Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Per Gustafsson
När lungfunktion mäts med inertgasutsköljning får barnet först andas in en låg halt av en spårgas. Metoden används framför allt för barn med cystisk fibros.

Per Gustafsson När lungfunktion mäts med inertgasutsköljning får barnet först andas in en låg halt av en spårgas. Metoden används framför allt för barn med cystisk fibros. Bild: Per Gustafsson När lungfunktion mäts med inertgasutsköljning får barnet först andas in en låg halt av en spårgas. Metoden används framför allt för barn med cystisk fibros.

Mätmetod för små barn med cystisk fibros utvecklas i Sverige

Genom att mäta hur snabbt barn med cystisk fibros andas ut helium går det att tidigt avslöja och behandla förändringar i luftrören. Metoden kan också komma att användas vid andra lungsjukdomar, både hos barn och vuxna. 

Annons:

Barn med den ärftliga sjukdomen cystisk fibros drabbas ofta av sjukliga förändringar i de perifera luftvägarna som i ett tidigt skede inte ger symtom. Det kan handla om infektioner eller inflammationer som på sikt kan leda till permanenta skador. En metod, kallad inertgasutsköljning, som nu börjar spridas i sjukvården kan öka möjligheterna att tidigt avslöja de sjukliga förändringarna.

– Konventionella metoder som spirometri och lungröntgen kan inte upptäcka dessa tidiga skador. Små barn kan inte heller använda spirometri. Men genom att följa förloppet när patienten andas ut en spårgas går det att avslöja de sjukliga förändringarna. Då kan man också sätta in behandling, som antibiotika, för att minska konsekvenserna av skadorna, säger Per Gustafsson, docent och överläkare vid barnkliniken på Kärnsjukhuset i Skövde, som sedan flera år forskat kring metoden. 

Patienten andas in helium
Vid inertgasutsköljning får patienten först andas in en luftblandning som innehåller en låg halt av en inert spårgas. Att gasen är inert innebär att den inte reagerar kemiskt med sin omgivning. De ämnen som används kan till exempel vara helium eller svavelhexafluorid. 

Inandningen pågår till dess att gasen har blandats väl i lungorna. Därefter får patienten andas vanlig luft i några minuter under tiden som man mäter andningsflödet och den sjunkande koncentrationen av spårgasen i utandningsluften.

Bland annat mäts den volym luft som patienten behöver andas för att tömma lungorna på den inerta gasen. Ett index mellan denna volym och patientens lungvolym räknas fram. Detta så kallade lungtömningsindex är i normala fall runt 6,3 hos alla individer oavsett ålder. Men patienter som till exempel har förträngningar i luftvägarna behöver andas mer luft för att få bort gasen och får således ett högre index.

– Genom ett flertal förfinade mått, till exempel på hur ojämn gasfördelningen är i varje andetag, går det också att säga vilken förgreningsnivå i luftrörsträdet som drabbats av den patologiska förändringen, säger Per Gustafsson.

Patienter slipper strålning
Den metod som i dag används för att upptäcka strukturella förändringar i luftrören är högupplösande datortomografi. Men tidigare i år publicerade Per Gustafsson och hans forskarkollegor en studie i tidskriften Thorax som visade att inertgasutsköljning kan vara en lika bra metod som högupplösande datortomografi.

– I vissa fall tror vi till och med att inertgasutsköljning kan vara en mer känslig metod. Dessutom slipper patienterna att utsättas för strålning, säger han.

Inertgasutsköljning beskrevs första gången för mer än 50 år sedan. Sedan början av 1980-talet har Per Gustafsson vidareutvecklat metoden och bland annat anpassat den så att den fungerar för små barn.

I dag används metoden rutinmässigt för att följa sjukdomsutveckling vid cystisk fibros på Kärnsjukhuset i Skövde och på Drottnings Silvias barnsjukhus i Göteborg. Per Gustafsson har dessutom introducerat inertgasutsköljning på ett flertal barnsjukhus i Europa och i Nordamerika.

Enkel men mycket dyr metod
Han hoppas nu att metoden får större spridning och användning vid dia-gnostik av andra lungsjukdomar.

– Inertgasutsköljning är en enkel och patientvänlig metod. Enda nackdelen är att apparaturen nästan kostar en miljon kronor. Men för lite äldre barn går det lika bra att använda kväve som spårgas och då blir kostnaden för analysinstrumentet en tiondel. I framtiden tror jag att detta också kan bli en metod för att förfina diagnostiken även vid andra lungsjukdomar som KOL och astma.

– Vid astma kan det till exempel vara av stort värde att veta hur långt ut i luftrören sjukdomen sitter. Om sjukdomen sitter långt ut kan patienten vara i behov av systemisk behandling eller behandling med finpartikulära inhalationsläkemedel som når djupt ner i luftrörsträdet.  

Forskare

Namn: Per Gustafsson, Anders Lindblad.
Projekt: Utveckling av inertgasutsköljning i diagnostik av lungsjukdomar.
Finansiering: Glaxo Smithkline, Kärnsjukhuset i Skövde, regionala FoU-anslag i Västra Götalandsregionen samt Barnhusfonden. 

Kommentarer