Den här sajten är bara till för dig som arbetar i hälso- och sjukvården.

  • Annonsera
  • Prenumerera
  • Kontakt
  • Tipsa oss!
  • Lediga jobb
  • Logga in

Sjukt intyg från Försäkringskassan

Läkarna Gunnar Klein och Jan Rosén är starkt kritiska till Försäkringskassans nya version av blanketten för vanliga sjukintyg.

Annons:

Den vanliga sjukintygsblanketten som används i dag, FK 7263, kom 2007 och heter Medicinskt underlag för bedömning av arbetsförmåga vid sjukdom. Intyget används framför allt för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till vanlig sjukpenning.

När det kom och var på två sidor med ett stort antal fält för fri text och sammanlagt 31 kryssrutor att ta ställning till blev det inte populärt bland redan jäktade läkare. Flera av frågorna på intyget är också svårbegripliga. Märkligt nog har Försäkringskassan varken innan det släpptes eller under de tre år det varit i bruk kommit med någon instruktion som skulle kunna förklara hur man tänkt med fälten.

I det rudimentära utredningsarbete som nu under någon månad föregått det nya intyget där man också försökt skriva hjälptexter som ifyllnadshjälp har det framgått att man i flera fall inte tänkt alls innan. Det har funnits klart motstridiga uppfattningar både inom Försäkringskassan och bland vårdens experter på sjukskrivning. Man har under tre år tvingat läkarna att göra en massa helt onödigt arbete med en dåligt utformad blankett med delvis meningslös information samtidigt som det i många fall (och kanske delvis därför) blivit intyg där väsentlig information saknats vilket lett till utebliven sjukpenning eller besvärlig ytterligare korrespondens mellan kassan och läkarna. Hela processen att skriva sjukintyg åt Försäkringskassan kostar vården 3 miljarder kronor per år varav en del är bortslösat.

Regeringen har beslutat att under detta år skjuta till en hel miljard för att man ska kunna förbättra kvaliteten i sjukskrivningsprocessen. Det är naturligtvis bra. Bland annat av denna orsak har det äntligen blivit lite tryck bakom en nu rätt gammal idé: Att kommunikationen mellan läkare och Försäkringskassa borde bli elektronisk.

Tyvärr har Försäkringskassan hastat fram ett nytt undermåligt förslag till intyg som man snarast vill stadfästa utan att ha gjort sin hemläxa. Man har ignorerat ett antal rimliga förslag man fått från vårdens experter. Utan någon som helst motivering eller förklaring föreligger nu ett nytt intyg som fem mindre landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Läkarförbundet fått chansen att under påskhelgen kommentera.

Det fanns nu en chans att utan någon ny författningsreglering göra ett intyg som skulle vara enklare att förstå för alla intressenter, läkare, patient, försäkringstjänstemän och arbetsgivare.

Läkarna skulle mycket uppskatta om man kunde förenkla ifyllandet genom att till exempel ta bort en massa onödiga kryssrutor. Det finns hela 31 rutor varav åtminstone 14 är helt onödiga. Det finns också uppgifter som man krävt svar på men aldrig brytt sig om och det har i centrala delar varit mycket svårbegripliga frågeformuleringar.

Man borde antagligen ha anlitat extern användbarhetsexpertis och inte minst testat det nuvarande och det nya intyget med ett antal verkliga sjukskrivande läkare för att få ett underlag för hur det fungerar i praktiken.

Man kunde åtminstone ha besvärat sig med att skriva ned en motivering till varför de olika fälten utformats som de gjort och varför man i vissa fall föreslår ändingar gentemot det nuvarande.

En av oss (Gunnar O Klein) har suttit med i en grupp inom Sjukvårdsrådgivningen som arbetat med den nya elektroniska sjuskrivningsprocessen har också önskat att få ett konstruktivt gensvar på ett antal idéer som syftar längre och skulle ge bättre förutsättningar för en högre kvalitet och enklare arbetsprocess i en ganska snar framtid.

Inget av detta har man gjort. Det är därför inte konstigt att det är lätt att ställa sig frågande och avvisande till det nya intyget. Om det inte förbättras betydligt bör man inte genomföra en smärtsam ändring som inkluderar 30 000 läkare, försäkringstjänstemän och ett antal datorprogram i vården som måste ändras för att åstadkomma den nya blanketten. En avgörande fråga för Försäkringskassan var att den inte skulle behöva ändra på något i sin något antikverade informationshantering där man skannar in pappersblanketter som bilder där man bara sparar personnummer och en diagnoskod på ett strukturerat sätt.

Vad innebär då ändringarna? En detaljerad genomgång blir dessvärre för lång för detta forum varför bara några saker beskrivs.

1. Man har bytt namn på intyget.
Det heter numera ”Läkarintyg enligt 3 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring”. Kort och slagkraftigt, eller hur? Slå gärna upp lagparagrafen som anges i denna lag som ändrats cirka 50 gånger sedan 1962. Man blir inte särskilt mycket klokare. Det står ingenting om vad intyget måste innehålla mer än att styrka att sjukdom föreligger. Om man skulle byta namn – kunde det då inte ha blivit något annat? Försäkringskassan borde lära av andra myndigheter som ger sina blanketter ett kort enkelt namn och sedan anger med liten stil en referens till en föreskrift där det står mer om just denna blankett. Se till exempel receptblanketten.

2. Man har lagt till ett fält 1B.
X Komplettering av tidgare intyg som är utfärdat den:

Ett kryss och så ska datum anges. Nu har ju Försäkringskassan i många år klarat att hantera att nya intyg kommer som svar på begäran om komplettering av uppgifter utan denna uppgift. De använder sista datum helt enkelt. Observera också att det som avses är att Försäkringskassan vill veta om ett intyg är avsett att ersätta ett tidigare ingivet för samma period – INTE att det bara innehåller kompletterande information. Det vill man inte ha. Det blir ju besvärligt för dem. Med de vanligen datorlagrade intygen i dag är det också enkelt att inge ett nytt komplett intyg. Enligt uppgift har Försäkringskassans jurister ansett att även om ett nytt komplett intyg ersätter ett gammalt så får man inte säga att det ersätter det, något som jurister från andra myndigheter inte har problem med.

3. Man har något förbättrat rubrikerna på fält 3, 4 och 5.
Anamnes för aktuell sjukdom blir nu Aktuellt sjukdomsförlopp.

Men varför fick det inte bli ”Aktuell sjukdoms förlopp” som varit bättre?

Status och objektiva undersökningsfynd på organnivå (funktionsnedsättning)

I stället för denna märkliga organfixering blir det nu betydligt bättre:

Funktionsnedsättning – observationer, undersökningsfynd och utredningsresultat

Hur begränsar sjukdomen patientens förmåga/aktivitet på individnivå?
(aktivitetsbegränsning)

Ovanstående fråga i stället för en rubrik blir i stället:

Aktivitetsbegränsning relaterat till diagnos (fält 2) och funktionsnedsättning (fält 4) ovan

Det är med viss tvekan det sista är en förbättring. Det avgörande är att presentera en utförligare förklaring som man alltså inte är klar med. Det förefaller dock klart att man vill att intyget ser aktivitetsbegränsningen också i relation till arbetsuppgifterna vilket man dock inte skriver ovan. Man kan ju också fundera på vad “relaterat till” egentligen avser.

4. En stor ändring av ruta 6. Föreskrift – blir Rekommendation
Under nedanstående rubrik finns i dag en rad lite olika typer av uppgifter:

Föreskrift - behandling eller åtgärd som är nödvändig för att förmågan ska kunna återställas

Given ordination (ange vilken)
Fortsatt poliklinisk kontakt
Undvika viss belastning (ange vilken)
Besöka arbetsplatsen
Väntar på åtgärd inom sjukvården (ange vilken)
Väntar på annan åtgärd (ange vilken)
Övrigt (ange vad)

Man kan fundera en del över lämpligheten av att blanda ”föreskrifter” (som är en olämplig beteckning på icke tvingande rekommendationer till patienten) med det som huvudsakligen finns med här som är uppgifter av informationskaraktär till Försäkringskassan och arbetsgivare. I det nya intyget försvinner mycket av det ovan och blir två delfält:

Under Rekommendationer finns det kryss för:

X kontakt med Arbetsförmedlingen _________________________________

Man har inte trots påpekande velat/orkat klargöra vem som rekommenderas göra dessa saker.

Flera olika tolkningar har gjorts av det fåtal som fått ta del av detta. Kanske ska läkaren nu uppmana patienten att ta dessa kontakter eller har man avsett att det är Försäkringskassan som ska ta kontakt med Arbetsförmedlingen?. Man har dessutom fått en rad att specificera något här, som till exempel var Arbetsförmedlingen ligger eller när kontakt borde tas (högst oklart). Vid förfrågan efter att remissversionen gått ut angavs att ifyllnadsraden var ett misstag.

Detta är en helt ny och svår uppgift som smygs in att ålägga läkaren att ange när Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen borde samarbeta. Knappast något som läkarna blir bra på eller bör göra.

X kontakt med företagshälsovården

När det gäller kontakten med företagshälsovården är det också oklart vem som avses. Man kan som ovan tro att det är Försäkringskassan som ska göra det, eller är det kanske patienten?

Under delrubriken Planerad/pågående behandling eller åtgärd finns:

Åtgärd inom sjukvården (ange vilken)
Annan åtgärd (ange vilken)
Övrigt (ange vad)

Man kan ifrågasätta varför man skulle ändra på det nuvarande intygets klara uppdelning av åtgärder som patienten väntar på och det som pågår. Att många sjukskrivna faktiskt har orimliga väntetider på till exempel operation eller annan åtgärd är ju något som bör fram i ljuset och inte döljas.

Ingen verkar kunna förstå vad det är för något som ska skrivas under rubriken Övrigt som alltså varken är åtgärd inom sjukvården eller annan åtgärd men som ändå ryms under denna rubrik. Därför har man heller inte fått någon rad att skriva på. Tveksamt om Försäkringskassan blir klokare av att få bara ett kryss i övrigt-rutan? Observera att det också sist i intyget finns en plats för att skriva Övriga upplysningar.

Det finns ett antal enkla ändringar i intyget som Försäkringskassan fått tips om men som man ignorerat i sitt nya förslag. Många av dessa syftar till att förenkla för den som fyller i intygen där varje onödigt kryss multiplicerat med miljoner sjukintyg blir ganska mycket tid som borde användas bättre.

Försäkringskassan har till exempel en förkärlek för helt onödiga kryssrutor som ska fyllas. Om det finns ett fält efter rutan där man specificerat något är det uppenbart att denna rad är tillämplig.

Till exempel Mina uppgifter baseras på:

X Min undersökning Datum: _________________

Var och en förstår att om jag skrivit ett datum här så menar jag att det skedde en undersökning då. Varför tvinga läkarna till 20 miljoner onödiga kryss per år?

Försäkringskassan har också en förkärlek för explicita negationer, också på frivilliga uppgifter:

Till exempel finns en ruta med frågan:

Kontakt önskas med Försäkringskassan Ja X Nej

Alldeles frånsett att om man som läkare vill ha kontakt med Försäkringskassan är det bättre att ringa upp dem på lämplig tid än att sätta ett kryss här som ofta inte leder till något, men varför måste jag varje gång sätta ett kryss i nej-rutan? Det finns också i nya intyget 14 onödiga kryssrutor!

Gunnar O Klein
är läkare vid Råcksta-Vällingby Närvård

Jan Rosén
är ordförande i Svenska företagsläkarföreningen

Kommentarer

Jag är ingen robot:   2 + 6 =   (ange summan i fältet)
Jag godkänner för artikelkommentarer Dagens Medicins regler