Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • E-tidning
  • Lediga jobb
  • Logga in

Livsmedelsverket bör omedelbart sluta med kostråd till allmänheten

Varningarna mot det mättade fettet saknar all trovärdighet, skriver Uffe Ravnskov med flera. 

Annons:

En huvudpunkt i dagens kostråd är att undvika mättat fett därför att det sägs öka risken för hjärt-kärlsjukdom, övervikt och cancer. Flera av oss har frågat Livsmedelsverket vilka vetenskapliga studier man använt som stöd. Det vanliga svaret har varit att det finns tusentals , eller så hänvisar man till nordiska och internationella konsensusrapporter. Men huvudargumentet i dessa är att mättat fett höjer kolesterolet. Det är vad vetenskapen kallar ett surrogatutfall, därför att högt kolesterol inte i sig är en sjukdom. Varför bry sig om kolesterolet stiger en smula, när i stort sett alla studier har visat, att högt kolesterol inte är en riskfaktor för kvinnor eller äldre människor, trots att mer än 90 procent av alla kardiovaskulära dödsfall förekommer efter pensionsåldern. Det är inte heller en riskfaktor för diabetiker, och minst 20 studier har visat att äldre människor med högt kolesterol lever längre än de med lågt.

Nyligen offentliggjorde Livsmedelsverket en lista på 72 studier, som påstås stödja dess varningar mot det mättade fettet, och en annan lista på åtta studier som talar emot. Vi har nu studerat dessa listor och är bestörta. Antingen saknar de ansvariga basala kunskaper inom medicinsk vetenskap, eller också försöker de av olika skäl att vilseleda oss.

Tabellen under den här debattartikeln är en sammanfattning av vår analys. I den löpande texten hänvisas med siffror inom parenteser till studierna.

Av tabellen framgår att det finns två studier, som kan ses som ett stöd; resten kan det inte. Elva studier handlar över huvud taget inte om mättat fett. Det är i synnerhet anmärkningsvärt att en artikel av psykologen Foreyt (16) har medtagits. Några av oss har tidigare påpekat att den är irrelevant, och trots detta har man uppenbarligen inte brytt sig om att läsa den.

Vidare finns åtta multifaktoriella experiment som inte säger något om effekten av de enskilda åtgärderna; och elva studier ger endast stöd i en undergruppsanalys eller inget stöd alls. I många studier saknas en redovisning av och korrektion för intag av transfett, som bevisligen både höjer kolesterolet och har många hälsovådliga effekter. Några få pekar på att mättat fett är hälsosamt. Troligen har de medtagits därför att Livsmedelsverkets experter inte förstått innebörden av deras resultat.

Att mättat fett höjer kolesterolet eller någon annan markör en smula är, som nämnts, inte detsamma som att det är ohälsosamt. Man har också i de flesta surrogatstudier samtidigt ökat kostens innehåll av fleromättat fett. Då denna ökning tveklöst sänker kolesterolet är det naturligtvis omöjligt att avgöra vad kolesteroländringarna beror på. I många studier har man dessutom noterat att mättat fett höjer HDL och minskar triglyceriderna. Om riskfaktorändringar har betydelse för hälsan borde dessa fynd naturligtvis neutralisera den kolesterolhöjande effekten.

I tolv studier visas att ett högt intag av mättat fett är förenat med en lätt ökad insulinresistens. Författarnas tolkning är att det mättade fettet är diabetogent och kan vara en orsak till den ökande frekvensen av typ 2-diabetes. Allt talar emellertid för att detta är en normal övergående fysiologisk respons för att spara på glukos vid ett lågt kolhydratintag. Det finns inga hållpunkter för att mättat fett skulle ge upphov till diabetes. Dels har konsumtionen sjunkit i de flesta länder parallellt med diabetesökningen, dels har ett tiotal kontrollerade experiment visat att en minskning av kolhydraterna med bibehållet högt eller med ett ökat intag av mättat fett resulterar i en snabb förbättring eller till och med bot av typ 2-diabetes.

Det påstås också att mättat fett är carcinogent. En studie på listan visade ett samband med enkel- och fleromättat fett, men inte med mättat fett (18). Ett experiment med lågfettskost åberopas som stöd (50), trots att sambandet var icke-signifikant. I några studier har man funnit en obetydlig riskökning, men en gemensam brist för alla är att man inte analyserat eller korrigerat för intag av transfett. Detta är ett allvarligt fel därför att transfett är carcinogent hos försöksdjur. I en översiktsartikel från World Cancer Research Fund och American Institute of Cancer (71) är författarnas konklusion att det saknas övertygande evidens för att mättat fett är cancerframkallande, och att man inte kan dra några slutsatser angående dess roll i fetmaepidemin heller.

Ett av de främsta bevisen på det mättade fettets oskuld är Ronald Krauss upptäckt att den starkaste riskmarkören bland lipiderna är en hög halt av små, täta LDL-partiklar. och att deras antal ökar när man minskar intaget av mättat fett och därmed ökar mängden kolhydrater, och tvärtom. Innebörden av denna upptäckt har man tydligen inte förstått på Livsmedelsverket, eftersom två dylika studier (30,41) har uppfattats som stöd för kostråden.

En beprövad metod inom kolesterolforskning är att ignorera stu-dier som talar emot. Till exempel har man i metaanalyser av randomiserade, unifaktoriella koststudier lyckats få ett positivt resultat genom att utesluta studier med ökad dödlighet (20, 22) och inkludera multifaktoriella studier eller studier, som inte tillfredsställer de mest basala krav på vetenskap (22).

Samma metod återfinns hos Livsmedelsverket och de internationella konsensuskommittéerna. Verkets lista över åtta studier som sägs tala emot kostråden (I-VIII) ger en prägel av vetenskaplig öppenhet, men är minst sagt ofullständig. Till exempel har man ignorerat de många studier som visat att människor som frossar i mättat fett inte har högre kolesterol och inte är mer åderförkalkade än andra. Och var finns de talrika studier som visat att infarkt- och strokepatienter inte har ätit mera mättat fett än andra? Listorna hänvisar till sju dylika studier; en ger stöd (28), två ger stöd i en undergrupp (8, 25), och fyra ger inget stöd alls (69,III,V,VI). Men det finns minst 30 fler, däribland sex som visat att strokepatienter har ätit mindre mättat fett än andra. Översiktsartiklarna betraktas av Livsmedelsverket som speciellt viktiga. Ett gemensamt drag är även här, att författarna till dessa har ignorerat alla studier som talar emot. Och var kommer de många till tals, som på goda grunder ifrågasätter dagens kostråd.

Allmänheten bör upplysas om att varningarna mot det mättade fettet saknar all trovärdighet. Det är dags för ansvariga makthavare att besluta om att Livsmedelsverket omedelbart bör upphöra med att ge kostråd till allmänheten och överlåta frågan till folk med klinisk erfarenhet och adekvat vetenskaplig utbildning.

Uffe Ravnskov
Karl E Arfors
Andreas Eenfeldt
Christer Enkvist
Björn Hammarskjöld
Johan Hedbrant
Tore Persson
Göran Petersson
Tore Scherstén
Ralf Sundberg
Lars Werkö
Jørgen Vesti-Nielsen

Uffe Ravnskov
är docent, Lund.

Karl E Arfors
är professor.

Andreas Eenfeldt
är ST-läkare, Karlstad.

Christer Enkvist
är överläkare, Trollhättan.

Björn Hammarskjöld
är överläkare och fil lic i biokemi, Mora.

Johan Hedbrant
är forskningsingenjör, Linköping.

Tore Persson
är läkare, Karolinska universitetssjukhuset.

Göran Petersson
är professor, Chalmers.

Tore Scherstén
är professor och före detta sekreterare i Medicinska forskningsrådet.

Ralf Sundberg
är docent, Malmö.

Lars Werkö
är professor och före detta ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Jørgen Vesti-Nielsen
är överläkare, Karlshamn.


Debattörer klassar studier om kosten

Skribenternas egen uppdelning av de studier som Livsmedelsverket refererar till
Antal studier (Nummer på Livsmedelsverkets lista):

Studier som tyder på att mättat fett är hälsosamt
3 (12, 30, 41)

Studier som inte handlar om mättat fett
11 (4, 16, 21, 27, 32, 33, 34, 42, 51, 52, 63)

Studier som handlar om mättat fett, men som inte ger stöd åt Livsmedelsverkets kostråd
16 (1, 17, 22, 29, 33, 36, 37, 46, 48, 50, 53, 54, 59, 64, 69, 71

Surrogatstudier
21 (2, 3, 5, 9, 10, 11, 12, 26, 30, 35, 36, 38, 45, 47, 48, 49, 58, 60, 62, 66, 70)

Multifaktoriella experiment
8 (13, 19, 21, 32, 44, 50, 51, 65)

Studier som visar att intag av mättat fett är associerat med nedsatt insulinkänslighet
12 (15, 18, 24, 29, 31, 37, 39, 40, 55, 56, 67, 68)

Studier som har uteslutit negativa resultat
3 (4, 14, 57)

Studier med bristfälligt eller tveksamt stöd
11 (6, 8, 18, 20, 23, 25, 28, 43, 46, 61, 71)

Studier som ger stöd åt kostråden
2 (6, 7)

Siffror i fetstil indikerar översiktsartiklar, meta-analyser eller redaktionella kommentarer.


Kommentarer

  • pens.leg.läk. 2009-04-12 16:03:00

    Björn H: Jag har kollat med en djurskötare på en djurpark i norra Sverige, och han berättar att björnarna poå hösten får mycket grukt och dessutom grisfoder, alltså kolhydrater. De får inget kött, så du har rätt. Meddelar detta eftersom jag inte fått svar på min fråga. Mvh

  • Undrande 2009-04-12 15:49:00

    Björn H Du får gärna komma med den vetenskapliga referensen till att underjordsgrönsaker som morötter skulle vara farliga för hälsan. Jag tvivlar på att insulinpåslaget från de stackars kolhydrater som dessa innehåller skulle han nån som helst betydelse i det stora hela. Driver du inte insulinfobin lite väl långt.

  • pens.leg.läk. 2009-04-12 12:31:00

    Björn H Tack för din kommentar 9:56, jag missade den till en början eftersom den tydligen kom medan jag skrev en. jag tror du säkert har rätt. Det där med metan är säkert rätt. Jag tror också etablissemang vill skrämma oss till lydnad på olika sätt och har så gjort. Nu när vi inte är religiösa i någon större utsträckning får man väl ta till andra metoder, vilket förhoppningsvis försvåras av kommunikationssamhällets framfart. Under min livstid har jag upplevt många hot av olika slag, och inga har slagit in. Men, jag tänker på det där med fetmaepidemin. Kan det inte vara så att kolhydrater kan ge ett beroendetillstånd som kräver att man helt avstår från dem. Om man "bantar" genom att bara äta mindre av allt, ja då triggas kanske kolhydratsuget ändå, men äter man LCHF-kost, ja då blir man mätt, och de mekaniskmer som triggar beroendet får ingen stimulans. annars brukar man ju säga att matberoende är svårare att bryta än annt, eftersom man ändå måste äta? Det borde bli lättare att gå ned i vikt om man undviker det man är beroende av om man kan undvika hunger också. Sedan är det väl en annan sak att vi kanske inte behöver just nägra kolhydrater. Jag tror också att jag tillhör dem som har dålig verkningsgrad, och har funderat på om det skulle kunna ha varit en fördel för mina släktingar som kanske levde här uppe i högan nord med kallt klimat. Men normalvariation finn sju alltid förstås. Sådana som du nämner som knappt kan öppna en kokbok utan att bli feta finns det ju gott om. Men frågan är väl hur de skulle se ut om de skippade de här chipsen, godiset och läsken, de absolut tomma kolhydraterna. Om annan mat mättar lika bra, vilket den bör göra eftersom väl godis bara ger mer sug. Själv har jag dålig erfarenhet av just godis och sådant eftersom jag aldrig äter det. Har inte ätit en enda chip i mitt liv heller, och läsk, ja det blir väl lite julmust på julafton. Om man nu skall komma åt fetmaepidemin, vilket naturligtvis är oerhört angeläget gäller det ju att skjuta rätt pianist. Är det godiset och allt detta, då borde väl i vart fall den akademiska diskussionen handla om det. Måste man sedan, för att få resultat på befolkningsnivå föra in total kolhydratabstinens, ja då är det väl rimligt att göra det. Men lite en annan historia så att säga. Då blir det mer politik än akademisk disussion tycker jag. folk kanske mäste "frälsas" för att bli övertygade¨och föröndra sitt beteende. Det är den tron som gör att jag har mina dubier om att kostrekommendationerna kan ha slagit igenom så kraftfullt och så snabbt gett så påtagliga effekter på befolkningen.

  • JL 2009-04-12 12:08:00

    Björn Hammarsköld! Läser med stort intresse dina kommentarer! Skulle vilja veta var du hittat referenserna för dina uttalanden om kossornas metangasproduktion, köttproduktionens hållbarhet och den globala matfördelningsteorin du framför angående kött mot grönsaker (vegan och gurk-exemplet). Allt du skriver låter mycket vettigt! :)

  • pens.leg.läk. 2009-04-12 11:59:00

    Jag tänkte på en sak till. Socialstyrelsenxs rekommendationer om de där 6 brödskivorna per dag kom väl för bra länge sedan. Jag vill mnnas att det var min gamle anatomiprofessor, Bror Rexed som var generaldiektör då. Verkar detta ha satt några spår? Eller var de råden vettiga för sin tid? Hur vill ni förklara de förändringar man väl ändå uppmätte i Karelen och Monicaprojektet? I Norsjö kommun var det en otrolig uppslutning med nänga entusiaster, såman kan nog tänka sig mycket placéboeffekt. Sedan hade väl folk som vanligt i de här delarna av landet mest älg i frysen.

  • pens.leg.läk. 2009-04-12 11:01:00

    Uffe Tidssambandet stämmer nog, men jag tvivlar på att folk verkligen följer några rekommendationer i större utsträckning. I vart fall går det inte så fort att man tar dem till sig. och varför skulle lägre socialgrupper gära det i stärre utsträckning? Är det inte mer troligt att utbudet av godis, chips och läsk orsakat den ökade förbrukningen av kolhydrater och därigenom fetmaepidemin. Sockret lägger man ju sas. povanpå den "vanliga" maten. Björn H. Med all respekt för ditt levnaddsätt. Jag låg cokså mycket och läste på mintid, tärnade aldrig friidrott utom höjdhopp, men var alltid snabbast i klassen när vi hade löptävlingar trots att jag sprang med vanliga skor och långbyxor. Men andra saker höll man igång med väldigt mycket. Nu är det ju så där att man undrar om minnet av detta är som solen under barndomens somrar - den lyste ju jämt... Men, det är klart, om man ser till hur det var i slutet på 80-talet och nu, så tror inte heller jag att det är någon större skillnad i fysisk aktivitet. men annat var det när jag var pojke (jag är född i slutet på 30-talet). Sedan undrar jag om kanske kostråden omsatts i första hand på barnen. det skulle jag kunna tänka mig, för på BVC var det int ovanligt attt föräldrar gav småbarn fullkorn och för lite fett men kända effekter på tarmen. Sedan undrar jag över fetmaepidemin hos barn i Kina som man läser om. Vad matas de med? Sedan var det det där med de gamla asiaterna och deras ris.Hur klarade de av det?

  • Björn Hammarskjöld, Barndoktor, Fil lic i biokemi 2009-04-12 10:56:00

    När det gäller kor och metan är det så att etablissemanget som vanligt vill skrämma oss till lydnad och tystnad utan någon kunskap eller vetenskap bakom (igen!). Kolla gärna global warming på Google.se och leta efter temperaturkurvor från 1900-talet. När jag var ung gick vi mot en ny istid eftersom temperaturen sjönk mellan 1940-1980. Du pens.leg.läk. verkar tillhöra den delen av befolkningen som är naturligt magra, kan äta vad som helst och hur mycket som helst. Jag brukar kalla att du tillhör dem som har en dålig verkningsgrad då det gäller mat och energi. Den andra extremen är den som öppnar en kokbok, läser 5 minuter och har gått upp 5 kg i vikt, den personen har god verkningsgrad. De flesta ligger (lyckligtvis) mellan dessa extremer. När det gäller potatis så innehåller den 10-17% kolhydrater, vi har ätit potatis i bara 5-6 generationer så vi har inte genom genetisk selektion slagit ut de som inte tål kolhydratmängden i potatis, än mindre de som inte tål ris och pasta (30 g KH/100 g respektive 66 g KH/100g), stålmalet mjöl (78 g KH/100 g) som har ännu färre generationers användning. Förr i världen åt vi rovor med endast 4,2 g digererbara kolhydrater/100 g (fineli.fi, saknas på slv.se) , då var det inga problem med överkonsumtion av kolhydrater. Men ät gärna nypotatis med mycket smör hur mycket du vill, ät gärna potatisgratäng med 600 g potatis och 6 dL vispgrädde, salta och krydda efter smak och glöm inte osten ovanpå, blir bäst i 125ºC mer än 1 h. som tilltugg till kött, fisk och ägg. Så fortsätt att njuta av gourmetmat med det bästa av samveten så slipper du undernäring på grund av kolhydratöverskott.

  • Uffe Ravnskov 2009-04-12 10:34:00

    Bäste pens.leg.läk - kolesterolkampanjen startade officiellt och för allvar 1984 i USA och 1989 i Sverige. Stämmer alltså tidsmässigt ungefärligt med fetmaepidemins början.

  • Björn Hammarskjöld, Barndoktor, Fil lic i biokemi 2009-04-12 09:46:00

    TV-tittande och datorspel är farligt, vi sitter för mycket still och rör inte på oss är en myt som omhuldas av etablissemanget, inklusive Livsmedelsverket. Jag kommer ihåg från min barndom (då det i tonåren kom en TV-kanal och datorspel inte fanns) att jag satt mycket still. Jag satt still (eller helst låg ner) för att jag läste böcker. Men jag var ändå nästan lika bra som min alltid tränande bror då vi tävlade på idrottsplatsen. Så detta med stillasittande är inget nytt och det har visats i Läkartidningen av Johan Hedbrant att vi inte rör oss mindre nu än för 15-20 år sedan, snarare mer med den mängd gym som poppar upp som svampar ur jorden. Ökad motion leder enligt forskning till en ökad aptit och man kan ersätta "muskler i vila" (hustrus uttryck för fett) med muskler, vi förbättrar troligvis vårt neurologiska styrsystem för musklerna också. Så träna gärna men skyll inte övervikt på en stillasittande tillvaro när Livsmedelsverkets kostråd helt saknar vetenskaplig bakom sig. Det är visat i de gamla fysiologiböckerna liksom i den befintliga forskningen att orsaken till övervikt, hjärtsjuka, diabetes (åtminstone typ 2), cancer och Alzheimer är en överkonsumtion av icke livsnödvändiga kolhydrater med därmed åtföljande störning av socker/insulinbalansen med undernäring av livsnödvändiga proteiner, fett, mineraler och vitaminer som följd. Livsmedelsverket späder ut det livsnödvändiag med "tomma kolhydrater" (Livsmedelsverkets eget uttryck). Så fortsätt att njuta av gourmetmat med det bästa av samveten så slipper du undernäring på grund av kolhydratöverskott.

  • pens.leg.läk. 2009-04-12 09:27:00

    Hej igen alla glada debattörer. Om det nu är sä här med korna och deras förhållande till metan, varför anses de då som stora metanbomber? Räknar man då på att allt hö ruttnar och att de föds upp på raps i stället? När det gäller människor och deras hälsa över tid. Medellivslängden har ju ökat, i vart fall sedan förrra seklets början.. Jag vill minnas att min generation, född i slutet på trettiotalet var 7 -8 cm längre än våra pappors. Sedan har jag för mig att löngdökningen avtagit. Man har väl tillskrivit detta både en vissökad genetisk variatio, men också förbättrad kost. Men när är en ökning av längden ur befolkningssynpunkt positiv ur ett folkhälsoperspektiiiiiiiiiiiiii? Det är väl så att länga män i vart fall har en högre hjärt-kårlsjuklighet och även kortare livslängd? Jag tänker också på en rapport jag läste nyligen om kroppslängden i Korea. I syd lär de vara10 -15 cm längre än i nord. Om det är antikommunistpropaganda vet jag inte, men hur skiljer sig då kosten? Äter man mest ris i norr och mer animaliskt i söder?Hur inverkar andra faktorer som ex. hälsan i barnaåren? När det gäller vår fysiska aktivitet, klart att de deär ULF-undersökningarna säger sitt, men jag har ändå svårt att tro att de riktigt spelgar verkligheten. Min erfarenhet av olika enkätstudier, oavsett hur man frågar, besvaras av hur man förvåntar sig att frågeställaren vill ha svaren än hur de de facto ska se ut. Om detta vet jag förstås inte mycket, jag bara gissar. Men när jag tittar mig omkring ser jag vänner, grannar och bekanta osm tar bilen oavsett vart de ska. Alltid. Sedan kanske man går till ett gym och tränar, men det är ju inte samma sak som att alltid ta apostlahästarna, cykeln, sparken och förflytta sig för egen msakin. Smamma gäller barn som ska skjutsas till olika aktiviteter. De kan ju också göra det "för egen maskin". Som förr alltså. Sedan. Jag har väldigt svårt att tänka mig att t.ex. påotatis skulle vara någon större bov. Gillar sådana själv förstås, inte så mycket "sovel".Jag skulle gissa, att jag, mend BMI på 19 (har alltid legat i de environgerna) skulle klara att äta för mycket animaliskt. skulle då nog bli som en tråd...Men jag är ju bara ett case. Men under hela min uppväxt och även sedan har jag ätit det man kallar allsidig och omväxlande kost, precis som vår familj, min hustrus och mina föräldrars, våra barns,alla utan övervikt eller diabetes. Så jag undrar om det kan vara så att man kan se på övervikt som ett kolhydratmissbruk. och att det vid missbruk vill till total avhållsamhet från drogen, må det vara alkohol eller annat. Vid "vanlig" bantning måste man ju äta, men äter man blandad kost får man ju likafullt i sig kolhydrater, och har de blivit vanebildande på något sätt kanske det är som att låte en alkoholist dricka ett par glas vin per dag? Då kanlt förbjuda drogen, dvs. i det här fallet kolhycraterna, och låta vederbörande bli mätt på annat. Då har man ju inte hungern attt kämpa med. En annan aspekt skulle kunna vara att animalisk föda ger bättre mättnadskänsla. Låt vara att LCHF-kost kanske ger högre metabolism, men den kanske inte är avgörande i det här läget? Sedan undrar jag vad som hände i slutet på åttio- och början av nittiotalet också. För inte kom väl kostrekommendationerna då? Visserligen minns jag hur man jobbade med MrFit, Karelenprojektet, Norsjöprojektet och försökte omsätta det till sina innevånare och deras bästa, men jag tvivlar på att det hade så stort genomslag. Och nog gick väl i vart fall kolesterolvärdena i Norsjöprojektet åt rätt håll? Däremot har väl chips- godis och TV-konsumptionen ökat dramatiskt. Och nog tror jag att datorerna spelat en roll ganska tidigt. Våra barn spelade dataspel och gjorde egna i mitten på åttiotalet.

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 21:06:00

    Tack Johan H och Björn H för era fylliga svar. det var mycket att läsa och begrunda. Jag återkommer senare och hoppas mänga läser era kommentarer. Det var vasligt så mycket fakta det finnns kring de här faktorerna. Det trodde jag inte...

  • Johan Hedbrant 2009-04-11 20:10:00

    "Namn" nedan skulle varit Johan Hedbrant... Ursäkta!

  • Namn 2009-04-11 20:08:00

    Pens.leg.läk: Den livslängdsstatistik jag använder kommer från SCB, Återstående medellivslängd 1751-2008, se ev: http://www.scb.se/Pages/ProductTables____25795.aspx  en bit ner. Vid födseln påstås en man haft 41 förväntade levnadsår. Men uppnådde han 50 års ålder förväntades han bli 69, uppnådde han 65 år förväntades han bli 75 år. Så dödligheten i lägre åldrar (<50) var som Du säger mycket hög. ___ Stillasittandet: Ofta har datoranvändandet angivits som en orsak till stillasittande. Internet i den form vi känner det idag tog fart i slutet av 1980-talet (med http och "webben") och därefter grafiska webläsare (Mosaic 1992, Netscape något senare och Microsoft Internet Explorer i slutet av 1990-talet). Men tittar man på USA tog övervikten fart i mitten av 1980-talet. Källan här är Health USA, se ev: http://www.cdc.gov/nchs/hus.htm , Se Health risk factors, Overweight... I år har man delat upp diagrammen i Overweight resp Obese. Det ser ut som om Overweight inte har ökat, utan endast Obese. Men Overweight är nog inte samma människor, de fylls på från normalvikt och fortsätter sen till Obesity. För lite äldre är ca 35% överviktiga och 40% feta. Nytt för i år är också att man konstaterat att USA inte ökar sin fysiska aktivitet enligt vad som påbjudits, se diagram nedanför. Det jag tycker är intressant är att innan 1980 ökade inte vikten i USA, men 1988 hade den börjat öka. Vad hände då? ___ Betr stillasittandet i Sverige har jag inte hittat något övertygande att vi ÄR mer stillasittande. Exempel: SCBs Undersökningarna av Levnadsförhållanden visar att vi på fritiden ägnar oss åt mer "organiserad" motion, se ev: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____48503.aspx (Idrottat inomhus) http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____189835.aspx (Motion 2 ggr i veckan) http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____189839.aspx (Motionerar aldrig) Det intressanta här är före resp efter 1990. Före 1990 var viktökningen mindre i Sverige. Det är efter 1990 den har tagit fart. Vad hände då?

  • Björn Hammarskjöld, Barndoktor, Fil lic i biokemi 2009-04-11 18:02:00

    Bäste pens.leg.läk.! Det är intressant och roligt att debattera! Förr åt vi mycket salt sill, det var det som gjorde att vi fick tillräckligt med D-viramin i detta solfattiga land, Det var fisken som gav oss lagom mängder omega-6 och omega-3. Köttet vi åt på den tiden var gräsbetat kött med en fin omega-6/omega-3-kvot på mindre än 2. Vi lämnar en höbal om 10 kg torrsubstans att ruttna på åkern. Då bildas bland annat metan då cellulosan och stärkelsen i höet bryts ned under förruttnelsen till lika delar metan och koldioxid (räknat per kolatom, viktmässigt 2,75 gånger mer koldioxid). En annan identisk höbal om 10 kg torrsubstans ger vi till en ko som inmundigar höet. Kon kan tack vare sina fyra magar bryta ned större delen av cellulosan och stärkelsen till glukos (druvsocker) och sedan vidare till ättiksyra som kon kan omvandla till protein och fett. Med andra ord så kan kon inte fisa så mycket metan, en stor del av höet har omvandlats till kött och fett och kan därför inte bli metan, kolatomerna är redan använda till annat. Kon är en utmärkt omvandlare av cellulosa och andra kolhydrater till fett och protein. Sedan får vi inte glömma att gräsätarna äter alla vitaminer och vitaminer de behöver. Kor (och alla andra gräsätare) tar hand om den cellulosa som naturen producerar och förhindrar därmed i stor utsträckning nedbrytningen till metan. Kor är med andra ord metansänkor, helt i analogi med att skog är koldioxidsänkor. Köttätare äter sedan dessa kor (och andra gräsätare) och bidrar därmed direkt till minskade metanutsläpp från naturen. Så ju mer kött vi äter desto mindre produktion av metan orsakas av jordbruket. Nu kommer vegetarianer att invända att köttet inte räcker till alla på jorden. Jodå, nog räcker köttet om vi är kloka! Men inte när vi odlar onödigt kraftfoder på mer än 50 % av jordens åkerareal om 1/6 av jordens torra yta. Om vi i stället släpper korna på bete så har vi hälften av jordens torra yta som duger som betesmark. Då frigör vi minst 50 % av jordbruksarealen till annan gröda. Vid betesdrift får vi bättre kött och mjölk, bättre naturvård och boskapsskötsel, mer nyttigt animaliskt fett i mjölken, kan behålla vårt öppna landskap och våra strandängar. Och köttet räcker till alla på jorden, framför allt om vi sedan lägger till andra köttproducenter som inte behöver lika bra betesmark som kor, jag tänker på grisar, höns, kaniner och alla andra växtätande bytesdjur åt människan. Så ut i solen, ät med glädje det naturliga köttet, fyll på med litet ovanjordsgrönsaker (även om det inte är ekonomiskt försvarbart att odla 22,5 kg ångkokt gurka till en vegan som äter 2 000 kCal/dag när det räcker med 4 hg kött och 3 dL grädde till såsen). På detta sätt får vi i oss tillräckligt med essentiella proteiner, fetter, vitaminer och mineraler. Så den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket är utmärkt och man tvingas äta gourmetmat. P.S. Har just kokat knäck med 2 dL sirap, 2 dL socker och 2 dL vispgrädde eller sammanlagt 400 g kolhydrater, det blev 100 st knäckformar fyllda. Äter jag upp 75 av dessa knäckformars innehåll har jag fått i mig den av Livsmedelsverket rekommenderade mängden kolhydrater för en dag, äter jag ”lagom” av dess knäckar så äter jag väl 6 stycken och får i mig det jag vill ha i kolhydratväg det vill säga 25 g kolhydrater per dag. D.S.

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 15:02:00

    Karl E du skriver bland saker som kanske lett till längre liv bl.a. antibiotika. kanske, men nog skulle jag gissa att förbättrad kost betydde mer. Naturligtvis spelade förbättrad hygien, att man släppte in sol och frisk luft i husen, att det blev mindre trångbott. Min pappa med 10 syskon (alla blev gamla), berättade att isen frös i pottan vintertid. Barnen låg tillsammans i en stor säng för att hålla värmen. Fast i den familjen hade ingen TBC, något som hemsökte de flesta familjer han kände till som barn i en by i Norrland. skusten. Kanske var fisken viktig.

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 14:20:00

    karl E. Tack för dinkommentar. Men nog finns väl andra faktorer än kosten som förklarar ökning av vissa sjukdomar när olika läderfår bättre s.k. "välstånd"+ Låsta livsförhållanden, dvs mindre egeninflytande över tilvaron - stress, mindre sol, m.m., m.m..

  • Namn 2009-04-11 14:08:00

    Idoge pens.leg.läk. Viktig kommentar om medellivs-längden. I USA var den år 1900 48år och 1989 tror jag 84 år. medianlivs-längden ökade under samma tid bara 4 år, något som få debattörer och journalister egentligen känner till.Hygien och antibiotika ändrade bilden. I övrigt tror jag växtoljorna med sitt Omega6 överskott är den stora boven. Den laddar med sitt stora arakidonsyre-innehåll "fullt ös" med alla inflammationsdrivande faktorer. Man ser den utvecklingen tydligt i Indien, där man lämnar hävdvunna matfetter, som ghee och kokosfett för det industridrivna majsoljeeländet. Hjärtåkommor och Diabetes ökr lavinartat. Man måste jämföra växtolje-(omega 6) margariner med smör - det finns inga studier! -och inte rekommendera barn från ettårsåldern att äta margarin och minska på mättat fett. (se Göran Peterssons kommentar, längre ned) Karl E. Arfors 

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 13:38:00

    En sak till: Fett kan ju omvandlas till kolhudrater och vice versa. Men vad jag förstår blir det probelm med de ytor på jorden som kan producera djur för föda. jorden verkar inte räcka till, särskilt inte om man ska ta hänsyn till klimateffekterna. Så hur ska vi då hantera ev. nya kostråd som skulle, om LCHF-anhängarna finge sin vilja igenom, vara politiskt praktiskt genomföbara. Vad jag förstår skulle jordens resurser räcka bättre till om vi blev vegetarianer, och på det sättet slapp undan de "energiförluster" som alla levande framtida matingedienser står för?

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 12:49:00

    Jahan H: Jag håller förstås helt med dig. Kloka synpunkter. Självklart ska man inte svälja det som påstås utan ifågasätta! Men det du skriver om förväntad livslängd, har man räknat med den stora spädbarnsdödligheten och barnadödligheten då. vissa människor blev väl gamla redan under bondesamhället? Sedan, det du skriver om fysisk aktivitet och kolhudrater, det motsäger väl inte tesen att vi i dag rör på oss för lite, att man blir fet av för lite motion? Människan är av naturen lat, brukar man ju säga, och lättjan är uppfinningarnas moder, är väl också en viktig drivkraft för oss, och har vll alltid varit det. Det borde spela stor roll även för dagenss människor. Det finns ju andra positiva effekter av att röra på sig, t.ex. på skelettets hållfasthet, muskelstyrkan och koordination, balans, m.m.,m.m..Det jag menar är att en alltför ensidig fokusering på kostfaktorernas betydelse kanske leder fel på andra omräden. Vi kan inte äta mer fett, röra oss för lite och ändå må bra. Kan det inte vara bättre då att konsumera t.ex. lite potatis, på det sättet få i oss C-vitamin och röra på oss mera? (Fast jag förstår din poäng i att man måste befinna sig i ena hörnet för att få debatt. det blir svårigheter om man är för "lagom"). En annan sak: Varför är vi så pass friska och länglivade trots kostråden? Och inaktiviteten.

  • Johan Hedbrant 2009-04-11 11:59:00

    Tack för stillsamma tänkvärda frågor, Pens.leg.läk. Betr debattkultur är det så att all kunskapsutveckling drivs av kontrovers. Detta gäller i synnerhet vetenskapen. Det är när vi bryter förklaringsmodellerna mot varandra vi ser vad de går för. När vi är överens utvecklas ingen kunskap. Förklaringsmodellerna har vi för att hushålla med tankekraft, de enkla modellerna med hög förklaringsgrad kommer att överleva. Att då polarisera sig, och ibland ställa saker på sin spets i debatten, kan vara ett sätt att effektivisera kontroversen och därmed kunskapsförädlingen. Tidigare stötte vi på vetenskapligt mogen kunskap, ofta i skolan, t.ex. Ohms lag, periodiska systemet och cellmetabolismen. Med kosten tycks det blivit tvärtom. Från mitt perspektiv ser det ut som att ekonomiska intressen efter andra världskriget av marknadsföringsskäl började argumentera på ett ”vetenskapligt” sätt kring kosten, utan några vetenskapligt mogna resultat bakom (risker med, i tur och ordning, fett, mättat fett, kolesterol, LDL/HDL osv). Företrädare för vetenskapen var inte övertygade, utan övertalade, att slå fast att fettintaget skulle minska (USA, mitten av 1980-talet). En fördel med en kunskapsförädling genom en offentlig debatt på en, så gott det går, vetenskaplig värdegrund är att vi får en rikare diskurs; nämligen väsentligen allt ifrån cellmembran till internationell ekonomisk livsmedelspolitik i ett och samma sammanhang. ___ Ett grovt sätt att se på behoven av kolhydrat, fett och protein, är att betrakta fett och protein som byggstenar (cellmembran och muskler), och kolhydrat som energi. Byggmaterial är livsavgörande för oss, därför ser kroppen till att vi får i oss tillräckligt av dessa, precis som vatten och luft (jfr homeostasen). Energiintaget kan vi i större utsträckning välja själva. Försöker vi t.ex. äta mindre fett kommer kroppen att vilja äta mer mat för att få i sig fettet i alla fall. Varken i USA eller Sverige har fettintaget minskat i gram räknat sedan lågfettstrenden blev tydlig 1985 resp 1990. I bondesamhället kan man tänka sig att en större andel kolhydrat precis som Du säger fungerade p.g.a. mer kroppsarbete. Men alla blev inte så gamla, runt 1850 var förväntad livslängd ca 41 år. En stor förbättring i hälsa nåddes i slutet av 1800-talet med politiska medel som innebar förbättrad hygien och bättre tillgång till t.ex. mjölk. Troligen var tillgången till sill också betydelsefull.

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 11:17:00

    Björn H: När du skriver så som i senaste inlägget så håller jag naturligtvis med. Det är väl helt uppenbart att det stora kolhudratintaget är en stor bov till dagens fetmaepidemi. Men jag tror också att fysisk inaktivitet är det. När jag var pojke, då hade man inte bil (min morfar hade det redan på 30-talet9, man fick ta sig dit amn skulle för egen maskin, gå cykla åka skidor. I skidbacken fanns inga pistmaskiner, "trampa till" fick man göra själv. Skolgymnastik och idrott var omtyckta och man spelade fotboll ishockey och bandy på fritiden. Datorer och TV fanns ju ej. och min morfar, som hade bil, inte körde han den så ofta, det var bara när det fanns något speciellt skäl. Men mycket potatis var det, och jag känner ingen i släkten som varit överviktig eller haft diabetes. däremot var barnadödligheten på min mammas sida ( som hade det "bättre" ställt, högre änden på min pappas, där man var småbrukare. Sedan kan man ju undra varför människor kommit att baka bröd, äta pannkaka., grädda våfflor, som sagt äta mycket potatis, palt och vad det nu kan vara UTAN att ha något Livsmedelsverk att förlita sig på. Det där med korna och hästarna: Visst har man hört att korna kan äta sig fördärvade av klöver. Men jag mins en nund vi hade som en dotter förökte få i lite vitaminer genom att ge grönsaker. De blev kvar i matskålen, helt avslickade från allt gott. Sedan undrar jag: man tvångsmatar ju gäss med majs för att de ska få fettlever, men får de något slags diabetes eller övervikt också? Leverglykogenet, kan det i sin tur orsaka inlagring av subcutant fett?

  • Björn Hammarskjöld, Barndoktor, Fil lic i biokemi 2009-04-11 10:58:00

    Hej pens.leg.läk. Någon fanatiker är jag då rakt inte. Men jag finner inga näringsmässiga skäl att spä ut de livsnödvändiga näringsämnena (protein, fett, vitaminer, mineraler) med sådant som Livsmedelsverket i sin, som det verkar, monumentala okunnighet rekommenderar det vill säga kolhydrater, som vi inte behöver, kryddade med E-nummer, som vi ännu mindre behöver. Vi har fått alla de västerländska livsstilssjukdomarna som hjärtsjuka, sockersjuka, övervikt, cancer och Alzheimer genom att äta för mycket kolhydrater. Vi vet detta sedan mer än 150 år men vi har inget lärt oss. Kolonialmakterna skickade alltid ut läkare till sina kolonier. Dessa läkare skrev alla hem, efter en vecka eller 30 år, samma sak. "Så länge ursprungsbefolkningen åt sin traditionella mat så mådde de bra, så fort de började äta västerländs mat så fick de hjärtsjuka, sockersjuka, övervikt, cancer och Alzheimer.". Men vi har ännu idag inte lärt oss något av dessa gamla fina kunskaper som väl stämmer överens med biokemin och fysiologin. Livsmedelsverkets kostråd är inte baserade på vetenskap i form av biokemi och fysiologi.

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 10:38:00

    Alla fettförespråkare: Jag har en fråga till. Enligt min erfarenhet i livet argumenterar ni som fanatiker. '¨Är ni nåon sorts antiveganer??? redan i Folkskolan insåg jag att oavsett vilken uppfattning man hade i någon fråga, så kunde man hitta någon expert,t.ex. professor (fast det inte var så gott om dem då), som stödde ens ståndpunkt. Är det inte så att "lagom är bäst", och att "variation och omväxling" alltid är bra. Mitt "sunda förnuft" säger mig det, vad det nu kan vara värt. Men det som skiljer människor nu från t.ex. när jag var ung (jag är 71) är fr.a., som jag ser  det, att då åt man väldigt lite godis, inte drack man läsk mer än kanske ett par flaskor á 33 cl per år. Men man åt mycket bröd, potatis, ganska lite "sovel" (dvs animaliskt), fisk bara någon gång i veckan - för det fanns inte någon fiskeindustri, i vart fall inte där jag bodde i Norrlands inland. Sedan, vad äter aporna? gillar bananer vad jag förstår även i det vilda tillståndet. Sedan minns jag från Boyds patologibok hur han beskrev det raffinerade sockrets framfart på än Tristan da Cunja och i någon aopby. Det var deletärt. Men det där att "lagom" kan vara skadligt har jag svårt att tro. Bara så där rakt upp och ner. PS läs även mitt inlägg nedan. DS

  • pens.leg.läk. 2009-04-11 09:42:00

    Björn H och Carl R: Tack för era u+plysande svar. Jag är inte alls någonkolhydratförespråkare, men jag undrar bara hur t.ex. björnar i fångenskap föds upp.. Har man verkligen blåbär i tillräcklig mängd att ge dem på hästen? Sedan tänker jag på mina förfäder i någorlunda modern tid, som var bönder, och levde på ganska mycket vegetabilier, och tämligen mycket kolhudrater, även om "vanligt socker" var en sällsynt sak. Men smör var det också. Min pappa berättade den tid han levde hur man någon gång kunde få en liten klick att dela med sina tio syskon. Två kor, ett par grisar per år til alla dessa, det blev inte mycket animaliskt. Så levede man i generationer. Hur förklarar ni att de levde så och blev gamla och dessutom höll sig friska och levde tämligen länge? Dog verkligen alla som inte klarade sig på den kosten innan de blev föräldrar?

  • Björn Hammarskjöld, Barndoktor, Fil lic i biokemi 2009-04-11 09:17:00

    pens.leg.läk., Hur tror du att mäskligheten har överlevt mer än 10 000 generationer utan att veta vad man skall äta? En hästhage känner man igen på att den under juli är översållad med smärblommor, en växt som är giftig för hästar men inte kor. Om du gå på en överlevnadskurs så kommer du att märka att vegetabilier inte finns alla årstider och att det är ett enormt slit att extrahera någon form av energi från växterna.  Om du i stället fixar litet fällor kan du i lugn och ro vänta på att maten kommer. Indianerna på den amerikanska stäppen sprang ikapp en buffel då och då. Det tog väl några timmar innan buffeln, som är kolhydratätare, gjort slut på sitt glykogen och därefter inte orkade längre medan indianen, som fettförbränande rovdjur. fortsatte att kunna springa ännu fler timmar om så behövdes. Inuiter och samer, hur mycket kan de odla? Så vi människor har alltid vetat hur vi som jägare har kunnat få i oss de essentiella näringsämnena protein, fett mineraler och vitaminer. Ät kött, fisk, ägg och fett så har våra bytesdjur gjort insamlings- och konverteringsjobbet åt oss. Inte ens Livsmedelsverket hävdar att kolhydrater är livsnödvändiga. Björnen går definitivt inte i ide utan att äta tillräckligt med kolhydrater, hur skall den annars kunna bli fet? Vare sig vi eller björnen blir feta av att äta fett, vi blir mätta. Både vi och björnen blir hungriga av att äta kolhydrater eftersom vi omvandlar kolhydrater till fett och blir därmed snabbt hungriga igen. Se på sumobrottarna med sina 1400 års erfarenhet hur man blir fet, 3 kg ris, 100 g fett och 100-300 g protein per dag. Gå tillbaka till fysiologi- och biokemiböckerna, här står allt detta. Gå tillbaka till Hemmets Läkarebok av sjukhusläkaren J Lagerholm från 1921. Gå till modern översiktsartikel, Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes från 2007. Gå till en modern bok som Trick and Treat av Barry Groves från 2008 Sedan kommer du att finna att det är den moderna livsmedelsindustrin och den moderna läkemedelsindustrin som skrämmer och förleder oss att äta det vi inte tål, att äta piller för att bota sjukdomar som inte finns. Och Livsmedelsverkat verkar medverka med största glädje i detta fusk.

  • Carl R. 2009-04-10 23:40:00

    Till pens.leg.läk. Du skriver 15:07, 10 april 2009 att vi vad gäller kostkunskap är -  "mer eller mindre på ruta 0." Håller inte alls med! Kunskapsmässigt har vi backat eftersom vi på 60-talet visste att t ex Diabetes II berodde på en kolhydratomsättningsrubbning. En inskränkning av sötsaker, socker, bröd och potatis gjorde oss oftast symtomfria! Det där glömdes av någon anledning bort och vad har vi fått istället? En mängd olika  sorters metabola åkommor med bl a en sockersjuke och överviktsepidemi! Ännu mer insulin behövs och gravt överviktiga opereras och allt i den så kallade vetenskapens namn! "Sickna tokigheter", eller hur pens. leg. läk?

  • pens.leg.läk. 2009-04-10 23:20:00

    Björn H När jag skriver "veta", så menar jag inte att vi äter det som ätillgängligt. vi kan inte säga att våra förfäder visste vad de skulle äta, för de fick lov att förtära den föda som fanns tillgänglig. varför ska vi ha insulin? Varför ska vi ha den ganska komplicerade metabolismen, där ganska få ämnen är esentiella. Jag förstår vad du men ar med björnen, men den har ju sin speciella fysiologi och årstidsvariation, den går väl i ide oavsett vilken föda den får tag i? Hur matas våra björnar i djurparker? Jag vet inte, men det vore kul att få höra.När jag skriver vet, så menar jag vetenskapligt, inte de här lösa funderingarna om hur våra förfäder kanske hade det ynder kanske en ganska begränsad period.

  • Göran Petersson 2009-04-10 18:59:00

    Biokemiskt är det orimligt att mättat fett är hälsofarligt i de proportioner som finns i exempelvis mjölkfett och kroppsfett. Mättade fettsyror är centrala i fettmetabolismen och kemiskt stabila. Däremot är fleromättat fett reaktivt och hälsomässigt riskabelt via lipidperoxidation. Epidemiologiskt kan mättat fett framstå som mindre bra om det tillåts öka på bekostnad av mängdmässigt små men hälsomässigt viktiga ämnen i kosten. Sådana kan vara antioxidanter, vitaminer, mineraler och essentiella aminosyror och fettsyror. Det finns alltså anledningatt prioritera just mjölkfett och animaliskt fett om man inte samtidigt försämrar intaget av vitala näringsämnen. Själv har jag forskat på området med stöd enbart av Cancer- och Allergifonden.

  • Björn Hammarskjöld, Barndoktor, Fil lic i biokemi 2009-04-10 18:23:00

    Bäste pens.leg.läk! Vi har vetat vad vi skall äta. Vi är rovdjur sedan minst 10 000 generationer. Men vi har de senaste två generationerna glömt eller förträngt den urgamla kunskaper att vi ska äta kött, fisk, ägg och fett de näringsämnen som är essentiella för oss. Det är den gamla hederliga biokemin och fysiologin som ger oss svaret om mättat fett är farligt, inte vinklade och felciterade forskningsstudier. Jag bor i ett av de björntätaste landskapen i Sverige. Vi vet vad en björn äter på våren när den kommit ut ur idet. Det blir kött och fett, vad den kan komma över, den håller sig smärt och smidig och orkar para sig. Vi vet att björnen äter bär på hösten. Det blir 5-10 kg kolhydrater per dag. Och det kan björnen inte lagra som kolhydrater utan den måste omedelbart omvandla sockret till fett, den tillverkar ett till två kg fett om dagen av sockret. Största björnen i Orsa Björnpark äter minst 350 kg kolhydrater för att öka 70 kg i vikt. Julgrisen fick förr potatis och spannmål (kolhydrater) för att bli fet, i dag tvingas grisen äta (soja)protein och fett i form av jordbrukets överskottsoljor för att bli smal. Sedan säger Livsmedelsverket att vi skall äta 60 procent av all energi i form av kolhydrater för att gå ned i vikt. Vem kan mest biokemi och fysiologi, björnen och grisbonden eller Livsmedelsverket? Nyfödingar äter bröstmjölk med 56 procent av alla kalorier i form av nyttigt naturligt animaliskt fett, 36 procent i form av kolhydrater och åtta procent i form av protein. Proteinet räcker för att barnet skall öka 50 procent i längd första året, kolhydraterna för att barnet ska tredubbla sin födelsevikt och fettet för att hjärnan ska växa optimalt. Vore fett, främst nyttigt naturligt animaliskt fett tillverkat i mammans mjölkfabrik, farligt, skulle alla däggdjur ha utrotat sig själva för många eoner sedan. När barnet övergår till "riktig" mat ska vi spä ut livsnödvändiga proteiner, fetter, mineraler och vitaminer med kolhydrater, 60 procent av alla kalorier. Kolhydrater som inte ens Livsmedelsverket anser vara livsnödvändigt, kolhydrater som i stort saknar vitaminer, mineraler, protein och fett. Livsmedelsverkets kostråd har i vetenskapliga studier visats ge upphov till flertal bristsjukdomar. Livsmedelsverkets kostråd har visats ge skrubbsår i grovtarmen på grund av fiberinnehållet med ökad förekomst av grovtarmscancer. Så ät riktigt god mat innehållande kött, fisk, ägg och fett det vill säga den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket. Det mådde vi bra på förr i världen och vi gör det nu också. Och vi skulle slippa det mesta av hjärtsjuka, sockersjuka, övervikt, cancer och Alzheimer, allt orsakat av kolhydratöverskott och därmed åtföljande undernäring av essentiella proteiner, fetter, mineraler och vitaminer. P.S. Jag är inte betald av någon annan, framför allt inte av läkemedelsbolag eller livsmedelsföretag. D.S.

  • pens.leg.läk. 2009-04-10 18:09:00

    En sak till: Vi ska väl komma ihåg att vi i v¨rt land faktiskt har en , i internationella sammanhang, frisk befolkning, så hur det nu än är med kostrådens vetenskapliga grund, så kan vi kknappast ha farit så illa av dem. På folkhälsonivå vill säga.

  • pens.leg.läk. 2009-04-10 16:07:00

    Det märkligaste är väl egentligen att vi, på 2000-talet, fortfarande vet så förskräckligt lite om något så basalt som vad vi faktsiskt bör äta! Men mycken s.k. kunskap har vi fått från läkemedelsindustrin. Jag minns tom. hur företaget Bristol på sjuttiotalet skulle lära oss att äta "bulk". Och visst har mycet forkning inom de här omrädena varit bekostade av industrin. Varför det då? Antagligen för att samhället inte velat bevilja anslag för ändamålet. Det är väl därför vi är där vi är. Mer eller mindre på ruta 0.

  • Malou 2009-04-10 11:00:00

    Varför får Livsmedelsverket komma med ovetenskapliga råd till befolkningen? Vem bär huvudansvaret för detta? Är inte hälsan hos befolkningen viktigare än den vinning som industrin (margarinindustrin, läkemedelsindustrin) kan göra på vår bekostnad? T ex för elva år sedan fann ett indiskt forskarlag (Sircar & Kansra, 1998) en ökning av kärlsjukdomar och typ 2 diabetes i och med att indierna bytt ut sina traditionella mättade matlagningsfetter (kokosfett, ghee, senapsolja) mot raffinerade och härdade, vegetabiliska fetter. Fler studier följde som påvisade ytterligare sjukdomar. Ändå har en svensk myndighet blundat för detta. Är inte det kriminellt?

  • Fabian Lund 2009-04-10 07:37:00

    högintressanta intervju med Stephen Phinney. Inte minst intressant är redogörelsen för hur detta med kolhydrats laddingen kom till i Sverige på 60 talet samt hans redogörelse av prestandan för de elit cyklister han under strikt kontrollerade former satte på en LCHF kost. Exercise and Low Carb Diets with Stephen Phinney. Phinney is a medical doctor, phD researcher, and professor emeritus of medicine at the University of California, Davis. (För att lyssna på showen välj download) http://hoe.kgnu.net/hoeradioshow.php?show_id=184 Några frågor som det onekligen vore önskvärt om forsknings/idrotts kollektivet nu kunde fokusera på är bla: - givet de bevisade och betydande positiva hälsoeffekter som uppnås mha en lågkalori kost varför skall en idrottare ägna sig åt kolhydratsladdning över huvud taget i någon form? -Givet att det kroppsegna hormonet glykagen, vilket är en förutsättning för kroppens förmåga att utnyttja kroppens lagrade fettreserver, inte kan produceras i kroppen så länge insulin nivån i blodet är högt och givet att insulin i sin tur triggas igång av högt blodsocker dvs stärkelse = kolhydrater vid vilken nivå av kolhydrats/stärkelse intag riskerar en idrottare att omintetgöra sin förmåga att utnyttja sina kroppsreserver av lagrat fett i samband med idrottsutövning? - givet de hormonella system som tydligen triggas igång i kroppen mha kosten hur kan de hormonella effekterna maximeras för idrottsutövare vad gäller ex muskeluppbyggnad, explosivitet för att nå att bästa möjliga resultat mha en sk LCHF kost och vid vilken nivå av kolhydratsintag riskerar samme idrottare dessa positiva hormonella effekter av samma kost? Klart är att det tar mellan ca 2-3 veckor i genomsnitt att ställa om kroppen från att äta kolhydrater till att vänja sig med att äta relativt sett mer fett. Dock finns ännu ingen forskning som under en längre tid, flera månader, dokumenterar kroppens hormonella omställning och funktion av samma kost. Det är rimligt att anta att denna hormonella effekt först kan börja att iaktagas vad avser ex muskelmassa och prestation först efter ca 6 månader. Det är fantastiskt vilken bastilion för kolhydrater just idrotten utvecklats till. Att dietister inte har koll må väl vara hänt men att människor som förväntas träna så optimalt som möjligt allt för att kunna uppnå absolut bästa möjliga resultat som ex skidåkare inte insett hur man bör äta för att på bästa sätt nå topp resultat är eg fullständigt obegripligt. ALLA idrotsledare tjatar samma mantra om kolhydratsladdning till våra barn och ungdomar. Kan detta vara orsaken? Kopplingen hjärt kärlsjukdomar och insulin är snart ingen medicinst utbildad som längre ifrågasätter. Däremot att trigga igång insulinet i kolhydratsladdningens namn är det ännu ingen som sätter likhetstecken med ohälsa. Varför? Lägg till detta det faktum att den socker drivne efter bara ca 40 minuter när musklernas energi reserver är tömda och om inga nya kolhydrater/stärkelse (socker) tillskott tillsätts kroppen förbränner denne istället sina muskler via kortison (ett hormon som när det triggats igång är aktivt i ca ett dygn!). Totalt kontraproduktivt all träning. Den fettdrive däremot klarar att direkt istället ta fettet ur sina fettdepåer och köra på utan att gå in i väggen eller behöva slå av på takten eller att behöva riskera att förlora muskelmassa.

  • Fabian Lund 2009-04-10 07:28:00

    Jeff S Volek - Intervju Mycket intressant fakta i detta program som ex att människor som äter mer kolhydrater relativt mättat fett har högre andel mättat fett i blodet och dessutom att det kroppsegna mättade fett som kroppen själv genererar ökar. Det omvända händer vid mer intag av mättat fett relativt kolhydrater, dvs paradoxalt så minskar då andelen mättat fett i blodet samtidigt som det kroppsegna fett kroppen själv genererar minskar. http://www.thelivinlowcarbshow.com/dr-jeff-volek-episode-236/

  • Johan Hedbrant 2009-04-10 01:26:00

    Det märkliga med debatten ur ett lekmannaperspektiv är kanske inte detaljer i referenserna, utan att den alls behövs. Efter kostsymposiet på Läkarstämman 2007 drog Socialstyrelsen tillbaka kostrekommendationerna för diabetiker och entledigade dåvarande expertgrupp. En tid senare uppmanades SoS av prof Marcus m.fl. i Läkartidningen att ompröva ställningstagandet, då detta ansågs ge legitimitet åt lågkolhydratkost. En av referenserna i deras improviserade referenslista handlade om listeriabakterier i korvsmet. Alla kan göra misstag, men detta hade passerat fem författare, ett dussin kostforskare som stödde artikeln, samt LTs granskning. Texten uppmanade SoS att ompröva ett beslut av direkt betydelse för landets nästan 200.000 diabetiker, äta måste alla. Vem har egentligen ansvaret för att underlag för svensk hälso- och sjukvård blir rätt? ___ Nu utreds Livsmedelsverket (SLV) avseende omorganisation, och en ny improviserad referenslista seglar upp gällande mättat fett, denna gång från SLV. Debatten må gå vidare, men en av referenserna väcker nyfikenhet då den dessutom är "slutklämmen" i NNR2004s argumentation för ett fettintag på 30E%: Foreyts m.fl. uppsats 'Consensus view on the role of dietary fat and obesity'. Foreyt m.fl. noterar att vissa forskare argumenterar övertygande för fettsnål diet, medan andra lika övertygande menar att övervikten ökat när fettintaget minskat. Finns då ingen konsensus mellan de två synsätten? Jo, noterar Foreyt, livsstilen: USA har ökat sin kalorikonsumtion och minskat sin fysiska aktivitet. Det är om detta texten handlar. Beträffande kosten säger Foreyt "It therefore seems reasonable that obesity treatment-related dietary modifications include suggestions to reduce total calories by reducing fat intake, particularly saturated fats, and reducing intake of high-carbohydrate foods.". Detta är enda stället "saturated" nämns. Foreyts artikel är tänkvärd, men borde hetat 'Consensus view on the role of lifestyle and obesity' eftersom detta är innebörden av texten. Hur kan denna text ha tolkats som en särskilt viktig översiktsartikel om mättat fett i SLVs referenslista, en genomgång och sammanfattning av vetenskaplig litteratur? Eller, i NNR2004, ett stöd för 30E% fettintag? Vi borde inte utgå från ad-hoc referenslistor för samhällets hälsoupplysning och sjukvård. Kunskapen måste vara noggrant sammansatt, genomlyst från olika håll och osäkerheter redovisade. Jag skulle önska en diskussion om hur vi åstadkommer detta.

  • Annika Dahlqvist 2009-04-09 22:20:00

    Jag vet inte av att någon av de andra författarna är sponsrade av något företag heller. Cancer: Den stora studien WHI visade inte någon minskning av cancerfrekvensen av fettsnål kost. Det är nu dags att göra en motsvarande studie på LCHF-kost. RA, vi har fått massor av rapporter från personer som förbättrats i sin RA på LCHF-kost. Dags att forska även på detta!

  • Bo Zackrisson 2009-04-09 21:13:00

    Bra att du tillrättalägger och kommenterar de kritiska synpunkterna på er föredömliga artikel, Uffe. Tänk om alla vore lika tillmötesgående och resonerande kring svåra vetenskapliga frågor som du. Då såge världen möjligen mindre ämlig ut. Glad Påsk!

  • Uffe Ravnskov 2009-04-09 19:49:00

    Bra att det finns kritiska ögon bland läsarna av Dagens Medicin. Tänk om Livsmedelsverkets specialister hade varit lika uppmärksamma. Jag skall försöka svara på alla invändningarna. Ingen är felfri, inte jag heller. Låt mig därför börja med en ursäkt till Livsmedelsverket. Det är helt korrekt vad ”Fredrik” skriver – ref. 30 (inte 31) visade att LDL-partikelstorleken ökade på en kost fattig på mättat fett. Men den minskade hos flickorna, dock inte signifikant. Resultatet för pojkarna är dessutom stick i stäv med vad alla andra har funnit, och det rör sig fortfarande om en surrogatstudie. Ref 41 visar att smör ger större LDL partikelstorlek än olika typer av margariner. Artikelförfattarnas konklusion är korrekt; man ska akta sig för transfett. Men Livsmedelsverkets lista skulle ju visa att mättat fett är farligt och det framgår inte precis av den artikel. ”Anders” menar att vi tagit fel när det gäller ref. 12. Bra att du tar upp det; det är nämligen ett typiskt exempel på hur kolesterolkampanjens anhängare ”feltolkar” sina egna resultat. Vad de fann var, att bland de deltagare där det mättade fettet utgjorde mindre än 11 % av det totala kaloriintaget, så hade de som åt mest mättat fett lägre blodtryck än de som åt minst, medan ingen skillnad fanns bland de vars intag av mättat fett utgjorde mer än 11 %. Med andra ord, de som åt minst mättat fett av alla hade det högsta blodtrycket. Men i sammanfattningen konkluderar de att man därför bör hålla sig till magra mejeriprodukter !!! ”al” menar att vårt argument angående surrogatstudier ”avspeglar våra livsstilspreferenser”. Jag förstår inte vad vederbörande menar med det.  Surrogatutfall är ett välkänt begrepp inom vetenskapen som vi förklarat i huvudartikeln. ”förvirrad” undrar vem som sponsrat oss. Jag kan bara svara för mig själv. Jag har i tjugo år betalat all min kolesterolforskning med egna pengar.

  • Anders 2009-04-09 16:22:00

    Kommentar ang. de studier ni anser stödjer mättat fett: studie 12 "Surrogatstudie. Hypertoni omvänt associerad med intag av fett från mejeriprodukter !" studiens sammanfattning: "In conclusion, our data indicate an inverse association between dairy consumption and prevalent HTN that was independent of dietary calcium, mainly among individuals consuming less saturated fat. This suggests that consumption of low-fat dairy products might be more beneficial for preventing HTN." Ni skriver att hypertoni skulle vara omvänt associerad med intag av fett från mejeriprodukter medan författarnas slutsats är att mejeriprodukter med lägre halt mättat fett är bättre. Dessutom är ert påstående direkt felaktigt då det var mejeriprodukter som var omvänt associerat med hypertoni och inte fett från mejeriprodukter. studie 30 er kommentar: "7 års randomiserat, kontrollerat kostexperiment på 7 mån. barn. Kolesterolet ökade en smula men: “The mean particle diameter of major LDL peak was 262.6 A in the intervention boys and 258.5 A in the control boys (P=0.05)” Livsmedelsverket har inte förstått att denna observation talar för att mättat fett är nyttigt." studiens sammanfattning: "We previously showed that low-saturated-fat dietary intervention from infancy until 5 years of age safely and effectively reduced serum cholesterol concentration. We now report how such intervention influenced serum lipids, LDL particle size, and HDL subfractions in children when they reached the age of 7 years..."The 7-year intervention favorably influenced not only the serum total and LDL cholesterol concentrations but also the LDL particle size in boys." Här tror jag helt enkelt ni missförstått det som står i studien eller så är kunskapen begränsad. En ökad partikelstorlek på LDL är ju posivit och var precis vad interventionsgruppens pojkar fick, de med mindre mättat fett i kosten. studie 41 studiens sammanfattning: "Relative to the LDL particle size observed after consumption of the butter-enriched diet, LDL particle size decreased significantly and in a dose-dependent fashion with increasing amounts of dietary trans FAs (P < 0.001). Cholesterol concentrations in large (> 260 A) and medium-sized (255-260 A) LDL particles also increased proportionately to the amount of trans FAs in the diet" Här gav en kost med mer mättat fett en lägre partikelstorlek hos LDL, alltså liknande resultat som i studie 30. Ni skriver i er artikel att: "Ett av de främsta bevisen på det mättade fettets oskuld är Ronald Krauss upptäckt att den starkaste riskmarkören bland lipiderna är en hög halt av små, täta LDL-partiklar." Det är ju just detta som studie 30 och 41 visar att mättat fett ger! Hur kan ni då påstå att dessa stöjder er teori????

  • förvirrad 2009-04-09 16:05:00

    Men vilka är Ravenskov och c:o "sponsrade av"? Arla... Risker för bla Coloncancer, Bröstcancer, RA hur tänker ni kring detta? /?

  • Sten Sture Skaldeman 2009-04-09 14:56:00

    Att människor som äter mycket mättat fett och lite kolhydrater slipper våra välfärdssjukdomar visades av antropologerna redan för hundra år sedan. Om vi inte genomgått någon mutation sedan dess gäller samma regel idag. Livsmedelsverkets karta stämmer inte med verkligheten. Nu vet vi att den inte stämmer med vetenskapen heller.

  • Fredrik 2009-04-09 11:09:00

    Uffe et al. kastar sten i glashus... Jag blev intresserad av två referenser, läste dem och det visar sig att debattörerna inte läser bättre än de påstår att Livsmedelsverket gör. Ref 31: Ang. små täta LDL visade denna studie att en kost låg i mättat fett gav större LDL-partikelstorlek än kontroll-kosten. Alltså är mättat fett onyttigt även enligt den av debattörerna accepterade surrogatmarkören LDL-storlek. Ref 41: Precis som Livsmedelsverket rekommenderar skall intaget av transfett begränsas, eftersom det t.o.m är sämre än mättat fett - även gällande sdLDL.

  • Woodtears 2009-04-09 10:12:00

    Denna artikel borde publiceras i flera rikstidningar. Dagstidningar. Det vore också intressant att veta på hur många stolar nyckelpersoner sitter. Inte bara Livsmedelsverket men inom andra myndigheter av betydelse för allmänheten.

  • Kemisten 2009-04-08 19:04:00

    Jag tycker det är lustigt att Ravnskov totalt sågar så gott som samtliga studier i listan samtidigt som han flitigt refererar till bl.a. kekwick studien. Om det är någon studie som verkligen är dåligt utförd och har obefintligt vetenskapligt värde är det ju den.

  • al 2009-04-08 18:03:00

    Ja inte blir man klokare av detta. Många studier ex avfärdas med ett kortfattat svepande uttalande som surrrogatstudie. Att det rör sig om detta verkar mest vara en åsikt, mer grundat på artikelförfattarnas personliga livsstilspreferenser än djupare vetenskap.

  • Uffe Ravnskov 2009-04-08 17:34:00

    Sara, om man önskar kommentera vår artikel är det klokt att läsa den först. Den studie du nämnar är nr 20 på Livsmedelsverkets lista. Vad den är värd kan du läsa om i min kommentar i British Medical Journal: http://www.bmj.com/cgi/content/full/324/7331/238

  • Andreas Eenfeldt 2009-04-08 14:23:00

    Sara, den metaanalysen visade totalt sett ingen signifikant effekt på dödlighet, kardiovaskulär dödlighet eller kardiovaskulär sjuklighet. Bara i en subgruppsanalys kunde man få fram signifikanta siffror. Och det var år 2000, innan den enormt mycket större WHI-studien inte kunde visa någon effekt av mindre fett och mindre mättat fett. Nu lär man inte ens kunna hitta subgrupper där studier visat någon nytta med mindre mättat fett.

  • Sara Andersson 2009-04-08 13:31:00

    Här är referens till den systematiska översikt jag granskat. Reduced or modified dietary fat for preventing cardiovascular disease Lee Hooper, Carolyn D Summerbell, Julian PT Higgins, Rachel L Thompson, Gillian Clements, Nigel Capps, George Davey Smith, Rudolph Riemersma, Shah Ebrahim Year: 2000

  • Sara 2009-04-08 13:10:00

    Jag har själv granskat ett 100-tal studier som en metaanalys har baserats på i chochrane. Jag såg att flera studier var mkt välgjorda, medan andra inte var så särskillt bra. Men en sammanvägning av surrugatmåtten gav ändå stöd för att mättat fett höjer kolesterolvärdena, samt att hjärtkärldödligheten minskade med över 20% i de gruppen som i sekundärpreventivt syfte sänkte sitt intag av mättat fett. Och tro mig när jag säger att jag granskade dessa studier kritiskt.

  • Bo Zackrisson 2009-04-08 10:54:00

    Alldeles utmärkt artikel som klär av myndigheterna och "kostprofessorerna" fullständigt. Egentligen avgjordes frågan om huruvida naturliga fetter är farliga eller inte i Läkartidningens debatt redan förra året. Men sedan Livsmedelsverket framhärdade i sin uppfattning och lade ut 72 studier som påstods bevisa de mättade fetternas farlighet så borde diskussionen vara avgjord i dubbel bemärkelse. Myndigheter och "experter" har för vana att hänvisa till tusentals studier, men när det kommer till kritan är det ofta någon konstig opublicerad studie som är det starkaste argumentet. Att hänvisa till opublicerad litteratur är inte god sed inom forskarvärlden. Men etablissemanget tager vad dom haver även om de inte har något. denna

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Nyheter från startsidan

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!

Senaste numret av Dagens Medicin – här finns det digitalt

Sök i vår databas!

Nyhetsbrev

Vill du ta del av våra nyhetsbrev?

Klicka här!