Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Äntligen erkänns kostrådens låga evidensgrad

REPLIK Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt fortsätter här debatten om Livsmedelsverkets kostråd.

Annons:

Vi välkomnar varmt erkännandet av de svenska kostrådens låga evidensgrad som Livsmedelsverkets expertgrupp för kostfrågor nu unisont ställt sig bakom, Dagens Medicin nr 43/07. I repliken finns det två meningar som förtjänar att belysas särskilt:

1. ”Tidigare, när kunskapsmängden var mindre, kunde kostråd baseras på observationsstudier, men i dag anser vi inte att det är tillräckligt.”

2. ”Svårigheten att få till stånd stora kostinterventionsstudier och studiernas komplexitet bidrar därför till att befintliga studiers evidensgrad ofta klassas som låg.”

Första meningen är ett direkt erkännande av att kostråden som infördes i början på 1970-talet enbart byggde på observationsstudier med lågt evidensvärde. Här anges dåtidens mindre kunskapsmängd som en förklaring till att kostråd ”kunde” baseras på dålig vetenskaplig grund. I själva verket fanns det redan då skarp kritik från delar av vetenskapssamfundet om det tillrådiga i att fastställa generella kostråd på så svag grund. Tesen vi driver i vår bok är att det i stället var den politiska och ekonomiska tidsandan på 1970-talet som gjorde det möjligt för dåligt underbyggda kostråd att triumfera och basuneras ut som eviga sanningar.

Den andra meningen bekräftar att även stödet för de nuvarande kostråden kännetecknas av en låg evidensgrad. Detta konstaterande är nog en nyhet för många inom hälso- och sjukvården. De flesta lever nog i tron att de officiella kostråden har en hög grad av evidens. Expertgruppens medlemmar har själva bidragit till denna grava missuppfattning genom att beskriva kostråden som evidensbaserade. En konsekvens av detta är att många anser det strida mot ”vetenskap och beprövad erfarenhet” att ge kostråd till patienter som avviker från Livsmedelsverkets tallriksmodell.

Ledande företrädare för Dietistförbundet anmälde förra året allmänläkaren Annika Dahlqvist till Socialstyrelsen för att hon förordat kolhydratsrestriktion till obesitas- och diabetes mellitus-patienter. Det finns hundraårig klinisk erfarenhet av kolhydratsrestriktion till dessa patientgrupper. En mångfald av vetenskapliga studier – varav flera på senare år med högt evidensvärde – har visat på fördelar med denna kost. Samtidigt har diabetesbehandling enligt kostråd snarlika Livsmedelsverkets, den lägsta evidensgraden och Cochrane-rapporter har slagit fast att kostregimer med lägre glykemisk belastning är mer effektiva än lågfettkost för att behandla obesitas. Missuppfattningar om kostrådens stöd i vetenskaplig evidens bland hälso- och sjukvårdspersonal kan således innebära att stora patientgrupper undanhålls effektiva behandlingsalternativ.

Kostråd liknande de nuvarande har funnits i mer än 35 år i Sverige. Vi anser det vara utomordentligt anmärkningsvärt att de ansvariga för kostråden inte bemödat sig om att säkerställa en hög evidensgrad för att de gynnar folkhälsan. Det är förvisso sant som Cederholm skriver, att det i många fall är svårt att genomföra dubbelblindstudier inom kostvetenskapen, men det friskriver inte de ansvariga från kravet att försöka uppnå högsta möjliga evidensnivå.

Det är hög tid att objektivt låta utvärdera de rådande kostråden. Samtidigt bör också det vetenskapliga stödet prövas för den alternativa hypotesen att det är de raffinerade kolhydraterna snarare än fettet som orsakar folksjukdomar som obesitas och diabetes. Vi vädjar därför till folkhälsominister Maria Larsson att uppdra åt SBU att tillsätta en oberoende vetenskaplig expertgrupp som gör detta.

Gruppen bör också få i uppdrag att belysa behovet av forskning för att framtida kostråd ska kunna baseras på en hög grad av evidens.

Per Wikholm, Lars-Erik Litsfeldt

Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt
är författare till boken ”Ideologin och pengarna bakom kostråden”.

Relaterat material

Kommentarer