Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Kostråd tycks vara viktigare än patienterna

Dagens kostråd kom till på 1970-talet då evidenskraven inte var tillnärmelsevis lika högt ställda, skriver Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt.

Annons:

Den snarstuckna reaktionen från Dietisternas riksförbund, DRF, på Socialstyrelsens beslut i fallet Annika Dahlqvist och lågkolhydrat-/högfettskosten är anmärkningsvärd och upprörande.

Den 16 januari konstaterade Socialstyrelsen att behandling med lågkolhydratkost var i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet för överviktiga och diabetespatienter. Bläcket hade knappt hunnit torka på beslutet att frikänna Annika Dahlqvist och hennes lågkolhydratkost från anklagelsen att det äventyrade patienternas säkerhet, förrän ordföranden i DRF uttalade sig på dagensmedicin.se.

Socialstyrelsen hade tagit drygt två år på sig för att komma fram till detta yttrande som var baserat på en grundlig, vetenskaplig genomgång av lågkolhydratkost av diabetesexperten professor Christian Berne.

Det är ett mycket märkligt yttrande menade Elisabet Rothenberg, ordförande för DRF. Vidare hade hon inom några timmar hunnit utvärdera professor Bernes utredning vad gällde tyngden av den vetenskapliga evidensen: Det finns inte tillräckligt med evidens för att ändra kostråden slog Rothenberg fast.

Vidare kritiserade hon Annika Dahlqvists föreläsningsteknik, som om detta haft med saken att göra: Hon själv har ju inte varit direkt lågmäld .

Hade man inte på 1950-talet varit så lågmäld hade man i tid kunnat stoppa de förvrängda forskningsresultaten från Ancel Keys - den andlige fadern till dagens fettskrämda kostråd - och dennes teorier om fett som orsaken till hjärt- och kärlsjukdom. Dessa hade då inte fått genomslag.

Dagens kostråd kom till på 1970-talet då evidenskraven inte var tillnärmelsevis lika högt ställda. Likväl kräver i dag paradoxalt nog minsta ändring av dessa icke evidensbaserade kostråd en hög grad av evidens.

I vanliga fall när en gedigen vetenskaplig utvärdering eller medicinsk upptäckt visat att en ny behandlingsmetod är effektiv mot en svårbehandlad diagnos brukar hälso- och sjukvårdspersonal jubla. Entusiasm, nyfikenhet och iver präglar kommentarerna. Allt med patienternas bästa i fokus. För DRF:s ledning verkar det vara någonting annat än patienternas bästa som står i fokus.

Inte ens vetenskaplig evidens får ifrågasätta kostrådens mantra. All annan hälso- och sjukvårdspersonal är införstådd med behovet av att lära om och lära nytt. Det är dags att denna insikt börjar omfatta ledningen för DRF.

Hur ska DRF kunna ta sig an framtiden med hedern i behåll? Det kommer den närmaste tiden att rasa in fler och fler nymornade diabetes- och övervikts­patienter som upptäcker att de blivit förda bakom ljuset när de försökt tillämpa råden från 1970-talet - patienter som märker omedelbara förbättringar i sin blodsockerkontroll och kan dra ned på eller ta bort sin medicinering.

Hur ska DRF:s medlemmar kunna se dessa patienter i ögonen när dess förbund motarbetar medicinska framsteg?

Det är hög tid för DRF att ompröva sin inställning. Det är dags att göra en framtidsinriktad omvärldsanalys där åtminstone något av scenarierna utgår från premissen att kostråden från 1970-talets början inte hade samma status av eviga sanningar som Mose stentavlor.

Lars Wikholm, Lars-Erik Litsfeldt

Per Wikholm och Lars-Erik Litsfeldt är författare till boken Ideologin och pengarna bakom kostråden .

Relaterat material

Kommentarer