Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Riskfaktorer viktas ofta fel vid bröstsmärta

Allmänläkares handläggning av patienter med bröstsmärta är tillfredsställande. Men i vissa fall läggs vikt vid riskfaktorer som är mindre relevanta än andra, enligt en ny studie från Östergötland.

Annons:

I studien, som publicerades i tidskriften European Journal of General Practice i somras, deltog 516 patienter som sökt vård för bröstsmärta vid någon av tre utvalda vårdcentraler i Östergötlands län.

Allmänläkare vid vårdenheterna fick gradera patienternas risk för hjärtinfarkt eller kärlkramp som antingen hög, ­låg eller mycket låg. Majoriteten av patienterna hamnade i den sistnämnda gruppen.

Allmänläkarna fick också ange hur de i normalfallet skulle ha hanterat patienten, och dessa planerade insatser klassades som antingen ”vänta och se” eller ”aktiv åtgärd”. Det senare innebar antingen att en utredning sattes igång eller att en behandling inleddes.

Samtliga patienter följdes upp för att fastställa om de led av ischemisk hjärtsjukdom, definierat som hjärtinfarkt eller kärlkramp, eller inte. I många fall gjordes en grundlig undersökning på sjukhus.

Det visade sig att 47 procent av personerna som klassats som högriskpatienter verkligen hade en ischemisk hjärtsjukdom, IHD.

Motsvarande siffror hos dem med låg respektive mycket låg risk var 9 och 1 procent.

– Siffrorna i de senare grupperna är låga och kan ses som ett uttryck för att allmänläkare är vaksamma inför tecken på hjärt-kärlsjukdom, säger Staffan Nilsson, läkare vid Vikbolandets vårdcentral utanför Norrköping och en av forskarna bakom studien.

Hos de patienter där allmänläkaren föreslagit vänta och se som lämplig åtgärd, visade sig 98 procent inte ha någon ischemisk hjärtsjukdom.

– Det visar att primärvården är en adekvat nivå att bedöma dessa patienter på.

Forskarna jämförde också egenskaperna hos den grupp patienter som klassats som högriskpatienter med den mindre grupp patienter som i slutändan visade sig ha IHD och gjorde överraskande fynd.

Grupperna visade sig se olika ut. Ofördelaktiga blodlipidvärden var betydligt vanligare i gruppen som bedömts ha hög risk för IHD än bland dem som verkligen var hjärtsjuka. Manligt kön var tvärtom relativt sett betydligt vanligare bland dem som verkligen hade IHD än i högriskgruppen. Att tidigare ha genomgått en hjärtinfarkt var också en betydligt starkare prediktor för verklig IHD än för att bli bedömd som högriskpatient.

– Kanske är manligt kön och en tidigare hjärtinfarkt farligare i detta avseende än vad allmänläkare generellt tror. Resultaten ger en tankeställare kring om hur vi värderar riskfaktorer, säger Staffan Nilsson.

Allmänläkarna hade valt att medicinera mot kärlkramp i stället för att utreda i 22 fall. I 15 av dessa visade utredningen inga tecken på kärlkramp.

– Det här är något att fundera på. Resultaten understryker vikten av att verkligen utreda, säger Staffan Nilsson.

Kommentarer