner
VIP -rummen är vikta för kirurgpatienter med långt framskriden cancer. Det kan vara en patient som bor och vårdas hemma men plötsligt får en infektion och behöver vara på sjukhus en vecka. Det kan också vara patienter som kommer till sjukhuset för att vårdas där under sin allra sista tid i livet.

Många av vip-patienterna har i ett tidigare skede av sin sjukdom vårdats på kirurgavdelningen efter en operation.

Det fysiska utrymmet i rummen ger plats för en anhörig att finnas med på dagtid och även sova över. Men viktigare ändå är kanske det mentala utrymme som beteckningen vip, very important person eller mycket viktig person, skapat.

– Själva vården inne på vip-
rummen får ta mer tid än på de andra salarna på avdelningen, berättar Ulla-Britt Karlsson.

– På de andra rummen är det strikta rutiner, alla ska äta frukost och komma upp ur sängen samtidigt. På vip-rummen behöver vi inte alltid väcka en patient som sover när det är frukostdags.

Andra patienter får maka på sig
All personal arbetar växelvis med de palliativa patienterna och växelvis med kirurgpatienterna som tar upp resten av avdelningens totalt 35 platser. Sjuksköterskorna och undersköterskorna byter sida var tredje vecka. Läkarna roterar också men har ett annat schema för hur ofta de byter sida.

– Alla vet vad arbetet med de palliativa patienterna innebär och det skapar en större förståelse för att de som är på vip-sidan måste få ta mer tid på sig, säger Ulla-Britt Kalsson.

Om vip-rummen står tomma kan de användas tillfälligt till andra patienter. Kommer det in en vip-patient under tiden får den som är mindre sjuk flytta på sig. Enligt Ulla-Britt Karlsson har rummen i princip hyst de patienter som de är avsedda för under det år som rummen funnits på avdelningen.

Bygger på etisk diskussion
Det har inte gjorts någon formell utvärdering av satsningen ännu. Ulla-Britt Karlssons bestämda uppfattning är ändå att vip-rummen lett till nöjdare patienter, anhöriga och personal.

– Vi har fått mycket positiv respons från både anhöriga och patienter, säger Ulla-Britt Karlsson.

– Personalen tycker också att det är bra att vården får ta tid och att vip-rummen gör det lättare än tidigare att ställa om mentalt när de ska gå in till en svårt sjuk eller döende person. Lugnet på vip-sidan gör att man blir lugn själv.

Tanken bakom rummen bygger på en så kallad värdegrund som personalen har tagit fram själv i ett etikprojekt som sjukhuset drivit sedan år 2000. Av sjukhusets totalt 900 anställda har omkring 800 deltagit, enligt Ulla-Britt Karlsson.

Projektet har genomförts genom att personal från olika yrkesgrupper blandats och diskuterat etiska frågor som är viktiga för vårdarbetet. Kirurgavdelningen har i sammanhanget bland annat lyft fram att vård i livets slutskede inte ska betraktas som passiv vård, och att ingen ska behöva dö ensam om han eller hon inte vill.

– Jag tror att det är viktigt att etik i det här fallet inte handlar om fina ord från ledningens sida, utan att värdegrunden kommer från oss anställda. Det går att göra mycket, bara alla vill det och man som chef pratar mycket om förändringen innan den sker, säger Ulla-Britt Karlsson.

    

Problemet:
Svårt sjuka eller döende cancerpatienter fick inte tillräckligt snabb hjälp när de kom till sjukhuset. På kirurgavdelningen fick de ofta dela sal med flera andra patienter. Personalen var frustrerad över att den palliativa vården inte fick ta mer tid.

Lösningen:
Fyra tvåsalar gjordes om till vip-rum med plats för en anhörig att sova över. Vip-rummen har extra bekvämligheter, vården här tillåts också gå i ett lugnare tempo och anpassas mer efter patientens individuella behov.

Resultatet:
De svårt sjuka patienterna får snabbt plats på vårdavdelningen då vip-
rummen reserverats för dem. Patienter och anhöriga får mer lugn och ro under vårdtiden. Personalen upplever att den tillåts ta sig den tid som den palliativa vården kräver.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler