Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Läkemedel döms ut som första val vid depression

De flesta ångest- och depressionstillstånd ska i första hand behandlas med kognitiv beteendeterapi. Läkemedel ska sättas in först senare. Det framgår av nya nationella riktlinjer som presenteras i dag, den 4 mars.

Annons:

Det är första gången som Social­styrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för behandling av ångest och depression. De ska vara ett stöd för beslutsfattare och verksamhetschefer och vägleda sjukvårdspersonalen om prioritering av behandlingar.

Helt nytt är att de allra flesta patienter med ångest eller lindrig till måttlig depression i första hand ska få psykologisk behandling, främst kognitiv beteendeterapi, KBT. Inte förrän i andra hand – eller senare – ska anti­depressiva läkemedel sättas in.

Det innebär en stor skillnad mot i dag, då receptblocket ofta är det som tillgrips först. Enligt Mårten Gerle, psykiater och medicinskt sakkunnig i arbetet med riktlinjerna, handlar det om ett systemskifte.

– Vi har helt skiftat fokus, från att ta bort symtom till att förhindra nedsatt funktion. För bara några år sedan hade vi sagt att läkemedel och psykologisk behandling går lika bra, men nu lyfter vi den senare utifrån att den inte ger några biverkningar, har bättre långtidseffekter och mindre avhopp, säger han.  

Skälet till omsvängningen är att det vetenskapliga stödet för KBT på senare år blivit allt starkare.

– När vi jämför läkemedel och psykologiska behandlingar så visar KBT bäst effekt för nästan alla ångest- och depressionstillstånd, undantaget svår depression och bipolära sjukdomar, säger Mårten Gerle.

För vuxna med lindrig depression rekommenderas dator­baserad KBT som förstahandsval. Även om stödet inte är lika starkt som för KBT via terapeut, visar studier att metoden fungerar.

En möjlig invändning är att studier av datorbaserad KBT gjorts på patienter som självmant sökt sig till metoden. När det gäller hur behandlingen funge­rar i hela sjukvården fattas en del kunskap, konstaterar Lars von Knorring, professor i psykiatri och ordförande i fakta­arbetet med riktlinjerna.

– Men med tanke på att tillgången på terapeuter är så ojämn så är det nog läge att använda de metoder som finns.

Medan KBT lyfts fram prioriteras psykodynamisk terapi betydligt lägre. Orsaken är inte att KBT har visat sig mer effektivt utan att metoden har utvärderats mer.

– I dag finns det för få välgjorda studier på psykodynamisk terapi, vilket delvis har att göra med att terapiformen är svårare att utvärdera, säger Lars von Knorring.

I riktlinjerna konstateras att ångest och depression i hög grad kan behandlas i primärvården, där 70 procent av patientgruppen tas omhand i dag. Ett problem är att tillgången på KBT-utbildad personal där är mycket låg.

– Det krävs en helt annan kompetens än vad som finns i dag. Detta är något som huvudmännen måste ta till sig. Landstingen har nu en tydlig uppgift att utreda vad som behövs för att täcka bristerna, säger Mårten Gerle.

I riktlinjerna betonas att det kan ta tid innan de införs fullt ut.

– Det kan handla om en femårsperiod, säger Mårten Gerle.

Andra områden som lyfts fram är behovet av bättre uppföljning av vårdkvaliteten och av patienter som behandlas med antidepressiva läkemedel. I dag följs bara hälften av dessa patienter upp året efter påbörjad behandling, enligt Socialstyrelsen.

– Det är emot alla regler och skulle aldrig förekomma om det handlade om exempelvis blodtrycksbehandling. Vi säger inte exakt hur uppföljningen ska gå till, men betonar att detta är högt prioriterat, säger Mårten Gerle.

Landstingen ska nu få kommentera riktlinjerna och en slutlig version presenteras i sommar.

Kommentarer

Jag är ingen robot:   5 + 5 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler